Saab 9-4X kan gå till historien som en av bilindustrins mest sällsynta modeller. Än så länge har endast 500 exemplar lämnat GM:s fabrik i Mexico. Tillverkningen är tills vidare avbruten.

Därför är det med viss förvåning jag läser det senaste nyhetsbrevet från Hirsch Performance. Trimfirman låter meddela att man tagit fram en motoruppgradering till Saab 9-4X som pumpar upp effekten från 300 till 330 hästar för toppvarianten Aero.
 
Skam den som ger sig. Men är det inte dags för Hirsch att sadla om?

Grekland står vid avgrundens brant ekonomiskt. Italien, Spanien och Frankrike är skuldbelagda upp över öronen.

Det bekymrar många och nu också den tyska bilindustrin. 2011 kommer att bli ett riktigt bra år, Volkswagen exempelvis passerar åtta miljoner sålda bilar i år. Men nästa år hinner skuldkrisen ikapp även biltillverkarna. Det blir ett tufft år eftersom tyska biltillverkare är så beroende av den europeiska marknaden utanför Tyskland.

Inte så att tyska biltillverkare skulle gå med förlust. Inte alls (bortsett från Opel då). Det som är ”tufft” är att vinsterna inte blir lika stora som rekordåret 2011.

Det är skillnad på elände och elände.

Fartens tjusning heter det ju. Bra uttryck, för det finns knappt något som är så otroligt roligt och fascinerande som att gasa så mycket man orkar och vågar med en bil. Det fick jag göra i går och jag har nästan lite hög puls fortfarande.

Platsen var Circuit de Catalunya, formel 1-banan utanför Barcelona. Den var våt av regn och förskräckligt hal. Varvtiderna jag åstadkom med en BMW 320d var förstås ljusår från Sebastian Vettel som vann Spaniens GP i våras, men jag körde i alla fall så fort att det släppte rejält ett par gånger.

Bilen hade aktivt chassi och med rätt körprogram – sport plus – var antisladdsystemet lite urkopplat så bilen tilläts släppa en aning. Det gick att köra med lite bakvagnsdrift och känslan av att balansera på G-krafternas gräns var härlig. (Speciellt när man inte behövde vara rädd för att köra av och slå sönder bilen. Banan är enormt bred och avåkningszonerna ändå bredare!)

Jag kände mig kanske inte som Vettels syster, men lite som hans okända brylling. Tyvärr hade BMW satt en gräns vid fem varv. De var fort avverkade, även med min fart.

Maxhastigheten för husvagnsekipage är som bekant 80 km/tim. Mitt intryck är att de trafikanter som är bäst på att respektera hastighetsgränserna är husvagnsägare. Det är sällan de kör för fort även om en hel del bilister utan dragekipage nog tycker att de borde göra det för att inte utgöra bromsklossar på vägarna.

Men 80 på autobahn i Tyskland, det är rent farligt på frifartssträckorna. Sedan några år får man därför köra i 100 km/tim med husvagn på autobahn. Det vill säga, om husvagnen och dragbilen godkänts i en teknisk kontroll.

Kraven som måste uppfyllas för en 100-dekal är bland annat att vagnen har stabilisatorkoppling och att totalvikten inte överskrider bilens tjänstevikt.

Besiktningen har fram till nu endast kunnat göras i Tyskland men nu erbjuder tyska Dekra, som hittills öppnat två besiktningsstationer i Sverige (Göteborg och Borås), certifiering för Tempo 100 som det kallas.

Det betyder att svenskarnas husvagnsresor genom Tyskland kan genomföras på betydligt kortare tid till sommaren.

Se där något gott som kommit ut av avmonopoliseringen.

Victor Muller och Håkan Juholt – vad har de gemensamt?

1. Ett välsmort munläder.
2. Mission impossible. Muller skulle rädda Saab och Juholt vill bli statsminister.
3. I kväll är Victor och Håkan gäster hos Skavlan. Det kan bli hur underhållande som helst.

Missa inte!

Ibland går det på tok därute i Bil-Sverige. Det gjorde det för oss nu senast.

Vi var ute på ett trippeltest med några intressanta kombibilar och hade slagit nattläger strax utanför Filipstad. När vi skulle vidare i ottan morgonen därpå vägrade en av bilarna att starta.

Det bara tickade i startmotorn på Peugeot 308:an. På med startkablarna, men förgäves. Bilen stod där den stod...

Efter kontakt med generalagenten i Stockholm var det bara att lämna Peggan, som hade krånglat lite innan, och tuffa vidare med reducerad styrka.

Som tur är var vi på väg hemåt och hade klarat av de flesta testmomenten, annars hade det blivit riktigt bökigt. Då hade vi fått åka tillbaka till Stockholm, hämta en ny Peugeot och börja om från början.

Och den tiden hade vi helt enkelt inte!

Tillbaka i Stockholm hämtades en ny 308-kombi ut. Den behövdes för fotograferingen och en del kompletterande mätningar, bland annat av bränsleförbrukningen. Tilläggas ska att Pegga II funkade alldeles perfekt.

Men resultatet av testet får ni vänta på tills i början av nästa år. Det publiceras inte förrän i Vi Bilägare nr 1, som kommer ut i mitten av januari.

Men den som väntar på något gott...

När man köper bil betalar man förstås för mer än plåt, plast och gummi. Och det är ju inget konstigt med det. Men vad kostar de olika bitarna?

Ta till exempel marknadsföring. Enligt statistik från branschtidningen Advertising Age spenderade GM i fjol mer pengar än någon annan biltillverkare på reklam:

1. General Motors, 3 590 (miljoner dollar)
2. Toyota, 2 860
3. Volkswagen, 2 240
4. Ford, 2 140
5. Fiat/Chrysler, 1 790
6. Nissan, 1 500
7. Hyundai, 1 260
8. Honda, 1 160
9. Renault, 1 100
10. Daimler, 854,7
11. Kia, 775,7
12. BMW, 760,7
13. Mitsubishi, 715,6
14. Mazda, 512,6
15.Subaru, 416
16. Suzuki, 388

Reklamnotan för GM slutade alltså på 3,59 miljarder dollar. Smaka på den siffran.

Det gjorde jag och kände mig tvungen att plocka fram miniräknaren. Eftersom 8,39 miljoner bilar från Chevrolet, Cadillac och de andra GM-märkena såldes under 2010 blir kostnaden per bil 428 dollar, vilket motsvarar 2 888 kronor med dagens kurs.

Med samma räknesätt knappade jag fram att Toyota spenderar drygt 2 300 kronor per bil och Volkswagen cirka 2 100 kronor per bil.

Det är bara att öppna plånboken och betala.

Så här före jul lyfter vi av skynket på ännu en ny långtestbil 2012 – Hyundai i40. Det är en intressant och het nykomling som kommer att konkurrera mot klassiska storsäljare. Hyundai har inte knusslat med standardutrustningen och priset är konkurrenskraftigt.

Först ut att köra långtestbil nr 145 är chefredaktör Niklas Carle. Redan efter några dagar kom han in till ljusmästare Erik Rönnblom med en bekymrad rynka mellan ögonbrynen.

”Erik har du mätt ljuset på i40?” Jo, visst hade jag det. Efter våra första mätningar konstaterades att helljuset – precis som Hyundais marknadsavdelning – siktade mot trädtopparna. Försäljningsmålet kvarstår säkert. Men lampornas inställning på vår långtestbil är numera korrekt och lyser på vägen. Halvljuset är utmärkt, men helljuset är alldeles för kort och svagt. Longlifelamporna glimmar gult utan rejäl knuff och räckvidd.

Hyundai rekommenderade montering av en ljusramp. Jag viftade undan chefredaktör Carles protester mot att såga sönder nedre grillgallret för att få plats med extralamporna och okejade monteringen. ”Det är ju den här lösningen som kommer att föreslås våra läsare om de köpt en i40 och upplever samma sak – lika bra vi testar hur det funkar”, var min motivering och det höll.

Så nu sticker långtestbil 145 ner mot västkusten med fem små extralampor i grillen. Niklas har lovat återkomma med en rapport. Första intrycket var över förväntan!

En närmare presentation av alla nya långtestbilar kommer i Vi Bilägare nr 1/2012!

(Läs också: Opel Ampera i långteststallet 2012)

Jag fortsätter att räkna på våra åtta begtestbilar och vad det har kostat att hålla dem rullande genom åren. Intressant är att räkna och jämföra bränslekostnader, sett till den förbrukning som vi noterat. Etanolbilarna har fallit i värde ute på den öppna marknaden, men sett till årets bränslepriser – ett genomsnittspris på 9,84 kronor för E85 på alla våra tankningar 2011 – har inte vår Volvo V70 2,0F varit dyrast att tanka. Högst bränslekostnad noteras för vår dieseldrivna Volvo XC60, 12,89 kr/mil, att jämföra med etanolbilens 12,10 kronor.

Just för Volvo V70 2,0F anger Volvo en etanolförbrukning enligt deklarationen på 12,0 liter/100 km. ViB:s förbrukning blev 12,3 liter/100 km. Eftersom vi valt att så gott som uteslutande tanka etanol har vi ingen pålitlig förbrukningssiffra med bensindrift. Volvo anger 8,6 liter/100 km. Om det håller, vilket det sällan brukar göra i praktiken, hade det i stort sett gått jämnt ut med att tanka bensin (med ett genomsnittspris på 13,98 kr/liter under 2011) i stället för etanol.

Vi kan avslöja att en av våra bilar noterades för en bränslekostnad på 7,55 kronor/mil, vilket var bäst i test.

Vi kommer att presentera alla räkenskaper om Begteststallet 2011 i nya Vi Bilägare som kommer ut till våra prenumeranter i mitten på januari.

Har just vinkat av långtestgänget, som är på väg norrut för årets stora vintertest.

Själv blev jag lämnad på hemmaplan - snyft, snyft - och fick inte följa med. Jättetrist, eftersom vintertestet i mina ögon är en av årets absoluta höjdpunkter och något jag inte missat så länge jag kan minnas.

Tänk att få komma upp till snö, kyla och halka och sätta fem sprillans nya långtestbilar på prov under riktigt bistra förhållanden. Så mycket mer kan man inte önska som biltestare.

Men den här gången kom saker emellan - närmare bestämt ett vanligt biltest. Istället för att virvla runt i norrländsk snö får jag ta hand om utvärderingen av tre högintressanta bilar i övre mellanklassen.

Och det är inte fy skam det heller.           

Vi låter Volvo S60 och uppgraderade Audi A4 möta sin kanske giftigaste utmanare, som precis kommit i ny tappning. Vilken det är kan ni kanske själva räkna ut…

Vi hade lite problem med vår nya Saab 9-5 vid senaste förarbytet. En luftskärm av plast framför höger framhjul fick en törn vid ett besök i en snövall och skrapade efter det i backen. En backsensor hade lagt av sedan den tryckts in, ett litet lacksläpp på bakluckan och siffran 5 på emblemet behövde också åtgärdas.

Jag kollade på nätet och hittade en Saab-verkstad som fått 28 betygsättningar, alla var på fem av fem möjliga. Ringde dit och skulle boka tid men möttes av beskedet:

”Första lediga tiden är om två månader men egentligen tar vi inte emot nya kunder. Vi har fullt upp med våra stammisar.”

Där ser man vådan av att få för höga kundbetyg.

Nu löste det sig, jag fick lämna bilen om jag kunde avvara den minst en vecka. Två dagar senare ringde verkstan och meddelade att bilen var klar.

I dag fick jag räkningen och det var det bästa av alltihop. Inte bara för att slutsumman på reparationen var blygsamma 1 646 kronor inklusive moms.

Det som värmde i hjärtat på en tidigare samlare av Halda var att fakturan och adressen på kuvertet hade skrivits på en gammal hederlig skrivmaskin. Det är minst 30 år sen jag senast fick ett maskinskrivet brev.

Vad verkstan heter? Nej, det får fortsätta att vara en liten hemlis. Men så mycket kan jag avslöja att den varken har hemsida, mejl eller fax. Det känns bra!

Det finns tre ämnen som engagerar mer än andra inom bil- och trafikområdet. Rondellkörning, dubbdäcksförbud och Toyota.

Vi brukar skoja om att den som skriver en artikel som innehåller alla dessa tre komponenter vinner den interna tävlingen om flest läsarreaktioner, överlägset.

När det gäller Toyota är polariseringen av åsikterna förvånande. Inte att så många tycker att det är världens bästa bil utan att andelen som tycker att allt är skit med Toyota (och andra japanska märken också för övrigt) är så stor. För det är det ju inte, Toyota är ett världsledande märke även om man nu tappat tätplatsen på den globala försäljningslistan. Och japansk bilindustri generellt har inte nått sin position utan orsak.

Men det är väl den gamla vanliga visan om att det kostar att ligga på topp.

Nå, nu har alla Toyota-älskare i alla fall fått en tummelplats där de kan få sitt lystmäte när det gäller sitt favoritmärke, www.mintoyota.se är en ny portal på webben som Toyota Sweden lanserar i dag.

Första intrycket är att sajten är mycket matnyttig för Toyota-ägare och intressant även för oss andra. Kolla själv!

Här ligger chefredaktör Niklas Carle och försöker reparera i40:s flaps! Vinterkörningen innebär snörök. Efter ungefär 15 mil i ganska besvärligt väglag kom det uppenbarligen in försvarliga mängder snö in genom plastgrillens ribbor.

Dagen därpå inleddes vinterövningarna med test av stolsvärmen. Med termometrar placerade på förarsitsen mätte vi hur snabbt värmen kommer.

Efter drygt 20 minuter började det lukta konstigt i i40:s kupé, bäst beskrivet som bränd plast. Det dök också upp ett meddelande i displayen i instrumentpanelen ''check airflapsystem''.

Niklas tog fram datorn och fick snart fram en förklaring. Man skulle kunna säga att Hyundai i40 har en elektrisk kylargardin, det vill säga automatiskt elmanövrerade luckor i fronten som stänger till när det blir för mycket kall luft och motortemperaturen sjunker. Jättebra tänkt!

Men det visade sig att snön innanför grillen antagligen först smälte när vi parkerade och sedan snabbt frös till is. Så när motorn började bli varm och luckorna skulle öppnas så gick det inte och elmotorerna började gå varmt.

Lösningen ser ni på bilden. Niklas petade bort isen med en av utlånad skruvmejsel! Hela vintertestet av Vi Bilägares nya långtestbilar redovisas i Vi Bilägare 3/2012.

När trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall först lanserade Nollvisionen 1995 gapflabbade hela omvärlden, säger han i en intervju i tidningen Motorföraren.

Hans chef på dåvarande Vägverket, generaldirektör Per-Anders Örtendahl, varnade honom för att Nollvisionen skulle kosta honom jobbet.

Ja, vi var många som avfärdade Nollvisionen som en korkad utopi men Tingvall stod på sig. Idag framstår motståndet mot Claes Tingvall som det utan tvekan mest korkade av alltihop.

En vision om att uppnå noll döda och skadade i trafiken är väl en fullständig självklarhet. Det som vi hakade upp oss på var att Nollvisionens mål var omöjligt att uppnå.

So what? En vision är en vision och Nollvisionen uppstod när Vägverket fick frågan av kommunikationsminister Ines Uusmann om hur man ville formulera målen för trafiksäkerheten.

– Noll döda såklart, blev svaret och något annat besked från människor som arbetar med trafiksäkerhet var förstås otänkbart.

Claes Tingvall är värd både stor respekt och beundran för sin vision när det gäller trafiksäkerhet och sin envishet att framhärda.