Nästa artikel
Revansch för etanolen
Nyheter

Revansch för etanolen

Publicerad 17 juni 2010 (uppdaterad 21 september 2010)
Efter en tid med låga priser på fossila bränslen och mycket kritik i media, har etanolen fört en tynande tillvaro. Nu är det dags för revansch, enligt en ny rapport.
En rapport från Lunds Tekniska Högskola slår fast att den E85 vi kan köpa i Sverige är ett väldigt bra miljöbränsle.

"Allt beror på framställning"
Svensk etanol, RME och biogas gör stor klimatnytta och minskar utsläppen av koldioxid med 65-140 procent, jämfört med bensin och diesel.

Det visar rapporten "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" som tagits fram på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola, under ledning av docent Pål Börjesson.

- Det går inte att generalisera om biodrivmedel, säger Pål Börjesson.

- Det går till exempel inte att säga att etanol är bra eller dåligt, eftersom allt beror på hur etanolen framställs.

Den etanol vi framställer från spannmål i Sverige och som görs på sockerrör i Brasilien, kategoriserar Pål Börjesson som "finetanol".

En bil som körs på sådan etanol, släpper ut 70-80 procent mindre koldioxid jämfört med om samma bil körts på bensin.

- I USA gör man etanol av majs i anläggningar som drivs med naturgas eller stenkol. Denna etanol kan vi räkna som "fuletanol".

Inga indirekta markeffekter
När fossil naturgas används för att göra etanol från majs, blir den totala koldioxidreduktionen bara cirka 15 procent.

I de fall man använder stenkol som energikälla, blir slutresultatet att bilen släpper ut mer fossil koldioxid om den körs på etanol än om den skulle drivas med vanlig bensin.

- Men det är viktigt i sammanhanget att komma ihåg att USA aldrig påstått att man använder majsetanolen som ett sätt att minska utsläppet av CO2, säger Pål Börjesson.

- Deras primära syfte är att minska sitt beroende av importerad olja från Mellanöstern.

Hård kritik
Flera debattörer har på sistone kritiserat etanolen för att orsaka koldioxidutsläpp genom "indirekta markeffekter", det vill säga att etanolen skulle tränga undan matproduktion och istället tvinga fram nyodlingar på kolrika marker i exempelvis Sydamerika eller Asien.

Detta påstås leda till att det kan ta upp till femtio år innan biodrivmedlen betalat tillbaka sin klimatskuld på grund av nyodlingarna.

Resonemanget avvisas emellertid fullständigt i rapporten från Lunds Tekniska Högskola.

- Indirekta markeffekter går inte att leda i bevis, säger Pål Börjesson.

-Det finns inget som säger att det kommer att odlas upp gräsmark i Asien bara för att vi använder svenskt spannmål för att framställa biobränslen.

- Det finns inget belägg för ett sådant samband vid dagens produktionsnivåer.

Biogas från gödsel bäst
Fortfarande finns stora arealer åkermark som ligger i träda i Sverige.

Produktionen av etanol från spannmål skulle kunna tredubblas bara genom att ta i bruk den åkermark som idag inte används, menar Börjesson.

Även i Brasilien används bara några få procent av arealen för att odla sockerrör för etanolproduktion.

I studien har förutom etanol även biogas från grödor och avfall, biodiesel från raps samt samproduktion av etanol och biogas från vete studerats.

Allra bäst klimateffekt får biogas från gödsel.

Den bedöms reducera utsläppet av växthusgaser med upp till 140 procent i och med att klimatskadlig metangas används som drivmedel istället för att släppas direkt ut i atmosfären.

- Egentligen är det rätt så ointressant att ranka olika hållbara biodrivmedel, säger Pål Börjesson.

- Det finns plats för alla och utmaningen ligger i att öka mängden hållbara biodrivmedel i sig.

Begränsningar
Det går inte att med dagens teknik producera hur mycket som helst av de klimatvänliga drivmedlen.

Förutom begränsningar i form av jordbruksareal gäller också att man får avsättning för de restprodukter som biodrivmedelsproduktionen genererar.

När man gör etanol från spannmål får man till exempel en biprodukt kallad drank, som kan ersätta sojamjöl i djurfoder.

Om vi inte kan ta tillvara eller har avsättning för dranken, minskar klimatnyttan i systemet.

- Som bäst kan vi räkna med att ersätta 15 procent av dagens fossila bränslen med egenproducerade biobränslen, säger Pål Börjesson.

- Det krävs också andra typer av drivmedel för att hålla våra fordon
rullande.

Diskutera: Är E85 ett bra miljöbränsle

Länkar

Ämnen i artikeln

Kommentarer

+ Visa äldre kommentarer (7)
#8 • Uppdaterat: 2010-06-17 18:37
Kent (ej verifierad)

Fakta torka!
Ja, så upplevdes det då de flesta var mot etanolen pga att världsmarknadspriserna på mat steg samtidigt som svälten ökar. Alt var etanolens fel. Fakta är att det är knappt 1%!!! av åkerarealen i världen som brukas för att odla biobränsle tex etanol. Fakta är att det åtgår ca 12% av arealen för att odla kaffe, 6% till teodling och ca 17% för att odla bomull. Nä, beskyll inte etanolen för ting som ej stämmer. "Follow the money" och se vem som har intresse av att smutskasta etanolen fantastiska egenskaper som fordonsbränsle.

#9 • Uppdaterat: 2010-06-17 20:36
CRISTER (ej verifierad)

KENT:Jag säger som närkingen,"ja nu ja"
1% av åkerarealen,ja nu ja.

#a • Uppdaterat: 2010-06-17 21:23
Spritälskare (ej verifierad)

Alla etanolbilar är idag anpassade för att även kunna gå på bensin. Etanol har ett högre oktantal, därför skulle motorer, anpassade för enbart etanol, kunna ha ett mycket högre kompressionsförhållande, kanske uppemot 12 - 13:1. Då skulle förbrukningen sjunka en hel del, eftersom högre komp sänker bränsleförbrukningen. Dieselmotorerna kar en komp på 16:1 eller högre. Nu innehåller etanolen inte lika mycket energi som bensin och diesel, men det är lite att elda för kråkorna att inte nyttja fördelarna med etanol!