Slår man alltså ihop kostnaderna som skatterna på bränslet skall täcka (miljö, olyckor, vägslitage samt koldioxid) ….
Nej AL. Bensinskatten är inte på något sätt öronmärkt att täcka omkostnaderna för de du nämner ovan. Skatterna ingår i totala budgeten och finansierar således statens samtliga utgifter, dvs även vård, skola och äldreomsorg.
A.L skrev:
Slår man alltså ihop kostnaderna som skatterna på bränslet skall täcka (miljö, olyckor, vägslitage samt koldioxid) ….
Nej AL. Bensinskatten är inte på något sätt öronmärkt att täcka omkostnaderna för de du nämner ovan. Skatterna ingår i totala budgeten och finansierar således statens samtliga utgifter, dvs även vård, skola och äldreomsorg.
Edit: Skrev via mobilen så lite behöver ändras:
Skatterna är tänkta att internalisera de externa marginalkostnaderna (som jag definierade tidigare) från vägtrafiken. På så vis justerar konsumenten själv sitt resande också med hänsyn tagen till de kostnader som ligger utanför vederbörandes egen kalkyl.
Typexempel på negativa externaliteter från vägtrafiken är;
- olyckor
- miljö
- vägslitage
-trängsel
- intrång i när- och kulturmiljöer
Så många positiva externa effekter finns inte. Men de förekommer. Exempelvis kör bilarna undan snö som underlättar framkomligheten för både andra bilar men också övriga trafikanter. Och någon plockar upp en liftare ibland som därmed får en gratis resa. I övrigt kommer jag inte på så många positiva externa effekter kopplat till den enskildes bilresa.
Hur intäkterna från själva skatterna sedan används är en helt annan fördelningspolitisk diskussion som ligger utanför det samhällsekonomiska resonemanget. Ibland kan det förvisso vara svårt att förstå skillnaden, men tumregeln är att ekonomi handlar om resursutnyttjande medan fördelningspolitik speglar normer och värderingar. Likaså (Axa) är det viktigt att förstå skillnaden mellan en samhällsekonomisk kostnad, och statens faktiska utgifter. När vi diskuterar vilka skatter som skall läggas på vägtrafiken - och så även koldioxidvärdet - är det alltså samhällets kostnader som är av intresse. Statens "omkostnader" är ett annat resonemang.
En vägtrafik som alltså har ett felaktigt pris medför ett sämre resursutnyttjande. Och det gäller både vid för höga- som låga priser. I det förstnämnda blir resultatet att en del resor kvävs (alternativt planeras om så att resenärerna förlorar tid), i det andra får vi istället den situation som flertalet av oss kan vittna om vid i rusningstrafik i storstäderna, alltså köer och sämre framkomlighet. Med sämre framkomlighet får vi längre restider, vilket innebär en förlust både för den enskilde men så även samhället.
Vill man lära sig mer om bakgrunden till att vi har bränsleskatter kan man låna en bok i mikroekonomi på närmaste bibliotek. Där kan man då läsa mer på djupet i kapitlen som handlar om externaliteter, jämvikt och marknadsmisslyckande samt även lära sig skillnaden mellan statens utgifter och samhällets kostnader och inte minst vad en kostnad är för något (resursförbrukning).
Vill man däremot pyssla med fördelningspolitik (eller rädda världen genom att minska på svenskt bilåkande;-)) så är det nog mer lämpligt att ansluta sig till något politiskt parti. Men ekonomi och politik är inte samma sak precis som att IPCC och vetenskap inte är synonymt - även om Axa tydligen tillhör dem som rör ihop dem.
Än så länge är bränslet värd varenda krona för att få flytta röven vart jag vill tycker jag.
Uppdaterat: 2021-08-10 12:30
Mina tidigare bilars förbrukningar på spritmonitor..
https://www.spritmonitor.de/en/detail/836524.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/756137.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/1120549.html
Vi såg faktiskt ett snarlikt mönster under corona-krisen. Där man faktiskt öppnade plånboken rejält för att hålla fart på hjulen.
Tyvärr är nog detta inte möjligt med vägtrafiken - den får ständigt klä skott för avgrundsdjup politisk populism som både frodas och upprätthålls av en okunnig väljarskara;-)
Alltså AL ..
Nu är det ju i princip omöjligt att använda funktionen °citat° utan att fylla forumet, du skriver så tråkigt mycket upprepande blaj .. så jag vill bara påtala vad som tycks vara tankevurpor hos dej.
Du anger Miljöpartister som stadsbor på ett sätt som skulle göra dessa inkompetenta i sakfrågan. Mesta lantparti är SD AL, skulle den väljargrupp vara mest kompetent på "miljö" menar du🤔. Vidare AL omnämner du oftast miljömedvetna som "miljfanatiker". Varför gör du det? Du behöver inte svara .. föredrar faktiskt att du låter bli .. men tänk dej för framöver, visa åtminstone respekt för de som inte tror som du!
MVH Mac
Regeringen kan dock uppenbarligen förstå konsekvenserna av radikalism. Men det krävs omfattande och mycket saklig information för att de skall agera.
https://www.di.se/nyheter/regeringen-forlanger-tillfalligt-cementas-tillstand/
Vi såg faktiskt ett snarlikt mönster under corona-krisen. Där man faktiskt öppnade plånboken rejält för att hålla fart på hjulen.
Tyvärr är nog detta inte möjligt med vägtrafiken - den får ständigt klä skott för avgrundsdjup politisk populism som både frodas och upprätthålls av en okunnig väljarskara;-)
MVH AL
Bränslet är precis lika dyrt/billigt som 1965 AL
Så lägg dina domedagsprofetior tillbaka till där du hämtade det ifrån .. T
Tusan te uppviglare den där AL är .. Får man verkligen hålla på med sådant politiskt trams här?
Alltså AL ..
Nu är det ju i princip omöjligt att använda funktionen °citat° utan att fylla forumet, du skriver så tråkigt mycket upprepande blaj .. så jag vill bara påtala vad som tycks vara tankevurpor hos dej.
Du anger Miljöpartister som stadsbor på ett sätt som skulle göra dessa inkompetenta i sakfrågan. Mesta lantparti är SD AL, skulle den väljargrupp vara mest kompetent på "miljö" menar du🤔. Vidare AL omnämner du oftast miljömedvetna som "miljfanatiker". Varför gör du det? Du behöver inte svara .. föredrar faktiskt att du låter bli .. men tänk dej för framöver, visa åtminstone respekt för de som inte tror som du!
MVH Mac
Nej jag skall egentligen inte bemöta avstängda medlemmar även om de byter kläder.
Men för att korrigera alla missuppfattningar:
- Kopplingen mellan olika politiska partier och stad eller landsbygd har inte gjorts i denna eller någon annan tråd. Läs om - läs rätt.
- Miljöfanatiker har sannolikt en högre benägenhet att söka sig mot extremistiska politiska konstellationer. Dit räknar jag mycket riktigt Miljöpartiet, men de är inte ensamma om att ha extrema åsikter. Dock är det främst mp som har valt att strypa transporterna på rent åsiktsmässiga grunder och helt stick i stäv med den kunskap som finns inom området. Sådant slöseri kommer jag alltid att kritisera, oavsett vem som står för den.
Angående bränslepriset kostade en liter bensin motsvarande c:a 9 kronor år 1965 (grovt omräknat i dagens penningvärde), inte 18-19 kronor som idag. År 1960 kostade en liter bensin 0,73 kr/l - inte 1,50 kr/l som skulle varit fallet om prisnivåerna vore detsamma som år 2021.
Och år 1965 hade man inte motsvarande säkerhet på vägarna eller i bilarna och de släppte dessutom ut mycket mer miljögifter (per körd kilometer). Dessutom fanns det inga energiskatter på bränslet under denna period, eftersom de inte var införda ännu (de beslutades år 1988 av Sveriges riksdag). Koldioxidvärderingen var dessutom noll (mot 7 kr/kg idag)
Det var givetvis fel år 1965 att inte korrigera priset med hjälp av styrmedel, eftersom det innebar ett motsvarande slöseri liknande det som man gör idag - fast omvänt. Inkorrekta priser (oavsett de är för lågt eller högt satta) medför alltid ett sämre resursutnyttjande än när man har en marknad i balans.
Och det är inte politik jag presenterar här utan elementär transportekonomi som bygger på ekonomisk teoribildning. Har ArthurMac invändningar mot det är jag nyfiken på att få ta del av sådana nya kunskaper.
För att uppnå Paris-avtalet behöver priset ligga kring 1 kr/kg. Och även detta värde ligger 0.7 kr över vad det finns vetenskapligt stöd för.
Priser därutöver innebär ett slöseri.
I Sverige har Trafikverket precis börjat tillämpa 7 kr/kg....
Den svenska koldioxidskatten är runt 1 200 kr/ ton per (alltså ca 1,20 kr/ kg, men långt ifrån så högt på alla utsläpp av klimatgaser) och det är upp till 100 dollar som priset år 2030 behöver vara i världen för att Paris-avtalet ska nås. Vad det finns för "vetenskapligt stöd" för högst 30 öre/ kg skulle vara intressant att läsa om.
1) "En expertgrupp som tillsattes av Världsbanken 2017 kom fram till att för att vi ska nå målen i Parisavtalet skulle priset år 2020 ha behövt ligga på minst mellan 40 till 80 dollar, och att priset år 2030 skulle behöva ligga på mellan 50 och 100 dollar."
2) "Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna ge ett stöd för klimatmål i linje med dem som antogs i Parisavtalet, och även öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Modellen pekar på ett koldioxidpris på runt 100 dollar per ton, vilket är i nivå med den nuvarande koldioxidskatten i Sverige – som är ungefär fyra gånger så hög som EU:s utsläppspris."
Angående Trafikverket och 7 kr/ kg koldioxid, så står följande på https://supermiljobloggen.se/nyheter/trafikverket-rekordhojer-pris-pa-koldioxidutslapp/
"Men från och med den 1 april 2020 kommer samhällskostnaden höjas till 7 kronor per kilo utsläppt koldioxid, enligt en ny rapport från Trafikverket. Varje kilo koldioxid som inte släpps ut ska alltså värderas som 7 kronor i samhällsekonomisk vinst."
Det här är alltså inte samma sak som att koldioxidskatten höjts i faktisk mening.
Uppdaterat: 2021-08-10 23:20
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
I en värld mitt uppe i en klimatkris, med allt fler länder som säger att de ska bli klimatneutrala och med Sverige som föregångsland för att bli det första fossilfria välfärdslandet, vill AL att koldioxidskatten i Sverige ska sänkas eller t o m helt tas bort, så fossila bränslen inkl. bensin och diesel, blir billigare att använda. Lycka till! = )
Uppdaterat: 2021-08-10 22:58
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
A.L skrev:
För att uppnå Paris-avtalet behöver priset ligga kring 1 kr/kg. Och även detta värde ligger 0.7 kr över vad det finns vetenskapligt stöd för.
Priser därutöver innebär ett slöseri.
I Sverige har Trafikverket precis börjat tillämpa 7 kr/kg....
Den svenska koldioxidskatten är runt 1 200 kr/ ton per (alltså ca 1,20 kr/ kg, men långt ifrån så högt på alla utsläpp av klimatgaser) och det är upp till 100 dollar som priset år 2030 behöver vara i världen för att Paris-avtalet ska nås. Vad det finns för "vetenskapligt stöd" för 30 öre/ kg skulle vara intressant att läsa om.
"En expertgrupp som tillsattes av Världsbanken 2017 kom fram till att för att vi ska nå målen i Parisavtalet skulle priset år 2020 ha behövt ligga på minst mellan 40 till 80 dollar, och att priset år 2030 skulle behöva ligga på mellan 50 och 100 dollar."
https://www.fi.se/contentassets/a252e77c5bea47adbdb95156890c3374/fi-analys-30-internpris-pa-koldioxid.pdf
https://www.financialexpress.com/economy/100-carbon-tax-by-2030-could-save-climate-say-economists/691833/
Angående Trafikverket och 7 kr/ kg koldioxid, så står följande på https://supermiljobloggen.se/nyheter/trafikverket-rekordhojer-pris-pa-koldioxidutslapp/
"Men från och med den 1 april 2020 kommer samhällskostnaden höjas till 7 kronor per kilo utsläppt koldioxid, enligt en ny rapport från Trafikverket. Varje kilo koldioxid som inte släpps ut ska alltså värderas som 7 kronor i samhällsekonomisk vinst."
Det här är alltså inte samma sak som att koldioxidskatten höjts i faktisk mening.
Suck. Varför envisas du återkommande med att diskutera saker utan att läsa på först?
Först och främst. Det svenska koldioxidpriset var inte 1.20 kr/kg utan 1,14 kr/kg. Dock hamnar skuggpriset högre. Där har ASEK rekommenderat 1,49 kr/kg.
För det andra och det är här John missförstått; höjningen av värdet öppnar för drastiska höjningar av skatterna på bränsle. I runda slängar 16 kr/l i höjning närmare bestämt. Det är vad ASEK också redovisar.
Sekundärt resulterar den massiva höjningen - som beslutats på politisk väg men också i strid med regeringen egen expertis inom området - att inbesparad koldioxid (I investeringar)helt plötsligt blir mer värt än att spara liv - ja även tid (lite beroende på hur man räknar i och för sig). Det blir dessutom möjligt att sänka hastigheterna på vägarna samt - framförallt (att det var syftet är ingen hemlighet) - höghastighetstågen kan snabbare nå lönsamhet i kalkylerna (Fast det gjorde de inte ändå - men det ignorerar nog politikerna i alla fall )
Tycker John det är en rimlig höjning Och är koldioxid värt mer än liv?
I en värld mitt uppe i en klimatkris, med allt fler länder som säger att de ska bli klimatneutrala och med Sverige som föregångsland för att bli det första fossilfria välfärdslandet, vill AL att koldioxidskatten i Sverige ska sänkas eller t o m helt tas bort, så fossila bränslen inkl. bensin och diesel, blir billigare att använda. Lycka till! = )
Priset är bestämt på politisk väg. Det är sant.
Skulle däremot politikerna lära sig att lyssna på vetenskapen, ja man kan ju exempelvis börja med att läsa hela IPCC:s underlag istället för att klippa och klistra, så hamnar det korrekta priset på 30 öre per kg. Inte 1,14, 1,20 eller 7 kr/kg.
Nej jag inser att givet den skara av fanatiker som idag styr i Riksdagen, i huvudsak individer med knappt avklarade gymnasiestudier, så kommer man inte utgå från fakta. Ty likt flertalet ideologer utgår man i brist på sakkunskap och kompetens från värderingar och känslor när man analyserar data. Och då blir det så här tokigt.
För det andra och det är här John missförstått; höjningen av värdet öppnar för drastiska höjningar av skatterna på bränsle. I runda slängar 16 kr/l i höjning närmare bestämt. Det är vad ASEK också redovisar.
Nej, det är ingen rimlig höjning och det lär aldrig gå att genomföra i verkligheten.
Uppdaterat: 2021-08-11 04:02
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Skulle däremot politikerna lära sig att lyssna på vetenskapen, ja man kan ju exempelvis börja med att läsa hela IPCC:s underlag istället för att klippa och klistra, så hamnar det korrekta priset på 30 öre per kg. Inte 1,14, 1,20 eller 7 kr/kg.
AL, som jag försökt visa, så finns det expertis på olika områden som menar att ett globalt pris upp mot 100 dollar per ton koldioxid till år 2030, är det som krävs för att nå Paris-avtalet.
Tittar man på vad som IPCC skrev i sin specialrapport "Global Warming of 1.5 ºC" från år 2018, så är det siffor på 135 - 5 500 dollar per ton koldioxid som man säger krävs vid år 2030. Alltså är det en rejäl skillnad mot 300 kr (ca 35 dollar i nuläget) som AL skriver att vetenskapen förespråkar.
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
A.L skrev:
För det andra och det är här John missförstått; höjningen av värdet öppnar för drastiska höjningar av skatterna på bränsle. I runda slängar 16 kr/l i höjning närmare bestämt. Det är vad ASEK också redovisar.
Nej, det är ingen rimlig höjning och det lär aldrig gå att genomföra i verkligheten.
Bingo! Bra John!!! Den saknar verklighetförankring oavsett man använder den till att höja bensinpriset eller till infrastrukturkalkylering. Värdet som svenska politiker drivit igenom på rent normativa grunder orsakar enbart skada, vilket också påpekats av flertalet instanser.
A.L skrev:
Skulle däremot politikerna lära sig att lyssna på vetenskapen, ja man kan ju exempelvis börja med att läsa hela IPCC:s underlag istället för att klippa och klistra, så hamnar det korrekta priset på 30 öre per kg. Inte 1,14, 1,20 eller 7 kr/kg.
AL, som jag försökt visa, så finns det expertis på olika områden som menar att ett globalt pris upp mot 100 dollar per ton koldioxid till år 2030, är det som krävs för att nå Paris-avtalet.
Tittar man på vad som IPCC skrev i sin specialrapport "Global Warming of 1.5 ºC" från år 2018, så är det siffor på 135 - 5 500 dollar per ton koldioxid som man säger krävs vid år 2030. Alltså är det en rejäl skillnad mot 300 kr (ca 35 dollar i nuläget) som AL skriver att vetenskapen förespråkar.
https://www.carbontax.org/blog/2018/10/15/ipcc-not-just-a-carbon-price-but-a-really-high-one/
Om vi nu börjar med vad siffrorna du precis utan några som helst betänkligheter redogjorde för. 135-5500 dollar per ton. Inser du verkligen inte själv vad det betyder? Uppenbarligen inte....
Det är inte en vetenskap utan - faktiskt precis som Axa varit inne på tidigare i tråden - snarare mycket grova antaganden. Och orsakerna till detta är flera. Osäkerheterna är enorma, både i fråga om eventuella framtida skadeverkningar, kolets effekter och hur det transfereras (och deprecieras) i atmosfären samt inte minst - val av diskontering. Dessutom har vi en avtagande marginaleffekt - d.v.s för varje extra ton kol som vi förbränner minskar den relativa förändringen i atmosfären. Och hur skall vi sätta ett pris idag på framtiden? Kan John möjligen redogöra för det - helst med egna tankar eftersom det inte finns några konkreta mått att utgå från). Bara för att nämna några saker. Det enda man egentligen kan säga är att givet att molvikten för kol är 12 och för syre 16 så kan vi via en enkel division också visa hur mycket koldioxid som genereras givet en viss mängd förbränd kol. Hur den sedan påverkar klimatet och ekonomin står skrivet i stjärnorna.
En ekonomisk klimatanalys brukar bestå av tre olika delar: Först har vi en klimatmodell (som i sig har en rad osäkerheter inbyggda), därefter har vi en kolcykelmodell (som på intet sätt är klarlagd) och ovanpå detta en ekonomisk modell (som har mängder av subjektiva värderingar). Eftersträvansvärt är en integrerad modell (även kallat ”Integrated Assess ment Models”, IAM), vilket tyvärr inte är i majoritet hos de modeller som vimlar runt i media och som därmed orsakar mer skada än bringar ny kunskap..
Ja, oavsett detta... Det finns ju några välkända auktoriteter inom området, och vilka både ingår också som expertis hos IPCC. De är Stern och Nordhaus. Både Stern och Nordhaus sätter dock sin diskonteringsfaktor på ett subjektivt sätt (vilket är problemet i samtliga av modellerna). Stern redovisar en skatt på 900 kronor per ton och Nordhaus landar kring 57 dollar per ton.
Detta är alltså rätt långt från de 7000 kr som Sveriges politiker nu - om än uppenbarligen utan djupare förståelse - klubbat igenom.
Om vi nu börjar med vad siffrorna du precis utan några som helst betänkligheter redogjorde för. 135-5500 dollar per ton.
Detta är alltså rätt långt från de 7000 kr som Sveriges politiker nu - om än uppenbarligen utan djupare förståelse - klubbat igenom.
135-5500 dollar per ton är vad som IPCC själva sa år 2018 och var svar på dina uppgifter om 30 öre per ton (ca 35 dollar/ ton).
Några 7 000 kr som koldioxidskatt har man inte klubbat igenom i Sverige vad jag vet.
Det jag vill ha sagt är att 1 140 kr/ ton (131 dollar) för Sveriges del inte är något häpnadsväckande i sammanhanget och något att ligga sömnlös för, utan snarare en ganska balanserad siffra, speciellt för ett land som säger sig vilja bli det första fossilfria välfärdslandet i världen.
För övrigt AL, får jag uppfattningen att du tycker att om man inte till minst 100 % kan säkerställa en korrekt koldioxidskatt, ska man heller ingen ha.
Uppdaterat: 2021-08-12 22:39
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Du läser som vanligt inte dina egna hänvisningar ordentligt.
135-5500 dollar är ett intervall och värde som man skattar för framtiden, närmare bestämt år 2030 och under antagandet att världen skall nå 1,5 gradersmålet.. Det har inget koppling till nutida beslut och är ännu mindre relevant för den svenska inkorrekta prissättningen år 2021. 135-5500 är dessutom ett så brett intervall att det i realiteten inte betyder något, vilket bekräftar det jag ägnat några år att förklara för b.la John. Det här är ingen tillförlitlig kunskap utan snarare ett lotteri och gissningslek med klara politiska syften och motiv. Men så blir det när man inte kan se in i framtiden och när man har sådana enorma osäkerheter i modellerna. Som en enkel parallell: skulle vi haft motsvarande precision inom andra områden skulle broarna rasa, flygplanen störta. Vaccin och mediciner skulle vara verkningslösa (och ge enorma biverkningar). Dessutom skulle stora delar av all diagnostisering vara omöjlig. Vidare skulle det vara omöjligt att köra en F1-bil, ha strids-och rymdteknologi eller använda robotar. John:s Lupo vore okörbar (Det finns ju lite reglerteknik även i den) och så även de allra reglertekniska system.
Nej, någon koldioxidskatt på 7000 kr är inte beslutad. Det diskussionen handlar om - och så även den rapport du precis citerade (men då tyvärr inte läst) - handlar om kalkylvärden. Politikerna har beslutat att kalkylvärdet skall sättas till 7000 kr/ton, vilket är ett värde som strider mot all kunskap inom området. Detta värde låg redan innan höjningen också på tok för högt, faktiskt högst i hela världen och också långt över vad som behövdes för att uppnå Paris-avtalet. Motivet till förändringen är strikt politisk och har inget med klimatet eller någon evidens för att svensk aktivitet kommer öka uppvärmningen. Det handlar istället om att öppna upp för att bygga snabbtåg samt att strypa övriga transporter ytterligare.
Tycker John det är ett rimligt sätt att angripa problemet?
Angående rubriken.
Köpte en ny beg båt idag, 36 distans hemifrån. Då båten bara hade en vanlig dunk bensin ( 23 liter) stannade jag halvvägs på en båtmack för att tanka. De hade ren 98 oktan, dyr, men det fanns. Alla bilpumpar jag tankat på sen E10 infördes på 95 oktan, har haft E5 på 98.
Tidigare ägare av båten tyckte inte att motorn gått så bra som den brukar, så han tog dit en mek innan jag hämtade båten för att gå igenom motorn.
Han hade sagt direkt "har du tankat 95 oktan E10 ?? Gör inte det i en förgasarmotor"
135-5500 dollar är ett intervall och värde som man skattar för framtiden, närmare bestämt år 2030 och under antagandet att världen skall nå 1,5 gradersmålet.. Det har inget koppling till nutida beslut och är ännu mindre relevant för den svenska inkorrekta prissättningen år 2021. 135-5500 är dessutom ett så brett intervall att det i realiteten inte betyder något, vilket bekräftar det jag ägnat några år att förklara för b.la John. Det här är ingen tillförlitlig kunskap utan snarare ett lotteri och gissningslek med klara politiska syften och motiv. Men så blir det när man inte kan se in i framtiden och när man har sådana enorma osäkerheter i modellerna.
AL, nu försöker du spela bort korten, alltså försöka förneka att det ens skulle vara möjligt och ens önskvärt med en koldioxidskatt på fossila bränslen! Några bevis för att IPCC förordar 30 öre kilot har du ju inte ens lyckats få fram. Tur att jag däremot lyckades presentera siffror som lättillgängligt finns att läsa om. = )
Faktum är att klimatförändringar tack vare utsläpp av växthusgaser är känt sedan länge och därför ska försiktighetsprincipen gälla. Samtidigt är det också utsläpparen som ska betala även i dessa sammanhang, precis som med allt annat som har en negativ påverkan på hälsa, klimat och miljö.
Det finns en mer eller mindre konsensus kring att koldioxidskatt är mer eller mindre bästa sättet att komma till rätta med utsläppen av koldioxidutsläpp. Den stora frågan är dock fortfarande vad som är en rimlig nivå.
Finns något som kallas koldioxidbudget och för Sveriges del är den i nuvarande utsläppstakt slut redan om fem år. Hur har AL tänkt att man ska lösa detta om man inte använder sig av koldioxidskatt och inte har tid och möjlighet att diskutera och få på plats en helt exakt prisnivå som kan börja gälla här och nu, men helst igår?
På https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/sveriges-koldioxidbudget-racker-fem-ar-hur-ser-det-ut-i-din-kommun/ står bl a följande:
"Sverige får inte släppa ut mer än cirka 260 miljoner ton koldioxid, om vi ska leva upp till Parisavtalet, som slår fast att utsläpp av växthusgaser ska begränsas, så att temperaturhöjningar håller sig under två grader, och allra helst begränsas till 1,5 grad. Denna återstående mängd brukar kallas en koldioxidbudget."
Några snabbtåg i Sverige tycker jag inte det är värt att lägga pengar på, då det helt enkelt inte är värt det och dessutom finns mycket annat som skulle ge bättre valuta för pengarna och som är långt viktigare att genomföra.
Uppdaterat: 2021-08-15 23:21
"Fit for 55" är ett klimatpaketet som bl a innebär att EU ska minska sina växthusgasutsläpp med 55 % till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå) och som har det övergripande klimatmålet (enligt den klimatlag som antogs i juni 2021) att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050.
Kommentarer
Är inte bara drivmedel som är dyrt. Bilskatten, bilförsäkring och service kostar också pengar.
Nej AL. Bensinskatten är inte på något sätt öronmärkt att täcka omkostnaderna för de du nämner ovan. Skatterna ingår i totala budgeten och finansierar således statens samtliga utgifter, dvs även vård, skola och äldreomsorg.
Edit: Skrev via mobilen så lite behöver ändras:
Skatterna är tänkta att internalisera de externa marginalkostnaderna (som jag definierade tidigare) från vägtrafiken. På så vis justerar konsumenten själv sitt resande också med hänsyn tagen till de kostnader som ligger utanför vederbörandes egen kalkyl.
Typexempel på negativa externaliteter från vägtrafiken är;
- olyckor
- miljö
- vägslitage
-trängsel
- intrång i när- och kulturmiljöer
Så många positiva externa effekter finns inte. Men de förekommer. Exempelvis kör bilarna undan snö som underlättar framkomligheten för både andra bilar men också övriga trafikanter. Och någon plockar upp en liftare ibland som därmed får en gratis resa. I övrigt kommer jag inte på så många positiva externa effekter kopplat till den enskildes bilresa.
Hur intäkterna från själva skatterna sedan används är en helt annan fördelningspolitisk diskussion som ligger utanför det samhällsekonomiska resonemanget. Ibland kan det förvisso vara svårt att förstå skillnaden, men tumregeln är att ekonomi handlar om resursutnyttjande medan fördelningspolitik speglar normer och värderingar. Likaså (Axa) är det viktigt att förstå skillnaden mellan en samhällsekonomisk kostnad, och statens faktiska utgifter. När vi diskuterar vilka skatter som skall läggas på vägtrafiken - och så även koldioxidvärdet - är det alltså samhällets kostnader som är av intresse. Statens "omkostnader" är ett annat resonemang.
En vägtrafik som alltså har ett felaktigt pris medför ett sämre resursutnyttjande. Och det gäller både vid för höga- som låga priser. I det förstnämnda blir resultatet att en del resor kvävs (alternativt planeras om så att resenärerna förlorar tid), i det andra får vi istället den situation som flertalet av oss kan vittna om vid i rusningstrafik i storstäderna, alltså köer och sämre framkomlighet. Med sämre framkomlighet får vi längre restider, vilket innebär en förlust både för den enskilde men så även samhället.
Vill man lära sig mer om bakgrunden till att vi har bränsleskatter kan man låna en bok i mikroekonomi på närmaste bibliotek. Där kan man då läsa mer på djupet i kapitlen som handlar om externaliteter, jämvikt och marknadsmisslyckande samt även lära sig skillnaden mellan statens utgifter och samhällets kostnader och inte minst vad en kostnad är för något (resursförbrukning).
Vill man däremot pyssla med fördelningspolitik (eller rädda världen genom att minska på svenskt bilåkande;-)) så är det nog mer lämpligt att ansluta sig till något politiskt parti. Men ekonomi och politik är inte samma sak precis som att IPCC och vetenskap inte är synonymt - även om Axa tydligen tillhör dem som rör ihop dem.
MVH AL
Än så länge är bränslet värd varenda krona för att få flytta röven vart jag vill tycker jag.
Regeringen kan dock uppenbarligen förstå konsekvenserna av radikalism. Men det krävs omfattande och mycket saklig information för att de skall agera.
https://www.di.se/nyheter/regeringen-forlanger-tillfalligt-cementas-tillstand/
Vi såg faktiskt ett snarlikt mönster under corona-krisen. Där man faktiskt öppnade plånboken rejält för att hålla fart på hjulen.
Tyvärr är nog detta inte möjligt med vägtrafiken - den får ständigt klä skott för avgrundsdjup politisk populism som både frodas och upprätthålls av en okunnig väljarskara;-)
MVH AL
Alltså AL ..
Nu är det ju i princip omöjligt att använda funktionen °citat° utan att fylla forumet, du skriver så tråkigt mycket upprepande blaj .. så jag vill bara påtala vad som tycks vara tankevurpor hos dej.
Du anger Miljöpartister som stadsbor på ett sätt som skulle göra dessa inkompetenta i sakfrågan. Mesta lantparti är SD AL, skulle den väljargrupp vara mest kompetent på "miljö" menar du🤔. Vidare AL omnämner du oftast miljömedvetna som "miljfanatiker". Varför gör du det? Du behöver inte svara .. föredrar faktiskt att du låter bli .. men tänk dej för framöver, visa åtminstone respekt för de som inte tror som du!
MVH Mac
Bränslet är precis lika dyrt/billigt som 1965 AL
Så lägg dina domedagsprofetior tillbaka till där du hämtade det ifrån .. T
Tusan te uppviglare den där AL är .. Får man verkligen hålla på med sådant politiskt trams här?
Nej jag skall egentligen inte bemöta avstängda medlemmar även om de byter kläder.
Men för att korrigera alla missuppfattningar:
- Kopplingen mellan olika politiska partier och stad eller landsbygd har inte gjorts i denna eller någon annan tråd. Läs om - läs rätt.
- Miljöfanatiker har sannolikt en högre benägenhet att söka sig mot extremistiska politiska konstellationer. Dit räknar jag mycket riktigt Miljöpartiet, men de är inte ensamma om att ha extrema åsikter. Dock är det främst mp som har valt att strypa transporterna på rent åsiktsmässiga grunder och helt stick i stäv med den kunskap som finns inom området. Sådant slöseri kommer jag alltid att kritisera, oavsett vem som står för den.
MVH AL
Angående bränslepriset kostade en liter bensin motsvarande c:a 9 kronor år 1965 (grovt omräknat i dagens penningvärde), inte 18-19 kronor som idag. År 1960 kostade en liter bensin 0,73 kr/l - inte 1,50 kr/l som skulle varit fallet om prisnivåerna vore detsamma som år 2021.
Och år 1965 hade man inte motsvarande säkerhet på vägarna eller i bilarna och de släppte dessutom ut mycket mer miljögifter (per körd kilometer). Dessutom fanns det inga energiskatter på bränslet under denna period, eftersom de inte var införda ännu (de beslutades år 1988 av Sveriges riksdag). Koldioxidvärderingen var dessutom noll (mot 7 kr/kg idag)
Det var givetvis fel år 1965 att inte korrigera priset med hjälp av styrmedel, eftersom det innebar ett motsvarande slöseri liknande det som man gör idag - fast omvänt. Inkorrekta priser (oavsett de är för lågt eller högt satta) medför alltid ett sämre resursutnyttjande än när man har en marknad i balans.
Och det är inte politik jag presenterar här utan elementär transportekonomi som bygger på ekonomisk teoribildning. Har ArthurMac invändningar mot det är jag nyfiken på att få ta del av sådana nya kunskaper.
MVH AL
Den svenska koldioxidskatten är runt 1 200 kr/ ton per (alltså ca 1,20 kr/ kg, men långt ifrån så högt på alla utsläpp av klimatgaser) och det är upp till 100 dollar som priset år 2030 behöver vara i världen för att Paris-avtalet ska nås. Vad det finns för "vetenskapligt stöd" för högst 30 öre/ kg skulle vara intressant att läsa om.
1) "En expertgrupp som tillsattes av Världsbanken 2017 kom fram till att för att vi ska nå målen i Parisavtalet skulle priset år 2020 ha behövt ligga på minst mellan 40 till 80 dollar, och att priset år 2030 skulle behöva ligga på mellan 50 och 100 dollar."
1) https://www.fi.se/contentassets/a252e77c5bea47adbdb95156890c3374/fi-analys-30-internpris-pa-koldioxid.pdf
2) "Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna ge ett stöd för klimatmål i linje med dem som antogs i Parisavtalet, och även öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Modellen pekar på ett koldioxidpris på runt 100 dollar per ton, vilket är i nivå med den nuvarande koldioxidskatten i Sverige – som är ungefär fyra gånger så hög som EU:s utsläppspris."
2) https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspx
Angående Trafikverket och 7 kr/ kg koldioxid, så står följande på https://supermiljobloggen.se/nyheter/trafikverket-rekordhojer-pris-pa-koldioxidutslapp/
"Men från och med den 1 april 2020 kommer samhällskostnaden höjas till 7 kronor per kilo utsläppt koldioxid, enligt en ny rapport från Trafikverket. Varje kilo koldioxid som inte släpps ut ska alltså värderas som 7 kronor i samhällsekonomisk vinst."
Det här är alltså inte samma sak som att koldioxidskatten höjts i faktisk mening.
I en värld mitt uppe i en klimatkris, med allt fler länder som säger att de ska bli klimatneutrala och med Sverige som föregångsland för att bli det första fossilfria välfärdslandet, vill AL att koldioxidskatten i Sverige ska sänkas eller t o m helt tas bort, så fossila bränslen inkl. bensin och diesel, blir billigare att använda. Lycka till! = )
Suck. Varför envisas du återkommande med att diskutera saker utan att läsa på först?
Först och främst. Det svenska koldioxidpriset var inte 1.20 kr/kg utan 1,14 kr/kg. Dock hamnar skuggpriset högre. Där har ASEK rekommenderat 1,49 kr/kg.
För det andra och det är här John missförstått; höjningen av värdet öppnar för drastiska höjningar av skatterna på bränsle. I runda slängar 16 kr/l i höjning närmare bestämt. Det är vad ASEK också redovisar.
Sekundärt resulterar den massiva höjningen - som beslutats på politisk väg men också i strid med regeringen egen expertis inom området - att inbesparad koldioxid (I investeringar)helt plötsligt blir mer värt än att spara liv - ja även tid (lite beroende på hur man räknar i och för sig). Det blir dessutom möjligt att sänka hastigheterna på vägarna samt - framförallt (att det var syftet är ingen hemlighet) - höghastighetstågen kan snabbare nå lönsamhet i kalkylerna (Fast det gjorde de inte ändå - men det ignorerar nog politikerna i alla fall )
Tycker John det är en rimlig höjning Och är koldioxid värt mer än liv?
MVH AL
Priset är bestämt på politisk väg. Det är sant.
Skulle däremot politikerna lära sig att lyssna på vetenskapen, ja man kan ju exempelvis börja med att läsa hela IPCC:s underlag istället för att klippa och klistra, så hamnar det korrekta priset på 30 öre per kg. Inte 1,14, 1,20 eller 7 kr/kg.
Nej jag inser att givet den skara av fanatiker som idag styr i Riksdagen, i huvudsak individer med knappt avklarade gymnasiestudier, så kommer man inte utgå från fakta. Ty likt flertalet ideologer utgår man i brist på sakkunskap och kompetens från värderingar och känslor när man analyserar data. Och då blir det så här tokigt.
MVH AL
Nej, det är ingen rimlig höjning och det lär aldrig gå att genomföra i verkligheten.
AL, som jag försökt visa, så finns det expertis på olika områden som menar att ett globalt pris upp mot 100 dollar per ton koldioxid till år 2030, är det som krävs för att nå Paris-avtalet.
Tittar man på vad som IPCC skrev i sin specialrapport "Global Warming of 1.5 ºC" från år 2018, så är det siffor på 135 - 5 500 dollar per ton koldioxid som man säger krävs vid år 2030. Alltså är det en rejäl skillnad mot 300 kr (ca 35 dollar i nuläget) som AL skriver att vetenskapen förespråkar.
https://www.carbontax.org/blog/2018/10/15/ipcc-not-just-a-carbon-price-but-a-really-high-one/
Bingo! Bra John!!! Den saknar verklighetförankring oavsett man använder den till att höja bensinpriset eller till infrastrukturkalkylering. Värdet som svenska politiker drivit igenom på rent normativa grunder orsakar enbart skada, vilket också påpekats av flertalet instanser.
Tänk att vi äntligen kunde enas om detta!
MVH AL
Om vi nu börjar med vad siffrorna du precis utan några som helst betänkligheter redogjorde för. 135-5500 dollar per ton. Inser du verkligen inte själv vad det betyder? Uppenbarligen inte....
Det är inte en vetenskap utan - faktiskt precis som Axa varit inne på tidigare i tråden - snarare mycket grova antaganden. Och orsakerna till detta är flera. Osäkerheterna är enorma, både i fråga om eventuella framtida skadeverkningar, kolets effekter och hur det transfereras (och deprecieras) i atmosfären samt inte minst - val av diskontering. Dessutom har vi en avtagande marginaleffekt - d.v.s för varje extra ton kol som vi förbränner minskar den relativa förändringen i atmosfären. Och hur skall vi sätta ett pris idag på framtiden? Kan John möjligen redogöra för det - helst med egna tankar eftersom det inte finns några konkreta mått att utgå från). Bara för att nämna några saker. Det enda man egentligen kan säga är att givet att molvikten för kol är 12 och för syre 16 så kan vi via en enkel division också visa hur mycket koldioxid som genereras givet en viss mängd förbränd kol. Hur den sedan påverkar klimatet och ekonomin står skrivet i stjärnorna.
En ekonomisk klimatanalys brukar bestå av tre olika delar: Först har vi en klimatmodell (som i sig har en rad osäkerheter inbyggda), därefter har vi en kolcykelmodell (som på intet sätt är klarlagd) och ovanpå detta en ekonomisk modell (som har mängder av subjektiva värderingar). Eftersträvansvärt är en integrerad modell (även kallat ”Integrated Assess ment Models”, IAM), vilket tyvärr inte är i majoritet hos de modeller som vimlar runt i media och som därmed orsakar mer skada än bringar ny kunskap..
Ja, oavsett detta... Det finns ju några välkända auktoriteter inom området, och vilka både ingår också som expertis hos IPCC. De är Stern och Nordhaus. Både Stern och Nordhaus sätter dock sin diskonteringsfaktor på ett subjektivt sätt (vilket är problemet i samtliga av modellerna). Stern redovisar en skatt på 900 kronor per ton och Nordhaus landar kring 57 dollar per ton.
Detta är alltså rätt långt från de 7000 kr som Sveriges politiker nu - om än uppenbarligen utan djupare förståelse - klubbat igenom.
MVH AL
135-5500 dollar per ton är vad som IPCC själva sa år 2018 och var svar på dina uppgifter om 30 öre per ton (ca 35 dollar/ ton).
Några 7 000 kr som koldioxidskatt har man inte klubbat igenom i Sverige vad jag vet.
Det jag vill ha sagt är att 1 140 kr/ ton (131 dollar) för Sveriges del inte är något häpnadsväckande i sammanhanget och något att ligga sömnlös för, utan snarare en ganska balanserad siffra, speciellt för ett land som säger sig vilja bli det första fossilfria välfärdslandet i världen.
För övrigt AL, får jag uppfattningen att du tycker att om man inte till minst 100 % kan säkerställa en korrekt koldioxidskatt, ska man heller ingen ha.
Du läser som vanligt inte dina egna hänvisningar ordentligt.
135-5500 dollar är ett intervall och värde som man skattar för framtiden, närmare bestämt år 2030 och under antagandet att världen skall nå 1,5 gradersmålet.. Det har inget koppling till nutida beslut och är ännu mindre relevant för den svenska inkorrekta prissättningen år 2021. 135-5500 är dessutom ett så brett intervall att det i realiteten inte betyder något, vilket bekräftar det jag ägnat några år att förklara för b.la John. Det här är ingen tillförlitlig kunskap utan snarare ett lotteri och gissningslek med klara politiska syften och motiv. Men så blir det när man inte kan se in i framtiden och när man har sådana enorma osäkerheter i modellerna. Som en enkel parallell: skulle vi haft motsvarande precision inom andra områden skulle broarna rasa, flygplanen störta. Vaccin och mediciner skulle vara verkningslösa (och ge enorma biverkningar). Dessutom skulle stora delar av all diagnostisering vara omöjlig. Vidare skulle det vara omöjligt att köra en F1-bil, ha strids-och rymdteknologi eller använda robotar. John:s Lupo vore okörbar (Det finns ju lite reglerteknik även i den) och så även de allra reglertekniska system.
Nej, någon koldioxidskatt på 7000 kr är inte beslutad. Det diskussionen handlar om - och så även den rapport du precis citerade (men då tyvärr inte läst) - handlar om kalkylvärden. Politikerna har beslutat att kalkylvärdet skall sättas till 7000 kr/ton, vilket är ett värde som strider mot all kunskap inom området. Detta värde låg redan innan höjningen också på tok för högt, faktiskt högst i hela världen och också långt över vad som behövdes för att uppnå Paris-avtalet. Motivet till förändringen är strikt politisk och har inget med klimatet eller någon evidens för att svensk aktivitet kommer öka uppvärmningen. Det handlar istället om att öppna upp för att bygga snabbtåg samt att strypa övriga transporter ytterligare.
Tycker John det är ett rimligt sätt att angripa problemet?
MVH AL
Angående rubriken.
Köpte en ny beg båt idag, 36 distans hemifrån. Då båten bara hade en vanlig dunk bensin ( 23 liter) stannade jag halvvägs på en båtmack för att tanka. De hade ren 98 oktan, dyr, men det fanns. Alla bilpumpar jag tankat på sen E10 infördes på 95 oktan, har haft E5 på 98.
Tidigare ägare av båten tyckte inte att motorn gått så bra som den brukar, så han tog dit en mek innan jag hämtade båten för att gå igenom motorn.
Han hade sagt direkt "har du tankat 95 oktan E10 ?? Gör inte det i en förgasarmotor"
AL, nu försöker du spela bort korten, alltså försöka förneka att det ens skulle vara möjligt och ens önskvärt med en koldioxidskatt på fossila bränslen! Några bevis för att IPCC förordar 30 öre kilot har du ju inte ens lyckats få fram. Tur att jag däremot lyckades presentera siffror som lättillgängligt finns att läsa om. = )
Faktum är att klimatförändringar tack vare utsläpp av växthusgaser är känt sedan länge och därför ska försiktighetsprincipen gälla. Samtidigt är det också utsläpparen som ska betala även i dessa sammanhang, precis som med allt annat som har en negativ påverkan på hälsa, klimat och miljö.
Det finns en mer eller mindre konsensus kring att koldioxidskatt är mer eller mindre bästa sättet att komma till rätta med utsläppen av koldioxidutsläpp. Den stora frågan är dock fortfarande vad som är en rimlig nivå.
Finns något som kallas koldioxidbudget och för Sveriges del är den i nuvarande utsläppstakt slut redan om fem år. Hur har AL tänkt att man ska lösa detta om man inte använder sig av koldioxidskatt och inte har tid och möjlighet att diskutera och få på plats en helt exakt prisnivå som kan börja gälla här och nu, men helst igår?
På https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/sveriges-koldioxidbudget-racker-fem-ar-hur-ser-det-ut-i-din-kommun/ står bl a följande:
"Sverige får inte släppa ut mer än cirka 260 miljoner ton koldioxid, om vi ska leva upp till Parisavtalet, som slår fast att utsläpp av växthusgaser ska begränsas, så att temperaturhöjningar håller sig under två grader, och allra helst begränsas till 1,5 grad. Denna återstående mängd brukar kallas en koldioxidbudget."
Några snabbtåg i Sverige tycker jag inte det är värt att lägga pengar på, då det helt enkelt inte är värt det och dessutom finns mycket annat som skulle ge bättre valuta för pengarna och som är långt viktigare att genomföra.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.