Och om du själv hamnar där? Vad säger och tycker du då ?
Förhoppningsvis likadant. Jag upplever inte att vi behöver utöka antalet individer i trafiken med problem med att se. Det är ingen mänsklig rättighet att köra bil och det finns ett antal regler att fylla för att få göra det.
Om man inte ser ordentligt riskerar man att köra över någon som man inte har sett. Det vill inte jag göra.
Just synfältsbortfall är bedrägligt eftersom hjärnan fyller i det man inte ser med "troliga bilder". Man kan alltså tro att vägen är tom bara för att hjärnan kompenserar.
Jag har inte perfekt syn utan korrigerar med linser och ibland glasögon men detta ställer jag mig väldigt emot!
Håller med Mäkinen här, fler blindstyren i trafiken vill vi inte ha! Tvärtom borde reglerna skärpas, fler körkort borde dras in efterhand som synen blir sämre över en viss gräns.
Däremot är det lite väl hårt för högre behörigheter. Det är inte alls likvärdigt det som gäller för B-kort utan krävs rejält bättre syn. Så nog kan det behöva bli lite lättare. De som verkligen inte ser, kommer troligen fortsatt även vara utan körkortet.
Varför ska det anpassas till människor med brister. Bara för att det blir fler så blir det ju inte rätt. Se bara på polisutbildningen, den anpassas för att det är så få som söker, man gör så att olämpliga människor söker sig dit. Behåll eller höj kraven och framför allt, höj lönen så söker fler.
Detta är ju en fråga om hur stort synfältsbortfall man har. Om jag inte ser skillnaden om bilen framför mig har ett D eller ett O i registreringsnumret kan inte vara avgörande för körförmågan. T.o.m. även om jag missar alla tre bokstäverna. Det indirekta seendet är minst lika viktigt. Eftersom man sveper med synen hela tiden man kör och inte bara ser det som är exakt precis mitt i synfältet får man ändå en bra bild av vad som händer framför.
Detta är ju en fråga om hur stort synfältsbortfall man har. Om jag inte ser skillnaden om bilen framför mig har ett D eller ett O i registreringsnumret kan inte vara avgörande för körförmågan. T.o.m. även om jag missar alla tre bokstäverna. Det indirekta seendet är minst lika viktigt. Eftersom man sveper med synen hela tiden man kör och inte bara ser det som är exakt precis mitt i synfältet får man ändå en bra bild av vad som händer framför.
Detta är ju en fråga om hur stort synfältsbortfall man har. Om jag inte ser skillnaden om bilen framför mig har ett D eller ett O i registreringsnumret kan inte vara avgörande för körförmågan. T.o.m. även om jag missar alla tre bokstäverna. Det indirekta seendet är minst lika viktigt. Eftersom man sveper med synen hela tiden man kör och inte bara ser det som är exakt precis mitt i synfältet får man ändå en bra bild av vad som händer framför.
Av närstående som nyligen blivit av med körkortet pga synfältsbortfall har jag fått veta att hon gående på en trottoar inte har sett de som hon mött på samma trottoar. Först när de varit alldeles intill har hon uppfattat dem när vinkeln var fel. Hon hade sett det som att det var rent på folk framför henne.
Jag har konstaterad glaukom (grönstarr) sedan 10 år tillbaka och går på kontroll två ggr per år med synfältskontroll varannan gång. Eftersom min glaukom upptäcktes tidigt och jag sköter mitt ögondroppande så sker försämringen mycket långsamt. Jag är också starropererad. Jag kan nämna att min synskärpa vid senaste kontrollen var 1,1 resp 1.0 med glasögon.
Katarakt (gråstarr) är annars en vanlig orsak till dålig syn, men framför allt ett jätteproblem vid mörkerkörning.
Mäkinens närstående gick uppenbarligen inte på kontroller hos ögonläkare som ju är skyldiga att rapportera synfältsbortfall t.ex..
Jag tillhör de som tycker att äldre körkortsinnehavare ska genomgå synkontroll, mätning av trycket i ögonen och även synfältskontroll vid misstanke om glaukom. Det av två skäl:
1)Trafiksäkerhet, vilket tråden ju handlar om.
2) Mänskliga skäl: Om det upptäcks grå eller grön starr eller förhöjt tryck i ögonen kan behandling sättas in i tid (operation resp. trycksänkande ögondroppar) och vederbörande kan kanske behålla körkortet och slipper kanske att mista synen helt när hen blir äldre och därvid bli en belastning för närstående och samhället.
Detta drabbade en sedan många år avliden, mig närstående person, som inte blev diagnostiserad i tid.
Det största problemet relaterat till syn (och ålder) är för min del mörkerseendet. Mörka kvällar och nederbörd försämrar avsevärt förmågan att se mörkklädda fotgängare som kryssar gatan framför bilen. Därför är jag på helspänn när jag t ex passerar busshållplatser och sänker givetvis farten.
Uppdaterat: 2024-10-03 10:21
Har varit utestängd från ViB pga ett datorhaveri. :-(
Gick till optiker för några år sedan .. o fick (köpte) glasögon. Redan samma vecka körde jag i Göteborg ...o fy fasiken sicken jäkla trafik .. Jag har slängt de där brillorna 🤠
Uppdaterat: 2024-10-03 18:01
Fördelen med konspirationsteorier är att det kan få korkade människor att känna sig smarta 🤠
Sten har helt rätt i att min närstående inte gick hos ögonläkare för kontroll. Hon märkte inte att något var fel förrän hon var så gott som blind på ena ögat.
Sen dess har synen försämrats på det andra ögat också trots försök att hålla trycket i schack.
Det jag vill ha sagt är att man inte kan lita på sina egna ögon och att det är problem som kommer smygande.
Det finns många typer av synfel och mycket riktigt kommer flera av dem omärkligt smygande.
Jag har opererat näthinnelossning, fick katarakt (grå starr) redan i 35-årsåldern, har glaskroppen borta i ena ögat (bara fördelar) och lasersvetsat näthinnan ett par gånger. Jag är i grunden starkt närsynt och har därför dåligt mörkerseende.
Trots detta klarar jag gott och väl dagens körkortskrav.
Jag har på senare år ett fenomen i vänsterögat som påminner om förstadiet till makuladegeneration. Detaljskärpan kan punktvis komma och gå, en slags fading. Påverkar detta min bilkörning? Nej, faktiskt inte.
Jag undviker dock mörkerkörning generellt, särskilt på okända vägar.
När katarakten var under utveckling frågade jag om jag borde köra bil. Läkaren hade konstaterat att jag var så pass analytisk att jag kunde avgöra det själv. Hur det nu än är, så körde jag nog lite längre än jag egentligen borde, men jag hade då alltid passagerare att rådfråga vid till exempel ovanligt bländande möten.
Körprov är det enda vettiga.
Många lär sig att behärska sina brister och kan därför klara sig betydligt bättre än vad en renodlad syntest visar. Andra ska sluta att köra bil.
Sen är det många som aldrig borde fått körkort, trots bra syn, men det är en annan fråga.
Syn- och ev körprov är nog bra, men tyvärr går det att köra bil utan körkort också. Mörkertalet är stort, och när stannades du i en trafikkontroll senast?
Kommentarer
Jaaaa! Fler blindstyren i trafiken, precis vad jag önskat mig...
Och om du själv hamnar där? Vad säger och tycker du då ?
Förhoppningsvis likadant. Jag upplever inte att vi behöver utöka antalet individer i trafiken med problem med att se. Det är ingen mänsklig rättighet att köra bil och det finns ett antal regler att fylla för att få göra det.
Om man inte ser ordentligt riskerar man att köra över någon som man inte har sett. Det vill inte jag göra.
Just synfältsbortfall är bedrägligt eftersom hjärnan fyller i det man inte ser med "troliga bilder". Man kan alltså tro att vägen är tom bara för att hjärnan kompenserar.
Jag har inte perfekt syn utan korrigerar med linser och ibland glasögon men detta ställer jag mig väldigt emot!
Håller med Mäkinen här, fler blindstyren i trafiken vill vi inte ha! Tvärtom borde reglerna skärpas, fler körkort borde dras in efterhand som synen blir sämre över en viss gräns.
Däremot är det lite väl hårt för högre behörigheter. Det är inte alls likvärdigt det som gäller för B-kort utan krävs rejält bättre syn. Så nog kan det behöva bli lite lättare. De som verkligen inte ser, kommer troligen fortsatt även vara utan körkortet.
Efterhand som de autonoma fordonen blir vanligare kommer fler regler att lättas på.
Kanske kan man få ett körkort för enbart självkörande bil framöver.
Varför ska det anpassas till människor med brister. Bara för att det blir fler så blir det ju inte rätt. Se bara på polisutbildningen, den anpassas för att det är så få som söker, man gör så att olämpliga människor söker sig dit. Behåll eller höj kraven och framför allt, höj lönen så söker fler.
Detta är ju en fråga om hur stort synfältsbortfall man har. Om jag inte ser skillnaden om bilen framför mig har ett D eller ett O i registreringsnumret kan inte vara avgörande för körförmågan. T.o.m. även om jag missar alla tre bokstäverna. Det indirekta seendet är minst lika viktigt. Eftersom man sveper med synen hela tiden man kör och inte bara ser det som är exakt precis mitt i synfältet får man ändå en bra bild av vad som händer framför.
+100
Av närstående som nyligen blivit av med körkortet pga synfältsbortfall har jag fått veta att hon gående på en trottoar inte har sett de som hon mött på samma trottoar. Först när de varit alldeles intill har hon uppfattat dem när vinkeln var fel. Hon hade sett det som att det var rent på folk framför henne.
"Jag märkte inte att synen blev sämre"
Jag har konstaterad glaukom (grönstarr) sedan 10 år tillbaka och går på kontroll två ggr per år med synfältskontroll varannan gång. Eftersom min glaukom upptäcktes tidigt och jag sköter mitt ögondroppande så sker försämringen mycket långsamt. Jag är också starropererad. Jag kan nämna att min synskärpa vid senaste kontrollen var 1,1 resp 1.0 med glasögon.
Katarakt (gråstarr) är annars en vanlig orsak till dålig syn, men framför allt ett jätteproblem vid mörkerkörning.
Mäkinens närstående gick uppenbarligen inte på kontroller hos ögonläkare som ju är skyldiga att rapportera synfältsbortfall t.ex..
Jag tillhör de som tycker att äldre körkortsinnehavare ska genomgå synkontroll, mätning av trycket i ögonen och även synfältskontroll vid misstanke om glaukom. Det av två skäl:
1)Trafiksäkerhet, vilket tråden ju handlar om.
2) Mänskliga skäl: Om det upptäcks grå eller grön starr eller förhöjt tryck i ögonen kan behandling sättas in i tid (operation resp. trycksänkande ögondroppar) och vederbörande kan kanske behålla körkortet och slipper kanske att mista synen helt när hen blir äldre och därvid bli en belastning för närstående och samhället.
Detta drabbade en sedan många år avliden, mig närstående person, som inte blev diagnostiserad i tid.
Det största problemet relaterat till syn (och ålder) är för min del mörkerseendet. Mörka kvällar och nederbörd försämrar avsevärt förmågan att se mörkklädda fotgängare som kryssar gatan framför bilen. Därför är jag på helspänn när jag t ex passerar busshållplatser och sänker givetvis farten.
Gick till optiker för några år sedan .. o fick (köpte) glasögon. Redan samma vecka körde jag i Göteborg ...o fy fasiken sicken jäkla trafik .. Jag har slängt de där brillorna 🤠
Sten har helt rätt i att min närstående inte gick hos ögonläkare för kontroll. Hon märkte inte att något var fel förrän hon var så gott som blind på ena ögat.
Sen dess har synen försämrats på det andra ögat också trots försök att hålla trycket i schack.
Det jag vill ha sagt är att man inte kan lita på sina egna ögon och att det är problem som kommer smygande.
Sten går på djupet och Zyn väljer att skämta.
Det finns många typer av synfel och mycket riktigt kommer flera av dem omärkligt smygande.
Jag har opererat näthinnelossning, fick katarakt (grå starr) redan i 35-årsåldern, har glaskroppen borta i ena ögat (bara fördelar) och lasersvetsat näthinnan ett par gånger. Jag är i grunden starkt närsynt och har därför dåligt mörkerseende.
Trots detta klarar jag gott och väl dagens körkortskrav.
Jag har på senare år ett fenomen i vänsterögat som påminner om förstadiet till makuladegeneration. Detaljskärpan kan punktvis komma och gå, en slags fading. Påverkar detta min bilkörning? Nej, faktiskt inte.
Jag undviker dock mörkerkörning generellt, särskilt på okända vägar.
När katarakten var under utveckling frågade jag om jag borde köra bil. Läkaren hade konstaterat att jag var så pass analytisk att jag kunde avgöra det själv. Hur det nu än är, så körde jag nog lite längre än jag egentligen borde, men jag hade då alltid passagerare att rådfråga vid till exempel ovanligt bländande möten.
Körprov är det enda vettiga.
Många lär sig att behärska sina brister och kan därför klara sig betydligt bättre än vad en renodlad syntest visar. Andra ska sluta att köra bil.
Sen är det många som aldrig borde fått körkort, trots bra syn, men det är en annan fråga.
Syn- och ev körprov är nog bra, men tyvärr går det att köra bil utan körkort också. Mörkertalet är stort, och när stannades du i en trafikkontroll senast?
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.