Exakt vad är det som talar för att Saab ska överleva?
Det är frågan jag skulle vilja ställa till alla som kritiserar de journalister som med all rätt kritiskt granskat alla turer i Saab-affären.
Johan Norberg tar upp ämnet i sin senaste krönika i Vi Bilägare och här på vibilagare.se. Han vänder sig mot tonen i artiklarna om Saab:
”Gemensamt för alla dessa månadsavlönade tyckare är att de själva aldrig behöver bli synade, riskerar ingenting och lever ett helt liv utan högre ambitioner än att raljera över dem som vågar satsa på sina drömmar.”
Det är en rundpall mot oss journalister som heter duga. Den kan vi nog tåla och även de samfällda medhållet som Johan Norberg får av läsarkommentarerna hittills. För… att bli synade och kommenterade på nätet hör till daglig rutin för journalister nu för tiden. Ofta i en rätt hotfull och otrevlig ton.
Ska man säga något om krönikan så är det väl att den är raljant, odugliga journalister liksom. Månadsavlönade dessutom.
Det är inget att beklaga sig eller ens förundras över. Inte heller de förutsägbara kommentarerna som håller med.
Det är helt okej att ha åsikter, tycker jag. Min är att svenska journalister har haft ett oändligt stort tålamod och förståelse för den cirkus Victor Muller iscensatt när det gäller Saab. Många har försvarat honom men fler har dessbättre kritiskt granskat det han håller på med.
Väldigt få – om ens någon – har som Norberg skriver, ”raljerat över dem som vågar satsa på sina drömmar”, (vilket torde handla om Muller). Till saken hör att Victor Muller "vågat” satsa på sina bildrömmar utan att riskera någonting. Tvärtom har han berikat sig med en saftig lön och miljonbonus medan personalen får allt svårare att över huvud taget få ut sin lön.
Johan Norberg skjuter över målet och det får han väl göra. Han raljerar över svenska motorjournalister och det får han också göra. Kommentarerna håller med honom och även det är helt okej.
Min rätt är att tycka att ni har fel.
Bild
Nästa artikel
Nyheter