Bild
Nästa artikelEngelska? No, no!
Publicerad 21 augusti 2009
Mina franskspråkiga kunskaper begränsar sig till kanske tio-femton ord. Det är verkligen en brist när man besöker Paris.
Inte bara för att man går miste om så mycket intressant information på skyltar till exempel, utan för att överraskande många parisare inte talar engelska.
Jag fick fram till en polisbil med två manliga och en ung kvinnlig polis för att be om tillstånd att få ställa upp Pegan på ett bilfritt område för att ta en bild.
- No, no, sa den kvinnliga polisen och lät förstå att hon inte förstod engelska. I stället pekade hon på kollegan i passagerarsätet. Han talade engelska.
Det gjorde han, vart tionde ord. Däremellan franska. Jag förstod inget av vad han sa men snappade budskapet: det blev nobben.
Jag fick fram till en polisbil med två manliga och en ung kvinnlig polis för att be om tillstånd att få ställa upp Pegan på ett bilfritt område för att ta en bild.
- No, no, sa den kvinnliga polisen och lät förstå att hon inte förstod engelska. I stället pekade hon på kollegan i passagerarsätet. Han talade engelska.
Det gjorde han, vart tionde ord. Däremellan franska. Jag förstod inget av vad han sa men snappade budskapet: det blev nobben.
Kommentarer
Jag trodde det var ett välkänt faktum att fransmän inte kan prata engelska. Och de få som kan vill inte.
En anledning som jag tror är avgörande är TV-programmen, de dubbas alltid till franska oavsett varifrån de kommer.
Samma sak gäller ju i de flesta välbefolkade länder.
I Sverige textas ju däremot alla utländska program (även norska?), men inte de med oförståeliga dialekter.
Jag tror att det är detta som är en av anledningarna.
Jag minns en pizzeria i Bleau där man inte ens förstod teckenspråk!
Det kanske är viljan också.