Ena stunden kan man inte betala ut de anställdas löner. Leverantörerna knackar på hos Kronofogden med obetalda räkningar i handen. Fabriken står stilla.
Då presenterar Saab en plan för tre helt nya modeller, en investering i mångmiljardklassen, ett projekt som sträcker sig över flera år. Kina kommer till undsättning.
Affären är i grund och botten ett positivt besked för företagets långsiktiga framtid. Men i dag känns den framtiden väldigt avlägsen. När ska Muller nypa sig i armen och vakna?
Och som alltid med Saab finns en hake: kinesiska myndigheter måste godkänna affären, samma beslutsfattare som också ska ta hänsyn till industrins rejäla överetablering. Kommer man att imponeras av alla röda siffror i bokföringen, de låga försäljningsvolymerna, den oklara ägarbilden och alla låneskulder? Tillåt mig tvivla.
Jag fortsätter att hålla tummarna för Saab och svensk bilindustri. Men låt oss återigen konstatera att företaget har en lång, minst sagt snårig resa framför sig.
Bild
Nästa artikel
Nyheter