I Vi Bilägare nummer 18 kommer min rapport om den ansiktslyfta Ford Fiesta. Provkörningen utgick från Roms berömda filmstad Cinnecita’ där det är lite svårt att veta vad som är verkligt och vad som är kuliss. För dagen höll ett team på att bygga upp en gatuscen från New York och det såg så autentiskt ut att jag fick gnugga mig i ögonen för att inte tro mig plötsligt teleporterad till andra sidan Atlanten. Sedan kom en pr-person och sjasade i väg mig för scenbygget var mycket hemligt.
Arrangören hade i alla fall haft den goda smaken att visa inte bara den senaste utan också den allra första Ford Fiesta, debut 1976 och ritad av den berömde designern Tom Tjaarda. Han är amerikan med holländskt ursprung.
Åsynen av den lilla bilen resulterade i en drös så kallade flashbacks för min del. Ur-Fiestan var min allra första tjänstebil när jag sommaren 1978 for runt i Skaraborg som reporter för SkLT-Va, Skaraborgs Läns Tidning. Uppdraget från redaktionsledningen var enkelt: Skriv om vad som helst, ta kort på det och kom hem med tre artiklar per dag.
Jag glömmer aldrig utflykterna längs alla småvägar och den beredskap för precis vad som helst de resulterade i. Ena dagen var det kommunpolitik i Skövde, nästa ett halmtak som lades om på en stuga vid Hornborgasjön. Text och bilder, alltid leverans framåt kvällen.
Den knallgula Fiestan med hundtandsmönstrad svartvit klädsel gick som skottet. Den kändes så extremt modern, med gigantiska glasrutor, låg midjelinje, smakfulla detaljer, snygg front – och en träig motor som knappast förändrats sedan Ford Anglias dagar.
Nu stod den här igen, i Rom, fast alldeles ärtgrön. Vilken bil. Lövtunna dörrar, knäckebrödshård plast i inredningen, brunmurrig klädsel, tolvtumshjul, 53 hästkrafter. Jag ville bara ta den med mig hem.
För några år sedan fick jag faktiskt ett Fiesta-återfall, eller snarare, min son blev sugen på en och hittade en finfin i Rättvik. Ford Fiesta VIP hette den, från 1981, läskedrycksgrön och med dubbla originalmonterade fartstripes längs karossidorna. När sonen tröttnat (det gick ganska fort) tog jag över och körde bilen en vinter och lite till. Bullrigt och lite gammaldags men roligt varje meter!
Tom Tjaarda, förresten, honom träffade jag på en bilutställning i Italien i maj i år. Han var mycket trevlig och berättade om några av alla de bilar han stått bakom. Det är en fantastisk rad: Fiat 124 Spider, Ferrari 365 GT California, Fiat 2300, De Tomaso Pantera, Lancia Y10 och många, många fler.
Men bland dem alla är Fords första Fiesta min personliga designfavorit, ännu 36 år efter debuten. Den bevisar att bra funkis alltid är tidlöst snygg.