Bild
Nästa artikel

Lekspaksbilen

Biltestarbloggen
Lekspaksbilen

Konstiga växellådor löper genom hela bilhistorien och har alltid fascinerat mig. Begrepp som förväljarlåda, Saxomat, Sportomatic, Dynaflow, Transfluide, DSG och tusen och en andra konstruktioner dyker upp i hjärnan när ämnet förs på tal.

Låt oss denna fredag inför helgen betrakta den kanske konstigaste av dem alla:
The Lightning Rods.

Lekspaksbilen

Det var Oldsmobile som till 1983 och 1984 års modell av storsäljaren Cutlass erbjöd finessen till trimversionen H/O. Konstruktionen gjordes av välkända växellådsleverantören Hurst som genom åren försett Oldsmobile med många olika specialvarianter. Lådan lanserades som ett 15-årsjubileum av samarbetet som inletts 1968.

The Lightning Rods var inte bara en, inte bara två, utan tre växelspakar som stack upp som svampar ur kardantunneln. Ändå handlade det om en blott treväxlad automatlåda med extra överväxel.

En Cutlass Hurst 1983 var försedd med Oldsmobiles V8 på 307 kubiktum och hade inte mer än ca 180 hk, kväst av dåtida avgas- och försäkringsregler. Hastighetsmätaren var, enligt federalt beslut för alla USA-bilar, bara graderad till 85 miles per hour (ca 140 km/tim).

Ändå ville Oldsmobile åt riktig muskelsbilskänsla – men hur? Jo, föraren skulle kunna styra växlingarna själv, enligt ett egentligen ganska enkelt schema.

Lekspaksbilen

Med sinnrikhet lyckades Oldsmobile få det hela att se högst avancerat ut genom att a) i klasen av växelspakar fästa en speciell varningsbricka som inte fick tas loss utan att föraren läst instruktionsboken och b) genom att i instruktionsboken förevisa det egentligen enkla växlingsförfarandet i en grafik som såg ut som om det vore ett jumbojet som skulle startas.

Lekspaksbilen

I sanningens namn gick de undan rätt bra, Hurst-Oldsarna, inte minst tack vare en gynnsam bakaxelutväxling som också medgav stilenliga burnouts. Accelerationen 0-100 km/tim tog strax över åtta sekunder, kvartsmilen drygt 16. Styrningen var superkvick med amerikanska mått mätt, bara 2,5 rattvarv mellan fulla hjulutslag.

Samtidigt med lanseringen gick Oldsmobile också ut med uppgiften att serien skulle begränsas till 2 500 bilar, men efterfrågan blev större än så. Under 1983 byggdes 3 001 exemplar, under 1984 3 500.
Sedan var det stopp för en bil som för sin tid hade mycket go.

ps. Vet du vilka bilmärken som hade växellådorna i texten (Saxomat, Sportomatic, Dynaflow och Transfluide)? Trevlig helg! ps.

Kommentarer

#1
2018-02-23 14:45

Kenworth hade också tre spakar. Verkar rena mardrömmen att hålla reda på alla lägen. Tre armar hade behövts. https://www.youtube.com/watch?v=8lEYaTvvq4g&t=20s

#2
2018-02-23 15:57

Bl.a. DKW, Opel, Saab, VW - Porsche - Buick - Renault.

#3
2018-02-24 09:53

Ganska säker på att man ville efterlikna dragracingbilar, Googla bilder på "lenco shift levers" så ser man förebilderna.

#4
2018-02-24 12:17

Jag minns Mitsubishi med hög och lågväxel på en 4-växlad manuell. Sen övergick de till 5-växlad som alla andra.

#5
2018-02-24 19:43

En gammal kompis körde med Lenco i sin Roadrunner ett tag. Det funkade sådär...

#6
2018-02-24 22:46

Oldsen har alltså en spak för en vanlig automatlåda, sen en spak för Neutral - 2 och en för Neutral - 1. Jag förstår inte vitsen med det. Verkar ju enbart besvärligt. Vore det inte enklare att låta spaken för automatlådan ha ett sidospår för förlyttning till 2 - 1? En spak istället för tre.

#7
2018-02-24 22:54

När jag ser bilderna i artikeln kan jag inte låta bli att tycka att bilarna såg och var coolare förr, och hade också hög mysfaktor

#8
2018-02-25 13:26

Amerikanskt 70- och 80-tal - röd vinyl, röd plysch och fuskträ. :) Vilka tider! :)

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.