Mitt sämsta bilköp

30 inlägg 0 nya
Mitt sämsta bilköp

40-talisten trodde ingen ville berätta om sitt sämsta bilköp.
Jag kan väl börja
Mitt sämsta ur förväntningssynpunkt och dyrast milkostnad är väl två.
Den nya 2014 BMW520xd touring jag köpte med med tanken att jag specade som jag ville ha inom övre budget. Tanken var att ha bilen i kanske fem år.
Kryssade för det jag ville ha, bytte framförallt för att jag inte trivdes med sportsätena i min förra BMW. Så valet blev standardsäten, men var för snål för att kryssa för svankstöd.
Det var en miss, stod ut i max ett halvår innan jag började irritera mig på stolens ryggstöd. Trixade med lös kudde i svanken, tog isär stolen och stoppade in ett lite svankstöd, skar bort otrevlig skumgummikant i stolens överkant. Klarade att leva med bilen i två år innan den byttes bort.
Kanske inte sämst ur kostnad men utifrån förväntning på bilen.
Den andra var efterföljande Mazda CX5, tänkte prova en ”billigare” bil. Men blev heller inte bra då de sätena heller inte var de bästa men framförallt så blev vägljudet för enerverande så den byttes ut i förtid.
Båda dom kostade ca. 44kr/mil totalt i ägandekostnad.
Så dom är nog mina sämsta bilköp. Sämsta bil däremot är en Peugeot 309.

Mitt sämsta bilköp sett till oväntad kostnad var en Ford Scorpio 2.9 jag köpte begagnad, efter 2 veckor slutade automaten att driva.....kommer inte ihåg vad kostnaden blev men det var långt ifrån gratis.....
Mest värdetapp procentuellt på kortast tid var en Audi A6 biturbo -00, det blev otroligt dyra mil, iofs till viss del då det även är den törstigaste bil jag haft med, inklusive ett par V8-bilar.
Sämsta bil jag haft sett ur förväntningar som Guran med tog upp är en Passat 2.0 tdi GT 4-motion -13. Köptes ny och såldes efter ett par månader! Den tappade dock inte många kronor då det var en hallbil som stått 6 månader i bilhallen som visningsex så fick den rejält nedsatt.
Sämsta bil jag haft, hmmm, står nog mellan Insignian och Aygon.....

Ja jag har nog många sämsta köp under 70-80 och nittiotalet. :)

Mina tidigare bilars förbrukningar på spritmonitor.. https://www.spritmonitor.de/en/detail/836524.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/756137.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/1073612.html

mso 1000 wrote:
Ja jag har nog många sämsta köp under 70-80 och nittiotalet. :)

Men då köpte du väl bara gamla skitbilar enligt tidigare utsago?
Nu är det mer utifrån förväntad prestation/kostnad kontra levererat av bilen.
Den BMW jag köpte för 480kkr levde inte alls upp till det jag förväntade av säteskomfort.
Milkostnaden reducerades dock väsentligt genom att jag stod ut med den, eller hade troligen inte blivit något högre om jag bytt den mot en nästan ny med komfortstolar och mer utrustning som jag fick ett bra erbjudande på vid ett byte efter ett halvår. Men jag är inte som Henrik som hade bytt omedelbart, blev dumsnål, rådvill och hade uppgraderat motorn med Mpower kit som var trevligt.
Däremot fungerade bilen klanderfritt och väldigt bra kundbemötande hos handlaren, förövrigt fortfarande lika bra. Även milkostnaden var acceptabel då jag körde ganska många mil med milersättning på 40kr/mil skattefritt :)
Men oavsett var det det sämsta, utifrån förväntan och därtill väntan på leverans. Detta ihop med försöket att kliva ned från ”premiumbilars” komfort. Mazdan blev 10kr/mil dyrare att äga än förväntat då jag inte stod ut med bullernivån och den fina svarta metalliclacken som blev fylld av stenskott.
Jag tror dock inte att nuvarande bil kommer kvala in på listan över sämsta bilköpen.
Jag har turligt nog inte ägt en strulande bil som krävt dyra reparationer.

Har aldrig gjort några dyra bilköp, och således inga större förluster.
Största var nog min ena Mitsubishi Sigma som jag köpte för 95" och sålde för 50" 3 år senare, men de var å andra sidan en av de bästa bilar jag haft.
Sämsta köp var en Ford Escort, köpte den bara för att en kompis var i akut ekonomisk knipa och behövde 10" på sekunden, bilen var värd ca 20". Men korkat nog sålde jag inte bilen vidare direkt, utan åkte med den ett tag. Reparationerna översteg inköpspriset med det dubbla innan jag lyckades bli av med skräpet.
Bästa var en fin lågmilad MB 200 -85 som jag köpte för 50". Fick ont i ryggen av att köra hem bilen 3 mil, så jag sålde den dagen efter för 60"

Guran: Just Passaten byttes av samma anledning som du med BMW:n, jag fixade inte stolarna. Jag fick så sjukt ont i ryggen av dem så det gick bara inte. Sen var den i övrigt med mycket sämre än jag hade förväntat mig vad gällde komfort, förbrukning, prestanda m.m.

Min sämsta bilaffär var min första husbil. Vi gick all-in och slog till på en ny fin Adria Matrix Supreme, byggd på Renault-chassie med automat och 160hk. Fantastisk husbil men efter lite funderingar och en invägning så visade det sig att den i princip med två personer och en tub kaviar så gick den på rött med sina 3800kg i totalvikt.
Jag bråkade ganska rejält med den vi köpt bilen av och det slutade med att vi bytte in den mot en annan modell, även den helt ny och fick lägga en bunt tusingar till i affären och förlorade en skaplig slant, men jag vägrade att ha en husbil som inte gick att använda utifrån vad den var tänkt för. Den nya vägde mindre men hade högre lastvikt med sina 4250kg i totalvikt.
Det gjorde att den gick att använda med allt vi ville ha med, full tank vatten och diesel och fyra pers innan den närmade sig rött.
Med en titt i backspegeln så blev det ganska många nätter i dessa två, men vi hade fått ganska feta hotellrum för mindre pengar... Men det är klart, det fanns inte hotellrum på många platser vi bodde på så det fick väl vara plus...
Det kostar att ligga på topp...

*Robban

Det du beskriver Robban hörde jag för ett tag sen av 2 olika vänner med som är husvagnsägare, att de hade kunnat bo på bra hotell för samma pengar de lägger varje år på sitt husvagnande. Men det är ju som jag var inne på i en annan tråd, det handlar ju om olika prioriteringar och intressen här i livet. Själv väljer jag hotell före husvagn 8 dagar i veckan om det handlar om samma pengar.

Mitt sämsta bilköp var definitivt en två år gammal Saab 9-5 2.0t "sportkombi". Det var den billigaste som fanns att köpa i Mälardalen och jag köpte på avbetalning. Trots att jag la en hög pengar initialt och amorterade friskt hann jag inte med att betala i samma takt som bilen sjönk. Den var snudd på omöjlig att använda i snö eftersom allt vridmoment fanns på precis över tomgångsvarv så minsta motlut var ett helvete. Det blev lite bättre efter att TuningChip hade lånat bilen en dag.
Efter 6 månader ville jag sälja den, men det tog ett år till innan jag ville acceptera förlusten.
Den drog åtminstone inte så mycket bensin.

Sämsta köp med avseende på produktkvalitet var en Honda Civic Type R -03. Stötdämpare som inte var ihopmonterade vid leverans, tunn lack så den rostade på nån månad ovanpå tröskeln, synkringar som kärvade, styrväxeln behövde bytas efter några månader. Har aldrig åkt så mycket tunnelbana som när jag hade den.

L. Mäkinen wrote:
Mitt sämsta bilköp var definitivt en två år gammal Saab 9-5 2.0t "sportkombi". Det var den billigaste som fanns att köpa i Mälardalen och jag köpte på avbetalning. Trots att jag la en hög pengar initialt och amorterade friskt hann jag inte med att betala i samma takt som bilen sjönk.

Vilket år? Vi köpte en 9-5 SC Biopower -06 ca 2012, och då uppfattades de som snorbilliga pga konkursen. Man fick fina lågmilare för 1/2 av priset för motsvarande Volvo V70, så på min dåvarande arbetsplats köpte typ vart fjärde person en 9-5:a under denna period.

Vi gav 54kkr och när den löstes in 2,5 år senare pga krockskada erbjöd LF 45kkr, och jag fick dessutom behålla en massa utrustning (avtagbart drag, mattor, extraljus o dyl) som sedan såldes för åtskilliga tusenlappar :)

Vårt sämsta bilköp var nog en Toyota Yaris som frugan skulle använda. Hon bytte in en Pega 207 som jag tyckte hade viss vägkänsla och komfort. Som passagerare i Toyotan kände jag att jag satt ovanpå stolen ungefär som på en pall. Frugan klagade på att bilen kändes seg trots fler hästar jämfört med Pegan. Det löste sig genom en närkontakt med ett vajerräcke varvid bilen skrotades och vi fick ut en helt ny Yaris som omgående såldes.

Rattfylleri är inte brottsligt om det avser bröstförstoring.

john_heden100 wrote:
L. Mäkinen wrote wrote:
Mitt sämsta bilköp var definitivt en två år gammal Saab 9-5 2.0t "sportkombi". Det var den billigaste som fanns att köpa i Mälardalen och jag köpte på avbetalning. Trots att jag la en hög pengar initialt och amorterade friskt hann jag inte med att betala i samma takt som bilen sjönk.

Vilket år? Vi köpte en 9-5 SC Biopower -06 ca 2012, och då uppfattades de som snorbilliga pga konkursen. Man fick fina lågmilare för 1/2 av priset för motsvarande Volvo V70, så på min dåvarande arbetsplats köpte typ vart fjärde person en 9-5:a under denna period.
Vi gav 54kkr och när den löstes in 2,5 år senare pga krockskada erbjöd LF 45kkr, och jag fick dessutom behålla en massa utrustning (avtagbart drag, mattor, extraljus o dyl) som sedan såldes för åtskilliga tusenlappar :)

Det måste ha varit 2004 eller 2005 jag köpte den. Jag skaffade hund och bytte bort en BMW 525i sedan mot Saaben.

Mina sämsta köp var Saab 9-5 sportkombi Aero samt en Mercedes kombi som rostade bort, rostade överallt. Samt en VW Golf och Polo.

Enda bilen jag haft som rostade var en Saab 9000CD, den fick fyra nya dörrar på rostskyddsgarantin.
Men i övrigt, efter dörrbytena, så fungerande den helt utan några reparationer i sex år. Faktiskt den bil jag haft längst, sex år och 14000 mil. Inte alls ett dåligt köp. Men då var det en ”negercykel”, som säljaren kallade det, utan några finesser som AC mm som kunde strula, ABS bromsar och katalysator var väl det mest avancerade.

Sämsta bilköp, detta kan bli långt. ;)
Ärligt talat har jag haft mycket skrot och kopplat till inköpspriserna så får man nog säga att de där bilarna rullat bra men en bil var på riktigt inte bra. Ford Fiesta 1.1 -83. Köptes för 7000 med förevändningen att "man skulle åka billigt". Har nog aldrig haft en så dålig bil. Den levererade en myriad av fel. Genomrostad tank, trasiga bränsleledningar, bromsrör till förbannelse, slet däck, svårstartad, käkade glödlampor till frukost (?) och drog olja så man behövde eget borrtorn på tomten. Underligt nog var den inte rostig i karossen men stötdämpare, kulleder slets extremt fort. Inredningen var lätt en av de sämsta och tristaste jag haft i nån bil. Till slut spräckte den topplocket av egen kraft (har råkat ut för många olika konstiga fel men det var nog ganska extremt). Som tur var så var inte reparationerna så dyra, skrotarna var fulla av "gratis" delar men oj, vad man fick mecka. Den drog inte i närheten av så lite bensin som jag hoppats. Under 0.8 gick den aldrig, rekordet var nog 1.2 på motorväg, men med facit i hand så läckte nog det mesta ut. Vilket mök. Om ni skulle möta en sådan bil ute på öppen väg (minimal risk, alla måste vara döda nu) så håll undan, det kan lätt lossna delar...

Sämsta "nya" bilen jag haft var en två år gammal Peugeot 205 GTI från 1988. En verklig drömbil för mig på den tiden. Köpte den beg men insåg väldigt snart att den inte alls levererade som utlovat och efter lite koll kom jag till insikt att kolvringarna var tokslut, ett känt fel när man talade med Peugeot, resultat, inget oljetryck, lustigt nog togs det inte som garanti eller goodwill från Peugeot. Kan dock säga att dagens Peugeot inte varit så dåliga. Lägsta nivån är kanske höjd en aning, även i mittens rike.

/Hilife

Tog körkort sent och har inte hunnit ha så många bilar. Är inne på min tredje nu. Den sämsta affären är nog min Skoda Superb. Lockades av det enorma utrymmet och hur mycket utrustning man fick för pengarna. Men efter två år började jag tröttna på den. Oljetörsten, den slamriga hjulupphängningen och bullret från däcken gjorde att jag ville byta bil. Stod dock ut i två år till innan jag bytte den till nuvarande bil, som jag efter 5 år och över 7000 mil fortfarande inte tröttnat på.

Ständiga bilbyten hit och dit utan ordning och tanke leder oundvikligen till en del dåliga köp, sådant slipper man ju när man behåller sin drömbil för resten av livet.
Inklusive en mängd andra bekymmer som också undviks.

Förövrigt, ju kortare tid man har en bil, desto sämre kunskap om den har man.

Vad är det för fel på nätet !!

Mina tidigare bilars förbrukningar på spritmonitor.. https://www.spritmonitor.de/en/detail/836524.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/756137.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/1073612.html

.

Mina tidigare bilars förbrukningar på spritmonitor.. https://www.spritmonitor.de/en/detail/836524.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/756137.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/1073612.html

Ständiga bilbyten hit och dit kan ju bero på dålig ekonomi och otur med bilarna i fråga.

Under mina typ 40 års bilägande av tiotusenkronors bilar och det är nog ett femtital så har jag svårt att komma ihåg något enskilt extremt dåligt köp.
Eftersom jag är mekaniker och intresserad så har jag oftast köpt för 5t och kört skruvat och oftast sålt för 10-15 ett år senare eller 2 månader senare om bilen i fråga var dålig, tråkig eller utan värme etc.
Och att slumpen 2007 gjorde att jag köpte en billig nerkörd 05 Securitas octavia som bara gick utan kostnader och problem gjorde att det bilen några till.

Men dåliga köp från åttitalet och framåt.
Som sagt svårt att få fram någon enskild men dom franska har varit svåra och problemfyllda och rostiga.
Dom japanska rostiga och olidligt dyra delar och svårt att få rätt delar.
Tyska, typ samma rostproblem som alla andra.
Volvo har jag nog bara haft ett par av och det är väl samma här men billigare delar.

Men om jag skulle välja så är det nog en Citroën CX 1975.
Frän bil som imponerade ända tills dagen efter.
Olidliga problem med Precis allt och rosten ovanpå allt annat.
Trotts det blev det också en bx 10 år senare. Och samma visa där.

Nja jag vidhåller nog att begbil bilägande är ofta en stor del tur eller otur.

Jag hade nog tur 2007 när jag satte mig på tåget och köpte min första Securitas tdi octavia för den hiskeliga summan av 60000:- och en två år gammal bil med 16000 mil på mätaren.
Och sedan kanske turen följt mig då jag haft skoda sedan dess och varit problemfri och nöjd.
Och en anledning att det blev så är väl när man kört 3000-4500 privat mil per år orkar man inte med törstiga och problem bilar utan då byter man nog fabrikat.

Mina tidigare bilars förbrukningar på spritmonitor.. https://www.spritmonitor.de/en/detail/836524.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/756137.html https://www.spritmonitor.de/en/detail/1073612.html

N-iklas wrote:
Ständiga bilbyten hit och dit utan ordning och tanke leder oundvikligen till en del dåliga köp, sådant slipper man ju när man behåller sin drömbil för resten av livet.
Inklusive en mängd andra bekymmer som också undviks.
Förövrigt, ju kortare tid man har en bil, desto sämre kunskap om den har man.

Det är ju helt riktigt att man slipper dåliga köp om man behåller samma bil resten av livet, men det förutsätter att man kör väldigt få mil, att man är duktig på att reparera eller har gott om pengar, för alla bilar går sönder, att man är fullständigt ointresserad av teknisk utveckling eller att man inte räknar med att leva så länge.
För mer normala människor är det bara att acceptera att det blir några dåliga affärer, men man lär sig dock mer än vad man gör om man har hållit fast vid en enda bil.

Varje Saab är värd att vårdas och bevaras, sådana bilar görs inte längre

Lägg till ny kommentar

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.