Den 4 juli i USA, självständighetsdagen; vi hade blivit förvarnade om att då skulle det bli fira av! Fireworks. Typ syttende mai i Norge.
Na, det blev inte riktigt så...men det började lovande. 20 miles före Natchez såg vi skylten: Blues Fest, och en pil som pekade in till vänster. Vi åkte dit och hittade till slut området för denna bluesfest. En ny skylt på ett staket på vilken det stod: Bules festival.
OK, alla kan väl stava fel tänkte vi och bestämde oss för att återvända dit på kvällen efter att vi checkat in på vårt hotell.
Vi gjorde så och stannade till och betalade in oss. Tio dollar per person. Det såg öde ut och vi frågade när bluesfestivalen skulle börja.
- Den HAR börjat! Den pågår, svarade damen och försäkrade: "If you´re loooking for blues, you´ve come to the right place".
Rätt skönt med en sån inställning. Ytterligare 15 bilar hade lyckats med att komma till rätt plats. Vi var ungefär 28 människor på ett jättelikt område som lyssnade på ett band som var helt lysande. Men blues spelade dom inte, snarare soulfunk.
Bandet var alltså extremt bra och gav järnet trots den glesa publiken. De skulle släppa sin första skiva och passade på att sälja en "Greatist Hits" under spelningen.
Sammanfattningsvis: vi har rest längs Blues Highway i fem dagar och har än så länge inte hört en enda blå ton.