Jag har aldrig varit så nära att krocka med en älg. Det hände för några veckor sedan. I ena ögonvrån såg jag något rörligt mörkt vid sidan av vägen. I nästa ögonblick stod jag på bromsen. ABS-bromsarna pulserade och älgkon smet förbi alldeles framför bilens front.
Märk väl att det här hände mitt på dagen på en rak och fint asfalterad väg, men också i ett i och för sig älgrikt område strax norr om Lesjöfors i Värmland. Jag hade tur att jag just vid det tillfället hade saktat ned på farten eftersom jag letade efter ett rastställe, och så att säga scannade in vägkanten.
Jag ser i en halvårsrapport att viltolyckorna i landet har ökat med lite drygt fem procent jämfört med motsvarande period i fjol. 17 672 anmälningar av påkörda rådjur har kommit in under första halvåret, 2 467 älgolyckor och 1 602 med vildsvin.
Jag är definitivt för att fler vägavsnitt i landet måste få viltstängsel, allra helst de mest trafikerade riksvägarna i älgrika trakter. Det är trots allt älgsmällarna som orsakar mest förödelse. Jag har haft bekanta som omkommit, och flera har också skadats svårt. Tunnlar eller broar för viltpassage är ett utmärkt sätt att lösa viltets vandringar över stora områden.