Jag måste erkänna att jag inte riktigt kopplade kollegan Marianne Sterners invändning mot Opel Ampera i vintras. När Marianne körde Vi Bilägares plug in-hybrid så var nämligen en av hennes invändningar mot bilen den krångliga hanteringen av sladdpaketet. Nu kan jag inte annat än hålla med Marianne.
Man ska hålla på och hantera den här långa sladden med laddaren och stoppa ner den, ibland blöt eller smutsig, i bagageutrymmet morgon och eftermiddag. Det känns lite omodernt med en tjock och otymplig kabel med en känslig transformator. Man kan lätt råka tappa någon av sladdändarna – antingen anslutningen som ska in i bilen eller själva laddningsenheten. Och det ska man förstås akta sig för eftersom plasten lätt kan spricka och något vitalt gå sönder.
Okej, det här låter lite gnälligt. Men på nå’t sätt känns sladdarrangemanget, eller snarare bristen på det, lite omodernt på en svindyr och för övrigt toppmodern bil.
Jag skulle gärna ha sett en inbyggd sladdvinda som man enkelt kunde mata ut rätt sladdlängd med och att övrig utrustning kanske satt monterad i eller på bilen på något smart sätt.
Vi håller i och för sig på med ytterligare en enhet som mäter hur många kW som går in i bilen.
För övrigt tycker jag att en plug in-hybriden fungerar riktigt bra. Jag kan köra till och från jobbet utan att förbruka en droppe bensin. Och vid längre exkursioner drar ju bensinmotorn igång när elen tar slut. Så vid den mesta vardagskörningen, för min del, kostar mina dagliga 10 mil omkring 30 kronor, bara i drivmedel är säkrast att tillägga.
Nackdelarna, som sänker bilen för min del, är att man inte kan ha drag eller lastbågar, att det inte är en kombi och att den kostar över 400 000 kronor. För övrigt är tekniken och bilen kanonbra!
Bild
Nästa artikel
Biltestarbloggen