Efter en ny genomgång riktar Riksrevisionen hård kritik mot bonus/malus-systemet, som innebär att laddbara bilar får en bonus medan bensin- och dieselbilar beläggs med straffskatt under de första åren.
Regeringen har satsat åtskilliga miljarder på att införa systemet utan att ha gjort någon konsekvensanalys av vilka effekterna kommer bli, menar Riksrevisionen i rapporten. Utgifterna har legat på 13 miljarder kronor.
"Den övergripande slutsatsen är att detta jämfört med andra insatser på samma område har varit förhållandevis kostsamma sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp", skriver Riksrevisionen.
Ett av de största problemen enligt rapporten är att många av bilarna som fått statligt stöd exporterats, något regeringen nu ska försöka lösa med nya regler.
Riksrevisionen har också granskat det nedsatta förmånsvärdet på miljöbilar för tjänstebilister. Det innebär att personer med förmånsbil kunnat komma undan betydligt billigare än motsvarande privatköpare som köpt samma bil.
– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen.
Läs också: Miljöpartiet om kritiken: "Helt uppåt väggarna"
Kritiken fortsätter i rapporten:
"Beslutsunderlagen har dessutom endast knapphändig information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att syftet med åtgärderna har varit att på sikt minska utsläppen av framför allt koldioxid. Det finns heller ingen plan för uppföljning och utvärdering för det flesta av insatserna."
Riksrevisionen klagar också på att det funnits en "ryckighet" i reglerna och att de ständigt ändras.
– Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga, säger Cecilia Kellberg.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat regeringen att den här typen av beslut först analyseras ur ett miljö- och samhällsperspektiv, och att bilköparna tydligt får veta hur länge bonus/malus-systemet och det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar ska gälla.
Bonus/malus-systemet infördes sommaren 2018 men har fått hård kritik från olika håll, inte minst från oppositionen som vill skrota systemet.
Målet har varit att öka försäljningen av laddbara bilar för att sänka utsläppen, och nu i januari var hela tre av tio nyregistrerade bilar en elbil eller laddhybrid. Samtidigt sjunker andelen bensin- och dieselbilar.
Kommentarer
Axa. Staten ger inget stöd till förmånsbilar. Det är ett helt felaktigt påstående.
Förmånsbilen inköp betalas av företagen och bokförs som lön till den anställde, med skatt och sociala avgifter.
Något stöd är det således inte frågan om utan en förmån. Och förmåner kan ta sig uttryck på många sätt.
Att bonus/malus sedan är ett av de mer obegåvade konstruktionerna som signeras Miljöpartiet är en annan fråga. De har ju genomfört dumheterna utan vare sig konsekvensanalys eller djupare kunskaper i elementär samhällsekonomi och förbränningslära. Och så blir allt som ofta resultatet när samvetslösa populister är igång för att vinna röster och dessutom strypa transporterna i Sverige. Därtill utan miljö-eller påvisbar klimateffekt.
Bonus/malus bör därför förpassas till den soptipp där det hör hemma.
MVH AL
AL, numera expert på Riksrevisionen...
Nej Axa. Jag är inte anlitad av riksrevisionen . Däremot har jag koll på samhällsekonomi och maskinteknik. Saker som Miljöpartiet uppenbarligen inte behärskar.
Men det är också skillnaden mellan kunskap och politik. Det förstnämnda bygger på systematik och teoribildning. Det andra handlar om förmåga att genomföra förändringar. Konsekvensanalysen från de senare är däremot sekundära, därav det urbota korkade systemet bonus/malus.
MVH AL
A.L
visst subventioner staten tjänstebilar. Företaget köper bilen, drar av hela beloppet på skatten och drar av momsen. Så, företaget betalar ungefär hälften av vad en privatperson betalar. Den kostnad företaget har, betalar den anställde som har bilen som tjänstebil, den andra hälften betalar staten. Om jag resonerar fel så får du gärna upplysa mig om vad företagen har för kostnad för tjänstebilen.
rnilson: Det var så många fel i det så man vet inte ens vart man ska börja.......
rnilsson: Att utgifterna för bilen kan bokföras som en verksamhetsrelaterad kostnad är inte samma sak som en subvention. Det gör man tvärtom med det mesta i ett företag, oavsett man köper inventarier, suddgummin, betalar elräkningar eller löner till de anställda eller bygger ut sin maskinpark och lokaler. Allt sådant får företaget bokföra som kostnader - inklusive avskrivningarna för inventarier och bilar.
För att ditt resonemang skall gå ihop måste du visa att subventionen medför en kostnadssänkning för företaget eller organisationen. Exempelvis, att man bara behöver betala en del av leasingkostnaden, eller att halva bilen faktureras till staten istället.
Mig veterligen kan dock inte en arbetsgivare göra så, utan tvingas betala både lön, telefon, lokaler, förbrukningsmaterial och bilen direkt till leverantören. Och när företaget har kostnader för lön (som är en verksamhetsrelaterad utgift) så påverkar detta resultatet.
Om lönen vore en intäkt skulle företagen inte behöva varsla personal om uppsägningar när intäkter sjunker, och kanske till och med köpa in ytterligare fler bilar som åtgärd mot fallande konjunktur. Men så fungerar det som bekant inte. Bilen bekostas av arbetsgivaren och de anställda.
MVH AL
A.L,
regelverket är upplagt så att statens skatteinkomster minskar markant om en person har tjänstebil jämfört med att köpa bilen privat. Därför är det helt rätt att säga att staten subventionerar tjänstebilar och leasingbilar. Det är också därför 70% av sålda bilar i Sverige är tjänstebilar och leasingbilar. Köper man en sak via företaget så betalar man bara 35-40% av vad man fått betala om man köper det privat. Sedan är det bara frågan om hur rymligt samvete man har. Bilar är ju lite svåra att dölja, så därför finns en förmånsbeskattning på bilar, men totaleffekten är att tjänstebilen fortfarande blir väldigt mycket billigare än att köpa bilen själv just pga skattesubventionen.
rnilson: Har du verkligen full koll? Har du räknat på detta? Tror tyvärr inte du kan svara ja på nån av de frågorna. Jag skulle vilja påstå att staten tvärtom får in mer skatt på en förmånsbil än om samma bil hade köpts privat av den anställde.
Ja, företaget får lyfta halva momsen på leasingavgiften. MEN, företaget betalar in skatt och sociala avgifter på förmånsvärdet, och den anställde betalar med skatt på förmånsvärdet. Och utan tvekan är de 2 skatterna högre än den halva momsen på leasingavgiften. Sen är ju då frågan vad är ditt alternativ? Att den anställde som kör flera tusen mil om året i sitt jobb ska behöva göra det i sin privatägda bil? Sen är ju helt ute och cyklar i att man betalar 35-40% av kosten jämfört med att köpa det privat. Du inser väl att förmånsbil är en del av lönen med? Och att bortfallet i lön med påverkar pensionsavsättningen vilket med ska räknas in i kostnaden. Så snälla du, sätt dig och räkna lite och återkom sen igen om du tycker du har något att komma med i frågan.
Henrik M,
nej, jag tror inte företagen betalar några sociala avgifter på förmånsvärdet. Däremot så blir det ju ett löneavdrag för den anställde för att betala företagets kostnad gör bilen. Men det löneavdraget görs väl före skatt? Så, ytterligare ett skattebortfall för staten.
Av de som har tjänstebil så är det väldigt få som använder den i jobbet. De allra flesta har den som en privat bil, men delbekostad av staten via arbetsgivaren.
Du missförstod vad jag skrev. För allt annat utom bil så betalar man bara 35-40% via företaget än privat. För bilen blir det mer pga förmånsbeskattningen, men fortfarande mycket mindre än om man köper den privat.
rnilson: Jo, företaget betalar sociala avgifter på förmånsvärdet. Jag har själv precis byggt en TCO-kalkylsnurra åt företaget jag sitter i ledningen för, så tro mig. jag har den kollen. :)
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.