"Jag har hört talas om något som kallas ånglås-effekt i bromsystemet. Kan ni bekräfta om detta är korrekt?"
Vi Bilägare svarar.
Vi Bilägare svarar.
FRÅGA:
Jag har hört talas om något som kallas ånglås-effekt i bromsystemet.
Detta lär bero på att vatten blandar sig med bromsvätskan och är särskilt farligt när man använder fotbromsen i långa nedförsbackar.
Plötsligt har man inga bromsar alls.
Man ska tydligen vara noga med att byta bromsvätska regelbundet och bara använda oöppnade förpackningar. Kan ni bekräfta om detta är korrekt?
Gunnar E Lund, Norge
SVAR:
Det är helt riktigt det du hört. Ånglåseffekten är mycket farlig och kan göra att du tappar all bromskraft om bromsvätskan bringas i kokning på grund av lång och kraftig användning av bromsarna.
Den bromsvätska som används idag är hygroskopisk, vilket innebär att den hela tiden tar till sig lite vatten. Vattnet sänker kokpunkten och kan framkalla ett bromsbortfall.
Historiskt sett har även andra, icke hygroskopiska, bromsvätskor använts. Lancia använde vegetabilisk olja på 50-talet. Citroën, Maserati och Rolls- Royce har använt LHM, vilket är en mineralolja.
På vissa klassiker har ägarna valt att använda silikonbaserad bromsvätska vilken inte heller tar till sig vatten.
Biltillverkarna föreskriver i allmänhet byte av bromsvätska vartannat år för att vara på den säkra sidan.
Detta minskar också risken för korrodering i bromscylindrarna vilket också förorsakar bromsproblem, dock inte lika dramatiska.
Bengt Dieden, Vi Bilägare
Diskutera: Har du någon erfarenhet av ånglås-effekten?
Jag har hört talas om något som kallas ånglås-effekt i bromsystemet.
Detta lär bero på att vatten blandar sig med bromsvätskan och är särskilt farligt när man använder fotbromsen i långa nedförsbackar.
Plötsligt har man inga bromsar alls.
Man ska tydligen vara noga med att byta bromsvätska regelbundet och bara använda oöppnade förpackningar. Kan ni bekräfta om detta är korrekt?
Gunnar E Lund, Norge
SVAR:
Det är helt riktigt det du hört. Ånglåseffekten är mycket farlig och kan göra att du tappar all bromskraft om bromsvätskan bringas i kokning på grund av lång och kraftig användning av bromsarna.
Den bromsvätska som används idag är hygroskopisk, vilket innebär att den hela tiden tar till sig lite vatten. Vattnet sänker kokpunkten och kan framkalla ett bromsbortfall.
Historiskt sett har även andra, icke hygroskopiska, bromsvätskor använts. Lancia använde vegetabilisk olja på 50-talet. Citroën, Maserati och Rolls- Royce har använt LHM, vilket är en mineralolja.
På vissa klassiker har ägarna valt att använda silikonbaserad bromsvätska vilken inte heller tar till sig vatten.
Biltillverkarna föreskriver i allmänhet byte av bromsvätska vartannat år för att vara på den säkra sidan.
Detta minskar också risken för korrodering i bromscylindrarna vilket också förorsakar bromsproblem, dock inte lika dramatiska.
Bengt Dieden, Vi Bilägare
Diskutera: Har du någon erfarenhet av ånglås-effekten?
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (6)Man ser effekten ganska ofta nere i Alperna. Folk som har bromsat sig ner för bergen i stället för att låta motorbromsen göra jobbet.
Då står de efter ett tag med kokande bromsar.
Det är därför som man måste kunna köra "manuellt" med en automatlåda, så man kan tvinga ner till lägre växel.
Bromsvätska är skit! Alla borde använda LHM-olja, som istället för att ta till sig vatten och korrodera systemet + att riskera bromsbortfall gör att systemet hålls smort och vattenavvisande. Inga bromsproblem då!
Enkel regel för personbilister: Samma växel nedför som uppför, låt motorn bromsa! Med tyngre fordon är det inte lika enkelt, motorns bromsförmåga är för klen och man har extra arrangemang som t ex avgasbroms där en strypventil blockerar avgasröret så att motorn får arbeta som kompressor. Här är det inte bromsvätskan som kokar utan beläggen som blir för varma ty bromskraften överförs oftast med pneumatik "tryckluftsbromsar".
Jag bytte till silikonolja i en gammal Opel jag hade en gång i tiden. Redan då undrade jag över varför detta inte var standard. Möjligen en något högre trögflutenhet, men utmärkta smörjande egenskaper och alltså inte hygroskopiskt, vilket eliminerar bromsbortfall och korrosion inifrån (vilket Erik F också konstaterat). Kan tänka mig att kanske några packningar bör bytas ut. Att oljan kostar dubbelt eller mer än vanlig bromsvätska spelar ju faktiskt ingen roll. Hur många byter bromsvätska ens när den är tydligt missfärgad? Jag har inte siffrorna i huvudet, men det räcker med bara någon procents vatteninblandning för att sänka kokpunkten 100 grader (vilket Bilprovning inte kollar, men väl Motors teststationer).
Man skall vara särskilt noga med bromvätskejebytena, om båda bromskretsarna är kopplade till samma främre bromsok. Får man ångbildning i ett sådant system uteblir bromsverkan helt. När bromskretsarna är kopplade till var sitt främre bromsok är sannolikheten att man får ångbildning exakt samtidigt i båda främre bromsoken mindre, och man får en förvarning genom en "svampig" bromspedal. Tänk på att risken finns att du "lyckas" låsa bakhjulen med en parkeringsbroms, som verkar på dessa, vid nödbromsning,
och därvid riskerar att bilen roterar 180 grader.
Angående s k silikonolja så har jag prövat det en gång på en gammal bil och upplevde att bromspedalen "fjädrade" trots korrekt avluftning.
Det är också så att silikonolja är mer sammantryckbar än konventionell bromsolja, så mitt råd är att använd den bromsolja som biltillverkaren rekommenderar, nästan alltid konventionell sådan, och byt den med föreskrivna intervall.
LUBOS;
Om pedalen efter bytet fortfarande var svampig kan det mycket väl bero på att slangarna ("gammal bil") expanderade. Har nyligen bytt slangar på en mc från 20 år gamla gummislangar till teflonditon. Vilken skillnad! Efter noggrann luftning är bromshandtaget helt ofjädrande..
Bromsolja är en typ av sprit, en glykol och därför är hygroskopisk, löser upp vatten (fukt från luften)
Mer vatten = lägre kokpunkt = större risk för "ånglås" (måste var fel at kalla det så?)
Att bromsverkan försvinner beror ju på att vätskor är inkompressibla vilket gaser definitivt inte är. Även vattenånga är en gas.
Som mc-förare vet jag att det skiljer en hel del mellan kokpunkten hos olika bromsvätskefabrikat, standarden är visst satt rätt lågt..
Eriik F skriver attman borde använda LHM , men det går ju inte varenda o-ring och alla packningar i bromssystemet måste isåfall bytas , det vet alla som mekat med Citroen som före 1967 års modeller har LHS i systemet som är en vegetabilisk olja slår man i LHM i en sån då blev det ett dyrt haveri, Det kom på senare modeller packningar och o-ringar som tålde båda typerna av olja
Bromsvätska (DOT 3, 4 och 5.1) är glykolbaserade. DOT 4 är standard i näst intill samtliga nytillverkade bilar idag. DOT 3 är den "förra standarden".
Bromsvätska är hygroskopisk för att den SKA ta upp vatten, detta förhindrar rostangrepp och fördelar ut vattnet i systemet. Om vatten samlas på ett ställe och kokar är bromsbortfallet ett faktum.
Bromsvätskan indelas huvudsakligen i tre grupper efter vilket bas de är framställda av. De olika baserna är inte blandbara. Inom samma basgrupp så är de blandbara kemiskt. Exempelvis DOT 3, 4 och 5.1 är alla glykolbaserade och kan blandas.
Man ska inte laborera med andra bromsvätskor än vad bromssystemet är anpassat för. Packningar kan skadas och sedan är olyckan ett faktum.
Titta inte heller på vad som används inom racing, de byter bromsvätska oftare än vi dödliga byter kalsonger !
Det fungerar likadant med bromsklossar, de som används i race är värdelösa kalla, men biter som helsike när de fått upp tempen. Privatbilisters bromsar ska nypa när de är kalla och måttligt varma. Köper man bromsklossar avsedda för racing så är bromsverkan minimal när det plötsligt hoppar ut en älg (eller ett barn) på vägen.
************Laborera inte själva, följ tillverkarens anvisningar*******************
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.