Nästa artikel
Sommartest: Toyota Avensis
Långtest

Sommartest: Toyota Avensis

Publicerad 9 september 2016 (uppdaterad 9 september 2016)
Toyota Avensis upplevdes som seg i omkörningarna.
Toyota Avensis rullar tystast av alla långtestbilar, men det sävliga temperamentet vid omkörningar är riskabelt.
Semesterresa för hela familjen i ”nya” Avensis skulle inte behöva vara något problem. Framför allt rullar bilen tyst, tystast av alla i långtestet. Det är värt mycket, liksom att bilen även med last känns spår- och sidvindsstabil. Utrymmena är också bra, särskilt noteras det helt plana golvet för baksätespassagerarna. Tre i bredd går därför minst lika bra som i Audi, mittbältet är dessutom fäst i ryggstödet. Stolarna fram ser ganska enkla ut men ger bra stöd på långresan. Med last i bilen arbetar fjädringen följsamt, ”färden planar ut” som en testförare noterade, men med bara förare och en passagerare i bilen har upphängningarna svårare att suga upp ojämnheter och hålor – fjädringen ”stampar” i låg fart. I undanmanövertestet med full last (492 kg), takbox inräknad, kränger Avensis rejält och visar en udda växling mellan över- och understyrning. När bilen börjar sladda i knappt 75 km/tim släpper bromsarna trycket bak och trycket på de främre ökar – bilen understyr. Ett mycket tydligt antisladdsystem griper dock in och bemästrar det hela så att bilen trots allt rinner igenom utan konrivningar. Det känns och ser värre ut än det egentligen är.

Motorn och själva körningen är största problemen med Avensis. Att bilen är långsam ”upp till hundra” må vara hänt, värre är det med omkörningsaccelerationen. Inte ens när vi pinade bilen till det yttersta satte den nämnvärd fart och vid omkörning på hög växel befarade vi att flygfältet inte skulle räcka till… Det är snudd på farligt när en bil har så sävligt temperament. Olikt andra Toyota har Avensis dessutom diffust kopplingsingrepp och är närmast svårkörd, åtminstone när man ska iväg från trafikljusen.
Toyota Avensis

Plus: Låg ljudnivå, bästa klimatanläggningen, bra utrymmen, stabil på vägen.

Minus: Tråkig och extremt trött motor, motspänstig koppling, långsamt multimedia.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

+ Visa äldre kommentarer (7)
#11c • Uppdaterat: 2016-09-11 23:53
snabb95

bgl @ Du skriver i #31: "F.ö. torde svänghjulsmassan har ringa betydelse hos en bil med CVT-låda."

Det är precis tvärt om! Svänghjulets inverkan märks mer med CVT-lådan eftersom svänghjulet skall varva upp snabbare. En avsevärd del av motorns effekt går därför åt till att öka svänghjulets varvtal, därmed blir det under denna relativt korta tid mindre effekt över till drivhjulen vilket upplevs på samma sätt som Turbolagg.

Du skriver också: "Minsta varvtalssänkning försämrar omedelbart accelerationen och att genom förnyat gaspådrag få upp motorn till maxeffektvarv försenas av CVT-lådan och tar därför tid."

Med ett lättare svänghjul skulle denna effekt (typ Turbolagg) bli mindre.
Samtidigt skulle CVT lådans programmering kunna tillåta en snabbare varvtalsökning utan att det upplevs som helt utebliven acceleration första sekunden efter att man tryckt ner gasen.

Med en dieselmotor som kräver ett tyngre svänghjul blir givetvis denna s.k. Turbolagg effekt större.

#11d • Uppdaterat: 2016-09-12 00:04
snabb95

bgl @ Helt rätt, om man som i ditt första stycke pratar om 0 till 100 km/h, då håller jag med till 100 %.
Men mitt resonemang gällde vid omkörning av en bil man ligger bakom på rätt växel för snabb omkörning och jämför detta med en bil som har CVT låda.
I det fallet ser jag i ditt andra stycke att du håller med mig också.

Vilken bil Santos har erfarenhet av vet jag inte, men gissade att hans kraftiga klagomål kan bero på ”svänghjulslagg” som blir kraftigare ju tyngre svänghjulet är med CVT lådan.

(Ändrade ett stavfel i #55 vilket gjorde att det inlägget tyvärr kom i fel ordningsföljd.)

#11e • Uppdaterat: 2016-12-25 17:53
HT19

Milkostnaden ligger lika högt som en Audi A4!