Nästa artikel
Provkörning: Fiat 500L Living och Trekking (2013)
Provkörning

Provkörning: Fiat 500L Living och Trekking (2013)

Publicerad 6 oktober 2013 (uppdaterad 8 maj 2014)
Fiats 500L-familj växer. Två nya modellvarianter är familjeanpassade Living med plats för upp till sju åkande och Trekking med höjd markfrigång och elektronisk diffbroms.

Alla som tycker att vanliga Fiat 500L känns för trång får i höst ett nytt alternativ att fundera över. Modellbeteckningen är 500L Living och bilen är specialdesignad för familjebruk.

Den är förlängd med 20 centimeter jämfört med originalet och går att få med två uppfällbara extrastolar längst bak. Därmed ryms sju åkande i kupén, dock icke fullvuxna på alla platser. Extrastolarna lämpar sig uteslutande för barn, personer över 160 cm har små förutsättningar att trivas i dem.

Inte ens Fiat kallar 500L Living för sjusitsig, utan använder den mer ärliga beckningen 5+2-sitsig. Det är klokt. Bilen är visserligen smart disponerad, men det går inte att trolla hur mycket som helst med ett längdmått på blygsamma 435 cm.

Vi provkörde Fiaten med två olika motorer. Dels turbodieseln på 1,6 l/105 hk, dels den bensindrivna tvåcylindriga TwinAir-turbon med samma effekt. Spontant är dieseln det rätta valet som drivkälla. Den lilla bensinaren, cylindervolymen är blott 875 cm3, känns besvärande tunn på låga varvtal redan när bilen körs lätt lastad. Hur ska det då inte bli när den är full med folk och bagage?

Det tredje motoralternativet är en 1,3-litersdiesel på 85 hk/200 Nm, men den fanns inte på plats vid provkörningstillfället.

500L Living har, för att ge extra stabilitet, en annan typ av stötdämpare än de övriga bilarna i modellserien. Och visst, den är stadig att köra. Åkkomforten får också godkänt. Men särskilt inspirerande bakom ratten är inte den retrodesignade familje-Fiaten. Därtill är den lite för sävlig i reaktionerna, såväl när det gäller växelföring som gas- och styrrespons.

Däremot är bilen mycket flexibel och den smart utformade inredningen kan smidigt varieras på ett otal olika sätt. Över 6 000 (!) hävdar Fiat. Ett extra plusvärde för de åkande är den fina utsikten, karossens glasytor är rejält tilltagna.

Sämre är det med utsikten över de mörka instrumenttavlorna, som är irriterande svår-avlästa i dagsljus. Lite märkligt är också att den utpräglade familjebilen Living inte kan fås med Fiats autobromssystem, City Brake Control, som ser till att bilen automatiskt bromsar i en kritisk situation om inte föraren reagerar i tid.

Väljer man istället Fiats andra höstnyhet, den suv-inspirerade 500L Trekking, finns dock systemet som tillval. Däremot är Trekking, trots sitt lite fältmässiga utseende, strikt framhjulsdriven.

Ändå är framkomligheten bättre än i övriga 500L-versioner tack vare högre markfrigång (14,5 cm) och att Trekking har en elektronisk diffbroms mellan framhjulen. Funktionen kallas Traction+ och aktiveras via en knapp mellan framstolarna. Den fungerar i farter upp till 30 km/tim och hjälper bilen att ta sig fram i halka eller under andra besvärliga förhållanden genom att skicka drivkraften till det hjul som vid varje tillfälle har bäst fäste.

Bortsett från det – och att den utseendemässigt är kryddad med diverse terrängattribut – är Trekking i allt väsentligt identisk med vanliga 500L. Bilen finns med fyra motoralternativ. Utöver de tre drivkällor som Living-köparen kan välja på erbjuds även en fyrcylindrig bensindriven sugmotor på 1,4 l/95 hk.

Säljstarten för de nya Fiat-bilarna är planerad till sent i höst, men exakt vilka modellversioner som kommer hit är ännu inte bestämt. Några priser är heller inte fastställda.

Diskutera: Vad tycker du om Fiat 500L Living och Trekking?

Testinformation

Modeller i det här testet:

Fiat 500L Living 1.6 Multijet

Betyg

  • 5 = Utmärkt
  • 4 = Mycket bra
  • 3 = Bra
  • 2 = Godkänt
  • 1 = Underkänt
Fiat 500L Living

Pris, kr från: Cirka 200 000.
SÄLJSTART: Sent i höst.
MODELL: 5+2-sitsig flexbil.
MÅTT, CM: L 435/B 178/H 167.
TJÄNSTEVIKT, KG: 1 395.
MOTOR: Fyrcylindrig turbodiesel, 1 598 cm3. Stopp/startsystem. Max-effekt 105 hk (77 kW) vid 3 700 v/min. Max vridmoment 320 Nm vid 1 750 v/min.  
KRAFTÖVERFÖRING: Framhjulsdrivning, sexväxlad manuell låda.
PRESTANDA: Toppfart 180 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 12,2 s.
FÖRBRUKNING: 4,5 l/100 km.
CO2-UTSLÄPP: 117 g/km.
KONKURRENTER: Opel Zafira,
Renault Scenic, Ford C-Max m fl.

Plus: Flexibel inredning, smidig sätesfällning, bra utrymmesutnyttjad.
Minus: Trång för sju, ingen autobroms, seg bensinmotor, svåravlästa mätartavlor.

Vad nytt? 20 centimeter förlängd kaross, stadigare chassi och två extrasäten längst bak.
För vem? Den som vill ha en kompakt bil med piggt utseende som till nöds rymmer sju åkande. 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#v • Uppdaterat: 2013-10-07 09:40
Raphael

Det var GM som var ansvarig för den stora bottenplattan, alltså den som delades av 9-3 och Vectra. Fiat var inte involverad i den utvecklingen, utan bidrog mest med sina dieselmotorer. Det var den lilla bottenplattan, den som delades av Punto och Corsa, som var ett samarbetsprojekt mellan Fiat och GM och där Fiat stod för det mesta av utvecklingsarbetet. När Fiat sent om sider kom på att de ville göra en stor bil igen och då gjorde Croma II så tog Fiat bottenplattan från Vectran (eller ännu ner korrekt - Croma II använde samma version av plattformen som Opel Signum, alltså inte identisk med Vectra eller 9-3).

Så Fiat var inte involverad i utvecklingen av Saab 9-3, det var ett projekt mellan Saab och GM. Så det stämmer inte att Saab 9-3 var frukten av ett samarbete med Fiat.

Jämför gärna skillnaden med det tidigare 9000-164-Thema-Croma projektet där de inte bara utvecklade bottenplattan tillsammans utan även utvecklade den yttre designen gemensamt. Utifrån denna grund gjorde man sedan egna varianter, där Croma och Thema var mest lika (Thema var i praktiken en sedan-version av halvkombin Croma), och 164 och 9000 mest olika. 9000 tog sidospeglarna från projektet, och dörrarna men i övrigt var egen design. 164:an fick en helt egen design.

Saab 93 / 9-3 designades av en norrman och var uppbyggd av GM-teknik, Fiat var inte med om den - annat än att Saab köpte Fiats dieselmotorer.

#w • Uppdaterat: 2013-10-07 09:45
Raphael

För att förtydliga - Saab 9-3 och Opel Vectra använde plattformen GM Epsilon. Den var utvecklad av GM.

Den enda stora plattform som Fiat-gruppen var involverad i, och närmare bestämt Alfa Romeo, det var Premium-plattformen. Detta var en större och mer exklusiv plattform än den som Saab 9-3 och Vectra byggde på. Och Premium-plattformen utgör basen för Alfa 159. Saab 9-3 / Opel Vectra använder inte premium-plattformen.

Så GM Epsilon (Saab 9-3 / Opel Vectra) var Fiat inte involverad i gällande utvecklingen av den, inte på annat vis än att de använde denna av GM redan utvecklade plattform för sin Croma (och då den version av den som användes av Opel Signum).

#x • Uppdaterat: 2013-10-07 10:26
Raphael

När det gäller 500 L Trekking och Fiats elektroniska diffbroms så gås Trekking igenom här:
http://www.youtube.com/watch?v=iIFI4CG5UTI

Det system som Fiat 500 L Trekking har är i princip samma som i Panda Trekking, Qubo Trekking och Strada Adventure. Ett system som Fiat har använt i flera år för sina ja man kan väl kalla det för "light offroader" som engelsmännen säger.

#y • Uppdaterat: 2013-10-07 12:29
saabnisse

Eftersom det var just säkerheten vid viltolyckor som gjorde att jag blandade in Saab 99 från 1967, som ju bevisligen klarade sig bra, jämfört med det skydd de fjuttiga A-stolparna på den här Fiaten ger.
Även om de är dubbelt så många tror jag inte de ger någon hållfasthet och det medför att jag aldrig skulle kunna tänka mig att färdas i den här bilen om det finns risk för viltolycka.
Och det finns det alltid i Sverige.
Om man sedan tar med det korta avstånd från fronten till den sköra vindrutan så blir det nog inte alls trevligt för de åkande vid kontakt med en älg.
De flesta bilar (utom de med glastak) har också en kraftig tvärgående takbalk inbyggd ovan vindrutan.
Men som jag skrev tidigare är det ju inte så vanligt med älgar i södra Europa.

Men eftersom jag åker mest landsväg, ofta i glesbyggd och har varit med om viltolyckor, förlitar jag mig på Saab och Volvo.
Man kan aldrig garantera att man klarar sig bra, men chansen ökar med en bil som är testad och klarat sig bra vid en älgkrock.

Men kör man bara i tätort och på 30-40-vägar klarar man sig nog bra med den här bilen.

#z • Uppdaterat: 2013-10-07 14:30
Henrik_gbg

@MVH AL: Nu vet jag inte vad du har för bakgrund, men dit resonemang håller inte.
Dom dubbla A-stolparna utgör en sån liten del av hela konstruktionen så det gör varken till eller ifrån. Men du har tydligen hakat upp dig på det. Läs på lite om tyngdpunktsberäkning så kommer du inse att dom få kilo som dessa stolpar inte flyttar tyngdpunkten nämnvärd. Så släpp det.

Till viss del har du rätt om nollvisionen, men tänk så här då. Hade alla kört mindre bilar så hade du mer eller mindre fått status quo.
Sen kom inte dragande med lastbilar o dyligt. Då klarar man sig inte i en Volvo heller. Frontar man en timmer bil så är man körd hur som helst.

#110 • Uppdaterat: 2013-10-07 15:27
Raphael

Saabnisse, istället för en tjock A-stolpe så har Fiat 500 L en smal A-stolpe och en tjock A-stolpe, och den tjocka A-stolpen är dubbelt så tjock som den som satt i Saab 9-3. Däremot ser den liten ut utanpå, vilket är en optisk illusion. Den andra A-stolpen, den som är vid framdörrarna, är betydligt tjockare än man förleds att tro när man ser bilen på en bild. Att en Saab 99 från 1967 skulle vara bättre vid viltolyckor än en 500 L är en rolig spekulation, men knappast något som jag har sett någon evidens för. Nej, jag ser inte fördelen med en tjock A-stolpe som försämrar sikten jämfört med lösningen i 500 L med en mega-tjock A-stolpe och en tunnare A-stolpe. Dessutom är det längre från islagsytor i en 500 L än det är i en Saab 99. Föraren i en 500 L sitter längre från framrutan än föraren gör i en Saab 99. Dessutom har föraren i 500 L krockkudde och automatiska bältespännare och moderna säkerhetsbälten vilket inte föraren har i en Saab 99 från 1967.

Det är inte bara Saab 99 som upplevs trång i jämförelse med en 500 L, utan även Saab 900, 9-3 och 9-5 är trånga inuti i jämförelse. Saab må passa bra i storstaden, men på landsväg när man behöver utrymme och komfort så skulle jag inte sätta mig i en Saab.

Betänk dessutom Saabnisse, som jag redan har skrivit en gång tidigare: Och det är att Fiat 500 L är utvecklad för den nordamerikanska marknaden och det nordamerikanska krockprovet, som innehåller fler moment än Euro NCAP. Bl a så testar man rundslagning. Detta innebär att 500 L har en kraftig balkstruktur och takkonstruktion för att ta upp krafter mot bilens övre del. Skyddet i 500 L slutar alltså inte vid midjan utan krockzonen innefattar även taket och de övre balkarna.

Fiat hoppas att de med 500 L ska nå momentum i både USA och Kanada, och det är en bilmodell som faktiskt har fått goda vitsord i amerikansk press so far. Bl a tycker man att den är mer familjevänlig än konkurrenten Mini countryman.

När det gäller dina åsikter om glastak så finns det en tvärbalk mellan fram och baksätet som delar upp det i två delar och det är separata insynsskydd för båda delarna. Jag tror inte på att detta skulle vara mer bekymmersamt än takluckor som flera bilar är utrustade med idag. Även Saab fanns med taklucka på sin tid.

Men visst Saabnisse, du får gärna åka omkring i en Saab 99 från 1967 och krocka på landsvägarna under förevändning att den är säkrare. Själv har jag inget problem med att sätta mig och familjen i en 500 L och ta ut på grusvägarna. Helt klart är 500 L Living en attraktiv bil för mig. Och jag tar den i ljusgrått med svart ovandel. Det handlar inte om en rädsla för pigga färger, utan det handlar om att 500 L Living har ett begränsat färgurval jämfört med den vanliga 500 L versionen. Om nu silver är så trist enligt dig av de tillgängliga färgerna för 500 L Living, exakt vilken färg menar du är pigg? Den finns i vitt, klarrött, vinrött, svart, mörkgrönt, mörkgrått och silver. Taket finns i svart, vitt eller samma färg som övriga karossen. Det är de färgerna som 500 L Living erbjuds i, och då väljer jag silver.

Hade den funnits i ljusgrönt hade jag valt den färgen, men nu råkar den faktiskt inte göra det. Det är vanliga 500 L, alltså inte Living-versionen, som finns i ljusgrönt, ljusblått och många trevliga färger. Men för 500 L Living är färgutbudet begränsat.

#111 • Uppdaterat: 2013-10-07 15:33
Raphael

Jag tycker inte att 500 L är en för dyr bil när den är rymligare än Golfklassen och den kostar ju som en Golfklass-bil. Living-versionen beräknas hamna på från ca 200 000 kr och det är billigare än en kombi i mellanklassen och då är denna lilla Fiat betydligt rymligare. Så räknar vi utrymme per krona så är Fiaten svårslagen, dessutom är den i Sverige bra utrustad då redan den billigaste versionen är fulladdad med allt möjligt. Säkerhetsmässigt sitter jag hellre i en rymlig Fiat 500 L eller 500 L Living, än i en liten och trång Volvo V40 som inte har plats för fullvuxna människor och riktiga karlar. ^^ :)

#112 • Uppdaterat: 2013-10-07 16:53
hultarn

Nu väljer inte alla bil enbart efter säkerhet, men det är ändå en fördel att allt fler bilar i alla storleksklasser blir allt mer säkra. För varje omodern osäker bil som ersätts med en nyare och säkrare tas ett steg framåt.

I en perfekt värld körde alla i likadana säkra bilar, men detta kommer aldrig att ske.

#113 • Uppdaterat: 2013-10-07 17:26
StefanH STHLM

Menade inte att den börjar lika Multipla i själva utseendet, utan att 500L börjar få en lika konstig formgivning med konstiga proportioner.

#114 • Uppdaterat: 2013-10-07 18:01
Pender

Jag kan hålla med om konstiga proportioner. Men Multipla utmärkte sej inte med konstiga proportioner. Utan var bara allmänt ful. (Tycker vi idag. Kommer ej ihåg vad jag tyckte när den kom.)

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.