Nästan varannan person (46 procent) har övervägt att köpa en elbil, elhybrid eller ladd hybrid och 42 procent har uppgett att de börjat gå eller cykla mer för att minska sin klimatpåverkan.
I studien framkommer det också att kvinnor i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet gör de mest klimatsmarta valen. kvinnliga bilister i åldrarna 18–29 år är bättre på̊ att låta bilen stå till förmån för andra mer klimatsmarta transportmedel. På sträckor upp till tre kilometer säger 81 procent av de yngre kvinnliga bilisterna att de hellre går eller cyklar. Motsvarande siffra för samtliga bilister oavsett kön är 68 procent.
15 procent av de unga kvinnliga bilisterna uppger också att de samåker i större utsträckning idag jämfört med vad de gjorde för två år sedan. Motsvarande siffra för samtliga bilister, oavsett kön, är 10 procent.
I undersökningen deltog 1000 personer som både innehar körkort och kör bil minst en gång i månaden en genomsnittlig månad.
41 procent uppger att man kör bil minst en gång per dag. 80 procent kör bil minst en gång i veckan.
40 procent av kvinnorna och 27 procent av männen uppskattar att de kört mindre än 1 000 mil det senaste året.
34 procent av männen och 22 procent av kvinnorna har kört mer än 2 000 mil det senaste året.
76 procent av kvinnorna och 71 procent av männen promenerar, cyklar eller åker kollektivt vid sträckor kortare än tre kilometer. Vid sträckor mellan tre och sex kilometer är motsvarande siffra 39 procent för båda könen.
46 procent har övervägt att köpa en elbil, elhybrid eller laddhybrid. 55 procent av de som inte köpt eller inte överväger att köpa uppger att den främsta anledningen är bilens inköpspris.
De främsta anledningarna till att bilister som äger en elbil eller hybrid köpte sin bil är: bilens bränsleekonomi (70 procent), bilens klimatpåverkan (64 procent), samt låg fordonsskatt och bilens märke (båda 20 procent).
Var tredje svensk bilist (33 procent) uppger att de inte gjort något för att minska sin klimatpåverkan från sitt bilkörande.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Axa. Nej det är precis det jag skrev, som du uppenbarligen misstolkade.
Jag skriver det därför igen, vi avgör själva vår levnadsstandard utifrån de förutsättningar som är givna. Dit hör omvärlden - därav min parallell till "de länder som köper våra produkter"(#29).
Idag väljer vi att reducera levnadsstandarden till förmån för stormakternas intressen.
Och man säljer dessutom in det till en lättledd befolkning under falska förespeglingar (klimatet).
Frågan kvarstår därför vilka grupper som skall betala med sämre levnadsförhållanden.
Är det gamla?
Är det sjuka?
Är det våra barn?
Eller samtliga?
MVH AL
AL
Vi kommer att få sämre levnadsstandard oavsett hur vi eller politikerna väljer att göra.
Gällande din fråga så har du ju själv svarat på den när du först skriver att vi själva väljer vår levnadsstandard. Därför blir det märkligt när du samtidigt försöker lägga ansvaret hos politiker eller andra.
Axa. Ja vi väljer våra politiker och får därför den kvalitet på besluten som vi förtjänar. Så långt är vi överens.
Men oavsett om politikerna känner till konsekvenserna av sina beslut eller inte (föga troligt, av dem jag träffat är bildningsnivån skrämmande låg) så kvarstår de effekter som jag redan redovisat.
De visar att vi sänker vår levnadsstandard samtidigt som andelen växthusgaser förblir oförändrade.
Och den relationen är inte särskilt många Svensson informerade om, och samma sak gäller politikerna. De lever efter sin ideologi och är inte intresserade av uppgifter som falsifierar deras tro (notera likheten med märkesfanatikerna här i trådarna).
Så visst kan vi kräva högre bildning hos politikerna. Eller i alla fall någon form av förmåga till kritiskt tänkande och analys. Men det är nog svårt så länge det statsbärande partiet har en kunskapsfientlig inställning inbyggt i sitt DNA.
MVH AL
A.L #32: "Frågan kvarstår därför vilka grupper som skall betala med sämre levnadsförhållanden."
Att landet ställer om till en långsiktigt hållbar utveckling när det gäller miljö och klimat behöver automatiskt inte innebära misär för någon, utan det kan istället skapa helt nya möjligheter t ex när självförsörjningsgraden ökar och utfasandet av fossil bränslen fortsätter (vilket ändå är helt nödvändning på sikt).
AL:s fråga är ideologiskt ställd mot bakgrund av att man antar att allt blir sämre, när det i själva verket sker en positiv utveckling, även om det givetvis inte alltid är enkelt. I bl a privatlivet handlar det mycket om att kunna se möjligheter och alternativ till tidigare leverne, men även kunna avstå med hänsyn till miljö och klimat. Man kan ställa sig frågan om livskvalitet och även en ökad sådan, alltid per automatik behöver innebära ett högt och ökande ekologiskt fotavtryck, alltså sådant som utsläpp och användande av naturresurser. Många gånger kan det i praktiken snarare vara tvärtom.
John.
Att prissätta koldioxiden är i grunden en ideologisk handling.
Att dessutom sätta en prisnivå liknande den i Sverige är inget annat än just ett politiskt beslut.
Kostnaden tar företagen och invånarna. Transportkostnader ökar, konkurrenskraften urholkas, arbetslösheten stiger och BNP sjunker.
Utsläppen kvarstår.
Allt enligt konjunkturinstitutet.
Det är detta jag fortfarande vill ha svar på.
Vem eller vilka skall få det sämre i Sverige kopplat till dessa (meningslösa) insatser?
MVH AL
AL
De som ska få det sämre är ekonomer, tycker jag.
Axa. Jag tror det är svårt att utforma en insats som slår mot en specifik funktion - även om det inte vore särskilt förvånande med tanke på hur totalitära krafter (miljöfanatikerna) hanterar opponenter. Obehaglig kritiker som fängslas, skjuts av eller får sin levnadsnivå sänkt har ju förekommit vid mer än ett tillfälle genom åren;-).
Inte minst finns det ju många ingenjörer som också arbetar med ekonomiska frågor -eller (likt undertecknad) som tillhör båda lägren. ;-)
MVH AL
AL
Du kan vända på din fråga.
Vem ska bestämma vilka som ska ha det bättre än alla andra?
Ekonomer och ingenjörer?
Axa. Eller byråkrater?
Frågeställning är i grunden felaktigt ställd.
Det finns ingen som aktivt kan bestämma något - inte ens miljöfanatikernas föredöme Stalin lyckades med det;-).
Vad man däremot kan använda ekonomisk eller ingenjörsmässig metodik till är att analysera och visa på effekter av olika beslut.
Sådana underlag produceras dagligen - både i ekononiska, miljömässiga som ingenjörstermer.
Och det är dessa som visar att BNP minskar, att arbetslösheten ökar och att konkurrenskraften sänks i takt med att man ökar kostnader för transporterna.
En kostnadsökning som inte ger någon påvisbar nytta tillbaka är i regel omotiverad. Det inser även byråkrater.
Fanatiker däremot har inga som helst bekymmer med att offra både folks hälsa som liv enkom för att genomföra sina dogmer. Titta bara på hur Stalin kollektiviserade jordbruket och lät miljontals människor svälta ihjäl på kuppen. Historien återupprepar sig alltid -den byter så att säga bara skepnad.
MVH AL
Vi har väl aldrig haft en miljörörelse och ett klimathot så vi kan inte dra någon särskild lärdom av historien när det gäller dessa frågor. Däremot har vi olika politiska grupperingar som ska hantera dessa problem som forskare inom olika områden med anknytning till klimatet visar upp. Och då ser förstås lösningarna olika ut. Man behöver inte förvånas särskilt över det.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.