Regeringen och Naturvårdsverket får hård kritik i en ny rapport från Riksrevisionen. Väljarna får inte någon korrekt bild av vilka åtgärder som behövs för att sänka utsläppen.
”Arbetet har flera brister”, skriver Riksrevisionen i sin granskning.
Det främsta problemet är enligt rapporten att Naturvårdsverket riskerar att underskatta utsläppen i underlaget som sedan skickas till regeringen.
Väljarna kan därför få intrycket att den framtida utvecklingen av utsläppen framstår som säkrare än den egentligen är. Det skulle i så fall kunna innebära att Sverige missar klimatmålen eller att regeringen behöver underskattar behovet av fler åtgärder för att sänka utsläppen.
– Om inte riksdag och regering får en rättvisande bild av utsläppsutvecklingen är förutsättningarna för nödvändiga beslut om förändrade eller nya insatser dåliga, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
”Utrymme för förbättring”
Stefan Nyström som är chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning säger i ett uttalande att det ”alltid finns utrymme för förbättring”. Myndigheten instämmer i att underlaget till regeringen kan utvecklas.
– Vi är positiva till att den här granskningen har genomförts och att Riksrevisionens kommit med rekommendationer. Vi är trygga med de underlag vi tar fram till regeringen, men scenarier är i sin natur osäkra och därför är viktigt att vi är tydliga med vilka metoder vi använder, säger han.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att regeringen är angelägen om att komma till rätta med osäkerheterna och bristen på transparens i rapporterna.
– Vi kommer analysera riksrevisionens granskning noga och publicera ett svar i form av en skrivelse till riksdagen enligt gängse rutin, säger hon.
