Johan Norbergs senaste krönika har väckt starka reaktioner. Här är krönikan och nu kan du själv avgöra om Vi Bilägares krönikör är rätt - eller fel - ute. DISKUTERA: Har Norberg rätt eller fel? Bjud på din åsikt!
Jag ska åka på turné till Tyskland och den här gången ska hela familjen med av den enkla anledningen att frugan också är musiker och sjunger med i samma band. 15-åringen får stanna hemma men de allra minsta tar vi med. Det blir logistik på hög, nästan militär nivå. Det handlar om tio tyska städer på tio dagar och det ska åkas bil, tåg, flyg och checkas in och ut på hotell. Det här med barnbilstol är det första man tänker på eftersom ingen tysk kan tänka sig att köra långsammare än 180 km/tim.
Om man räknar blir det alltså tre resväskor, tre gitarrer, en kantele (fundera på den du…) två bilbarnstolar plus lillkillen som måste bäras. Det går inte. Något måste kompromissas bort och det blir mina barns säkerhet, gitarrerna kan jag inte lämna hemma.
Vi har provat så här: Man packar en exakt fyrkantig skötväska med minstingens blöjor och vips, en åkkudde till 3,5-åringen som kan ha vanligt bilbälte. Den babybjörn-sele som vår baby ändå sitter i är vid närmare eftertanke ultimat ur säkerhetssynpunkt (okej, kanske inte om man voltar arton gånger), förutsatt att man först sätter på sig bältet och sedan babyn utanpå.
När min dotter var liten hände det att hon åkte bil med några mycket välvilliga men, hur ska jag uttrycka mig, inte speciellt reflekterande släktingar. De kom med henne efter en lång biltur och jag som visste att de inte hade bilbarnstol undrade hur hon hade suttit. Inga problem, sa min släkting. Jag satte henne i knä och drog bältet runt både henne och mig! Jag försökte förklara att om de tvingats tvärbromsa i 30 km/tim så hade hennes kropp tryckts fram och mosat min dotter mot bältet, men… den poletten trillade liksom aldrig ner och jag fick stå ut med det till förmån för att de var världens bästa barnvakt.
Det är ju så man får förhålla sig till alla säkerhetsregler. Både mina släktingars obetänksamhet och mina egna uppfinningar till Tysklandsresan är tveksamma ur regelboken men ibland får man improvisera.
Det finns alltid en risk med säkerhetsföreskrifter att man till slut inte förstår varför de finns. Mina släktingar var duktiga medborgare som slaviskt följde kravet på bilbälte med resultat att de riskerade mitt barns liv, det hade varit säkrare för henne att sitta fritt i baksätet. Man måste ha lite egen koll också.
Jag har iakttagit några grannar som aldrig skulle drömma om att låta ungarna cykla utan hjälm, åka bil utan barnstol, äta snö eller ens simma efter en kanelbulle. Men själv åker pappan och gör FN-tjänst i Afghanistan, ett av världens absoluta högriskområden och utsätter sig för risken att göra ungarna faderslösa.
I Sverige lyder vi så till punkt och pricka att vi inte märker när det är dags att göra en egen bedömning. Det finns få saker som kan göra folk så upprörda som t ex att se barn åka bil utan att vara fastspända, men samma person kan sätta sig bakom ratten trots att den är trött efter en sömnlös natt och lika farlig som en 2- promillare. Det är inte olagligt att vara trött, men absolut livsfarligt.
Kanske är det dags för en ny trafiksäkerhetskampanj: "Från den 18 april 2009: Tänk lite själv också!"
Om man räknar blir det alltså tre resväskor, tre gitarrer, en kantele (fundera på den du…) två bilbarnstolar plus lillkillen som måste bäras. Det går inte. Något måste kompromissas bort och det blir mina barns säkerhet, gitarrerna kan jag inte lämna hemma.
Vi har provat så här: Man packar en exakt fyrkantig skötväska med minstingens blöjor och vips, en åkkudde till 3,5-åringen som kan ha vanligt bilbälte. Den babybjörn-sele som vår baby ändå sitter i är vid närmare eftertanke ultimat ur säkerhetssynpunkt (okej, kanske inte om man voltar arton gånger), förutsatt att man först sätter på sig bältet och sedan babyn utanpå.
När min dotter var liten hände det att hon åkte bil med några mycket välvilliga men, hur ska jag uttrycka mig, inte speciellt reflekterande släktingar. De kom med henne efter en lång biltur och jag som visste att de inte hade bilbarnstol undrade hur hon hade suttit. Inga problem, sa min släkting. Jag satte henne i knä och drog bältet runt både henne och mig! Jag försökte förklara att om de tvingats tvärbromsa i 30 km/tim så hade hennes kropp tryckts fram och mosat min dotter mot bältet, men… den poletten trillade liksom aldrig ner och jag fick stå ut med det till förmån för att de var världens bästa barnvakt.
Det är ju så man får förhålla sig till alla säkerhetsregler. Både mina släktingars obetänksamhet och mina egna uppfinningar till Tysklandsresan är tveksamma ur regelboken men ibland får man improvisera.
Det finns alltid en risk med säkerhetsföreskrifter att man till slut inte förstår varför de finns. Mina släktingar var duktiga medborgare som slaviskt följde kravet på bilbälte med resultat att de riskerade mitt barns liv, det hade varit säkrare för henne att sitta fritt i baksätet. Man måste ha lite egen koll också.
Jag har iakttagit några grannar som aldrig skulle drömma om att låta ungarna cykla utan hjälm, åka bil utan barnstol, äta snö eller ens simma efter en kanelbulle. Men själv åker pappan och gör FN-tjänst i Afghanistan, ett av världens absoluta högriskområden och utsätter sig för risken att göra ungarna faderslösa.
I Sverige lyder vi så till punkt och pricka att vi inte märker när det är dags att göra en egen bedömning. Det finns få saker som kan göra folk så upprörda som t ex att se barn åka bil utan att vara fastspända, men samma person kan sätta sig bakom ratten trots att den är trött efter en sömnlös natt och lika farlig som en 2- promillare. Det är inte olagligt att vara trött, men absolut livsfarligt.
Kanske är det dags för en ny trafiksäkerhetskampanj: "Från den 18 april 2009: Tänk lite själv också!"
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Mycket bra krönika!
Herregud, har Johan satt en fot utanför den upptrampade politiskt korrekta stigen?
Undergången är nära!
Undrar hur många av dom upprörda som kör helt lagligt när dom har sina egna ungar i bilen?
Har tidigare haft Amazon som hobbybil och har nu en VW typ 1 (Bubbla). I bilar av den typen finns ibland bälten i framsätet, men ofta inte alls. Med tanke på alla starka reaktioner på Johans krönika kanske vi inte är välkomna i trafiken längre. Det kan hända något på väg till någon veteranbilsträff, och vi har barn vi också, tonåringar men ändå.
För övrigt tycker jag att det är värre med alla fortkörare, ofta småbarnsföräldrar.
Tror ni verkligen att detta är sant?
Jag kan det inte.
Det finns väl ingen svensk år 2009 med förnuftet i behåll som skulle riskera sina barns säkerhet, eller?
Tja, jag följer med i Johans resonemang, men det därmed att offra barnens säkerhet låter lite fel.
Däremot håller jag med om argumentet med pappan som åkte till Afghanistan som FN-soldat. Familjefädrer borde inte få åka (så lätt iaf.). Barn som växer upp utan båda föräldrarna, i synnerhet utan manlig förebild, får ofta psykologiska men av olika slag senare i livet. Det är ett vetenskapligt faktum. Barns illamående och otrygghet har ökat parallellt med separationerna i vårt land. Det bästa man kan göra för sina barn är INTE att ge dem saker. Det är att FINNAS DÄR för dem, under deras HELA uppväxt. Det är också ett vetenskapligt faktum.
Många är de "rediga" debattörer som skrivit här. De som påtalar självklarheten med barnens säkerhet. Ingen ska tuta i mig att ingen förälder någon gång har
- kört "runt hörnet" med barnen icke fastspända
- kört barnen efter en 0,5l 3,5 % öl
- kört med barnen i bilen trots minst en icke fungerande lampa
- kört med barnen i bilen trots igenimmade/igenfrusna rutor (snacka om risk)
- kört med barnen i bilen trots mobilprat
- kört med barnen i bilen samtidigt som navigatorn har programmerats och SMS har skrivits, skickats och lästs
- etc.
- etc.
- etc.
Så, jag har syndat mot samtliga ovanstående exempel. Och alla präktigjönsar till skribenter har syndat mot en eller flera av ovanstående exempel. Så det så.
Visst ska man spänna fast sig och åka säkert det är viktigt men tänk vi spänner fast våra barn med all världens grejor i våra xc90 men vi släpper iväg barnen på skolbussen som inte ens har bälte och vi har ingen kännedom om chaffören..Tänk på det.
Att människor överhuvudtaget orkar kommentera o greja om lappri (inklusive mej själv) konstigt.
Oj, det där är verkligen att ha noll koll! Tyvärr tar så många så lätt på säkerheten... visst ingen fara så länge inget händer men när det händer så är det lätt att vara efterklok.
Visst, jag bryr mig inte om vad andra människor gör mot sina barn. Det är bara så oerhört tragiskt... sedan att han rättfärdigar sitt eget agerande med helt korkade argument som tex busschaufförer... ja, man blir nästan mörkrädd! haha =)
Skål på dig & jag hoppas innerligt att vi aldrig ses på vägen! =)
Grundmeningen i krönikan är klockren: Tänk lite själv också! Kanske ska man lägga till att det är ännu bättre att tänka rätt också.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.