De senaste åren har flera allvarliga trafikolyckor inträffat med bussar som tankas med biogas. Ett exempel är olyckan som inträffade i centrala Stockholm i mars 2019 där den biogasdrivna bussen körde in i en skyddsbarriär och fattade eld.
Först nu, 15 månader senare, inleds en utredning för att ta fram nya krav som ska öka säkerheten för både chaufförer, passagerare och medtrafikanter.
– Olyckan vid Klaratunneln i mars 2019 visade att det finns ett behov av en översyn, och olyckan i Örebro i maj underströk ytterligare vikten av att få högre säkerhetskrav på plats, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Transportstyrelsen får i uppdrag att utreda nya krav på en skyddskonstruktion för gastankarna, eller någon annan form av krav som skyddar vid kollision med ett hinder.
Utredningen ska vara klar den 31 december 2021.
Transportstyrelsen har dock redan gjort en första utredning efter gasbussexplosionen i Stockholm. Bland förslagen fanns ett nytt moment i utbildningen av blivande förare för hur gasbussarna ska hanteras säkert, att MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ska dela med sig av expertkunskap till räddningstjänsten och att det kan bli aktuellt att digitalt begränsa gasbussar för att de ska kunna köra överallt.
Vi Bilägare har tidigare granskat gastankarna på flera populära bilmodeller som drabbats av allvarliga rostproblem. Det är en säkerhetsrisk och behöver åtgärdas så snart som möjligt – men det är ofta dyrt och i vissa fall är reparationskostnaden högre än bilens värde.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Korkat är det inte nödvändigtvis, det finns ju förtjänster också. Vad sägs om att kunna köra på ett lokalproducerat och klimatvänligt bränsle? Därmed inte sagt att man ska blunda för riskerna. Frågan är ju om riskerna står i proportion till fördelarna efter att rimliga åtgärder vidtagits.
Det är bara att konstatera att gasdriften inte går att kombinera med kravet på lågt golv och utrymmen - i hela bussen, att placera dem på utsidan krossen är en som sagts helt "korkad" lösning.
Tankarna måste placeras skyddat i ett specialkonstruerat säkerhetsrum under golvet, hittills har gaskonvertering sköts slarvigt och amatörmässigt med resultat därefter.
Eller också gör man elhybrider som halverar förbrukning, buller och partiklar- gärna i kombination med gas.
Gasbilar är inte konverterade utan designade "från grunden" för bränslet.
Efter all uppmärksamhet om gasbränder, så är det (även relativt) vanligare med bränder med bensin- och dieselfordon,
men det handlar ju heller inte om rationellt tänkande utan känslor...
Det aktuella trycket i tanken är mycket svagt kopplat till risk, energin ligger lagrat kemiskt och det är den som skapar merparten av risken, självklart är räddningstjänsten mer erfaren med bensin- och dieselbränder..
Dubbelpost
Kräver resenärer, förare, politikere och folk som sitter på uteserveringarna att bussarna vibrerar, bullrar och spyr ut avgaser? Jag känner mig inte lockad. Innan Transportstyrelsen är klar med sin utredning har elbussarna tagit ännu större marknadsandel. Flest elbussar finns i Kina. Men länder som Norge och Sverige ligger inte så långt efter.
Stor säkerhetsrisk, kan leda till explosiv brand.
Den utredningen lär kosta som 3 nya elbussar. Sa jag el? Ja, men där är nog svaret.
skillnaden med vätgas den är marginell, tryck orsakar olyckor även i kärnkraft byter man ut vattnet mot bly eller salt och doserar bränslet efter behov är mycket löst
Ja helst elbussar såklart, men om det inte är praktiskt på någon linje så KAN det ju faktiskt vara så att fördelarna med gas är större än nackdelarna jmf. med en etanol/biodieselbuss.
Raketforskarna. Utredning efter utredning.
Sverige i ett nötskal.
Eller så inser man att rullande högtryckstankar i en krockrisk-miljö alltid kommer vara en korkad idé...
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.