Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Ur miljösynvinkel är det ett dilemma att stadsjeeparna blir populärare. Många förare, kanske i synnerhet de lite äldre, gillar den höga sittpositionen som underlättar att stiga i och ur bilen. Hög sittposition ger bättre överblick samt en känsla av högre säkerhet.
Biltillverkarna gillar också suvar. Man bygger dem med samma komponenter som sina massproducerade vardagsbilar men tar ut ett högre pris vilket ger större vinst. Därför satsar bilföretagen hårt på att ta fram allt fler högbyggda modeller.
Men ska vi vara ärliga så är ju inte suvarna särskilt bra för oss. Högre vikt och högre luftmotstånd ger ökad bränsleförbrukning, högre kostnader och mer utsläpp. Under sommaren publicerade EU-kommissionen en rapport som visade att det genomsnittliga koldioxidutsläppet ökade med två gram koldioxid per kilometer och bil mellan 2017 och 2018. Utsläppen för nya personbilar steg från 118,8 gram koldioxid per kilometer till 120,8.
Under samma tid ökade suvarnas marknadsandel från 29 procent 2017 till 35 procent 2018. En majoritet av dessa drivs av bensinmotorer och det genomsnittliga CO2-utsläppet från suvar i EU låg på 130 g/km år 2018.
Vi ingrep mot tobaksbolagens annonsering när vi förstod vilket hot rökningen utgjorde mot folkhälsan säger Andrew Simms, chef på New Weather Institute. När vi nu vet vilket hot klimatförändringarna utgör är det hög tid att stoppa annonser som gör problemet värre!
I Sverige har vi ett skattesystem som styr bilisterna mot att välja mindre miljöpåverkande alternativ men frågan är om det räcker. Borde vi också införa mer attitydpåverkande åtgärder i form av varningstexter eller annonsförbud?
Själv tror jag på information och öppenhet och hoppas att kloka och informerade medborgare fattar kloka beslut. Vad tror du?
Läs också: ”Slopa momsen på elbilar upp till 400 000 kronor”
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
John. Vanligen sparar inte folk sina pengar i madrassen utan sätter dem på ett bankkonto. Pengar som befinner sig på ett bankkonto inkluderas i bankernas kreditsystem, och återinvesteras följaktligen många gånger om.
Det ger i sin tur nya utsläpp. Rekyleffekten har en spridning beroende på område och region, d.v.s den varierar (vilket också förekommer hos naturlagarna om det är vad du tänker på i dina funderingar om lagbundenhet). Att rekylen förstärks av riktade subventioner är därtill en mycket stark och tydlig relation.
Sedan vet jag inte om kunskaper kring kreditsystemet är att betrakta som konservativt. Att det till stora delar bygger på siffror är däremot en korrekt iakttagelse. I fallet krediter kallas det för en geometrisk serie. Så mycket statistisk tillämpning är det däremot inte(John ändrade det han skrev från statistik till data), såvida John inte tänker på Riksbankens arbete med kreditsystemet, där det föreligger många statistiska tillämpningar, inte minst i fallet penningmängd och värdeförändringar.
Men det är inte riktigt relevant för diskussionen om rekyleffekt (som bygger på insamlad observationsdata med inslag av ekonometri ifall det var vad John tänkte på när han ändrade sin text)
MVH AL
Är det inte snart dags att skilja på SUV och SUV? När man kallar såväl Volvo XC90 som Peugeot 2008 och liknande för SUV:s tycker jag det är hög tid att hitta på ett nytt namn för mindre lite högbyggda bilar som lätt kan köras på under 0.5 liter (diesel) respektive under 0.6 liter (bensin). Att blanda ihop denna storlek med monsterfordon är bara fel helt enkelt. Man kunde kanske dra ett streck vid totalvikten 2000 kg eller kanske t.o.m 1900 kg och ge dessa ett nytt namn för att inte stigmatisera dessa högst förnuftiga fordon.
Det finns ett mycket effektivt styrmedel som på riktigt ändrar den stora massan människors beteende och det är att det blir rejält dyrare att köpa och bruka. I och med att köpkraften ökat betydligt på 20 år och fossilbränslet är 35 % billigare i köpkraft är det enda rätta att öka punktskatten på detta. AL kommer börja att mästra på sedvanligt sätt men med AL:s resonemang så ska både överbeskattningen på tobak och alkohol tas bort för att "etiskt" vara korrekt. Svider det i plånboken ändrar folk beteende ingen raketvetenskap.
Då var vi där igen.
Det ska svida för svenne..ren och skär översitteri.
J.L. Nej då, jag behöver inte mästra. Det jag redovisar är hur man estimerar nivån på det externa kostnaderna.
På tobak och alkohol vetja inte hur stora de externa kostnaderna verkligen är. Jag har inte sett några skattningar inom det området.
Det har jag däremot gjort inom vägtrafiken och då är det visat att de externa kostnaderna är lägre än de skatter som ligger ovanpå bränslet. Det rör sig om minst 40% och egentligen mycket mer om man inkluderar den felaktiga prisnivån av koldioxid (c:a 10 gånger högre än vad det finns vetenskapligt stöd för).
Nej detta är ingen ”raketvetenskap”. Men det finns ändå en beräkningsmässig grund för de pålagor som man lägger på bränslet. Och då kommer man fram till det resultat som jag återger (affektiva uttryck prissätts inte i kalkylen dock, det är nog därför vi har olika syn på det här).
MVH AL
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.