Regeringen har lovat att tillsätta en så kallad ”elektrifieringskommission”, som ska jobba med att snabba på omställningen till eldrivna transporter med lägre utsläpp.
Än så länge har dock kommissionen inte tillsatts, trots att den utlovades i förra årets budget, men enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är regeringen i ”slutfasen” av att förbereda arbetet. Det uppger han för Sveriges Radio.
Exakt vad kommissionen ska titta närmare på är inte officiellt men det kan till exempel handla om elvägar och snabbladdare för lastbilstrafik.
Centerpartiet vill dock även fokusera på vätgasteknik.
– Ren batterielektrifiering är svårare på tunga och riktigt långa transporter. Det är de som är svårast att ställa om i dag. Här ser vi att vätgasen kan spela en väldigt viktig roll, då är det synd att tappa bort den, säger Rickard Nordin, klimatpolitisk talesperson för Centerpartiet, till Ekot.
Han påpekar också att EU satsar hårt på olika vätgasprojekt och att det kan finnas bidragspengar att söka för olika pilotprojekt.
Vätgastekniken är kontroversiell och brukar väcka mycket diskussioner. Att tanka ett bränslecellsfordon med vätgas ger visserligen lägre utsläpp än att köra på fossila bränslen, och räckvidden påverkas heller inte nämnvärt i kallt klimat. Ur avgasröret kommer enbart vattenånga och det behövs inte lika stora och tunga batterier som i ett batterieldrivet fordon.
Men å andra sidan är tekniken mer ineffektiv än att ladda ett fordon med el direkt och än så länge finns få tankställen för vätgas i många länder.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Hyundai säljer redan nu lastbilar Som tankas med vätgas i flera länder som tex Schweiz som får 50 st i år och 1600 inom fem år!
Största problemet med vätgas är väl att de under överskådlig framtid kommer att produceras av fossila bränslen. Och det är dubbelt dåligt eftersom det ger dubbla energiförluster.
Och mtp att Tesla ger sig in i leken med lastfordon så kommer nog de andra snart efter, se på personbilsutvecklingen.
Vätgas till just långtradare är inte alls samma dåliga idé som vätgas till andra fordon just nu. Långtradare med batteri blir för tunga för vägarna, så mängden last behöver minskas ganska rejält. De bättre batterier som kommer inom närmaste framtiden kommer bara lösa en del av problemet. Vätgas bränner väldigt mycket energi jämfört med elfordon, men långtradarna är tillräckligt få för att det ska rymmas i energikalkylen. Bäst är givetvis tåg, men sånt behövs det ju läggas räls för…
Vätgasen som går till fordon i EU produceras redan idag förnyelsebart enligt överenskommelse det är inom industrin som produktionen sker fossilt. Men det kommer bli ändring även där med EU satsning på förnyelsebar vätgasproduktion även inom industrin.
Eftersom vi går mot ett gigantiskt elöverskott enligt energimyndigheten så måste man kunna lagra energin och då gör man det genom att producera vätgas för senare användning.
I dag får elproducenterna betala elkunderna för att ta emot överskottselen.
http://www.vatgas.se/2020/07/08/eu-kommissionen-satsar-430-miljarder-euro-pa-vatgas/
https://www.nyteknik.se/energi/norsk-vatgasfabrik-blir-en-av-varldens-storsta-for-gron-vatgas-6899505
Vätgas kan man ta från naturgas elektrolys av vatten. Elbilen har en verkningsgrad på 90 procent, Vätgas 50 procent, Diesel 30- 40 procent och Bensin 20 - 30 procent.
I just lastbilar tror jag faktiskt att vätgasen har sin plats - inte minst för att dessa stora fordon kan ha rejäla tankar vilket innebär att det inte kommer att behövas lika många "mackar" som om privatbilismen skulle köra på vätgas.
Det är mycket lättare att ha vätgas till lastbilar. Om lastbilarna vore eldrivna skulle batterierna säkert väga över 1 000 kg.
Bara för att komplettera Carls inlägg (inlägget är såklart helt korrekt, men ganska precis halva problemet med vätgas är energiåtgången för framställningen): Elektrolys av vatten har 70% verkningsgrad, kompression + lagring + transport ca 75% allt som allt. När vätgasen väl är i bilen har bränslecellen en verkningsgrad på 60% som bäst. Alla förluster inräknade går ungefär 25% av använd energi till att faktiskt driva lastbilen framåt. Men som sagt, det är inget problem i sammanhanget eftersom långtradarna är relativt få.
Ja, vätgas kommer till rätta i tunga transporter, inom sjöfart och som energilager.
Med en kraftig utbyggnad av solenergi kopplat till batterier för kortsiktig utjämning och vätgas som långsiktig kapacitet så blir det ett väl fungerande system i komplement till vind och vattenkraft.
I USA räknar man med att förnyelsebart producerad vätgas kan kosta bara 1,40 $ per kg 2030 .
Långtradare som drivs med vätgas är ungefär dubbelt så energieffektiva som dieseldriven långtradare.
Vätgas kan även framställas av termiskt förgasad biomassa. Via bakterier eller Mikrober. Reformering av biogas. Pumpa ner syre i nerlagda oljefält och frigöra vätgas medan kolet blir kvar i marken. Gödsel som råvara som Toyota använder i Kalifornien. Via etanol som Nissan får sin vätgas ifrån i Brasilien.