Bild
Nästa artikel
Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)

Långtest

Svensk vinterkyla, tuffa vintervägar och kallt klimat ställer Vi Bilägares fem långtestbilar på hårt prov. En uppstickare överraskar genom att ta hem segern – medan elbilen hamnar sist.

Vit vit vit är mössan på mitt huvud. Vit vit vit är vägen som jag kör. Allt som är vitt vitt tycker jag är vackert. Det undermedvetna nynnar på Agnetha Fältskogs version av ”Alla färger”. 

Vi Bilägares långteststall 2021 rullar norrut i kortege. Siktet är inställt på kyla och snö. Våra önskemål ska bli besannade. 

Redan på E4:an norr om Gävle möter Kung Bore upp. Vinterlandskapet är sinnesvidgande. Varje by på färden bjuder på nya vykortsmotiv. Trots busigt väglag ger vinterfärden välbehövlig kontemplation – så länge man sitter i rätt bil. 

Med på resan är våra nya följeslagare: Honda Jazz Crosstar, Mercedes GLB 200d 4Matic, Seat Leon ST e-Hybrid, Toyota Yaris Hybrid och VW ID.3. 

De representerar en bred palett av olika typer av elektrifiering. Ingen alls i diesel-Mercan. I hybriderna Honda och Toyota samarbetar en el- och bensinmotor. Laddhybriden Seat kan laddas med sladd för att köras på el under kortare resor. Slutligen Volkwagen som enbart går på el.

Vår ID.3 har ett batteri på 62 kWh varav 58 kWh är tillgänglig för körning. Det ska ge en deklarerad körsträcka på drygt 40 mil. På sommaren. Vintertid blir laddstoppen tätare än så. 

Resans första bensträckare blir vid laddstolpen i Tönnebro, 15,6 mil från samlingsplatsen i Uppsala. ID.3 kommer dit med 39 procent i batteriet och vi lämnar med 88 procent cirka 50 minuter senare. 

Därefter styr vi in i landet. Efter Bollnäs väljer vi de mindre upptrampade stigarna på vår färd. Trafiken är glesare. Vägarna kurvigare. Snön djupare. 

”Batteriet ska ge en körsträcka på drygt 40 mil – på sommaren”
Yaris och Jazz leker likt två glada hundvalpar i snöyran. De japanska småbilarna har de bästa köregenskaperna i halkan. Yaris låga dimljus gror dock igen snabbt.
Yaris och Jazz leker likt två glada hundvalpar i snöyran. De japanska småbilarna har de bästa köregenskaperna i halkan. Yaris låga dimljus gror dock igen snabbt.

I hörnet där Hälsingland, Dalarna och Härjedalen möts gör vi en kort avstickare i Los. Nästan mitt i byn ligger en koboltgruva. Någon möjlighet att utvinna mer råvaror till testbilarnas litiumjonbatterier gavs inte. Driften har legat nere sedan andra halvan av 1700-talet. I nutid har förenade krafter pumpat bort miljontals liter vatten och öppnat de gamla gruvschakten för besökare.

Färden inkluderar ytterligare ett laddstopp i Kårböle. Där laddar ID.3 från 10 till 91 procent medan chaufförerna intar lunch på Värdshuset Pilgrimen. Även laddhybriden Seat Leon får smaka på svagström från en stolpe intill.   

Prick 20 mil senare når vi Funäsdalen med 13 procent kvar. Färddatorn i ID.3 är alltid med på noterna och ger tillförlitlig information om räckvidden, även när det är kallt och energiförbrukningen blir hög. Både elmotor och kupéuppvärmning samsas om samma elektroner.

Att köra långt med elbil på vintern kan bli betydligt dyrare än vad man tror. Utflykten Uppsala–Funäsdalen tur och retur blir allra dyrast i ID.3. Då har vi inte räknat med uppladdningen vid resmålen, varken i Funäsdalen eller tillbaka i Uppsala utan bara laddningarna längs vägen.
 
På plats i fjällvärlden stundar en temporik arbetsvecka med körövningar, värmemätningar, bullerkontroll, fotografering, startprov, poddinspelningar och insamling av många subjektiva intryck.

Ett nytt moment för i år är start i backe. Hur stor skillnad är det mellan fyrhjulsdrift och tvåhjulsdrift egentligen? Precis så stor som man tror ska det visa sig. Vår fyrhjulsdrivna Mercedes är så klart överlägsen. 

Även elmotorerna visar upp sin kompetens i delprovet. Antispinnsystemen kan detaljstyra de elektriska impulserna betydligt mer exakt jämfört med att strypa förbränningsmotorns tändning.

Yaris, ID.3 och framför allt Jazz kommer iväg kvickt. Samtliga förlitar sig helt eller mestadels på elmotorn vid start. Leon inleder bra men sedan klampar bensinmotorn in med samma elegans och smidighet som när brudens far äntrar dansgolvet, och slår bort drivgreppet.

Att fyrhjulsdrivna GLB har bäst startgrepp var givet. Av de tvåhjulsdrivna imponerade Jazz mest. Leon behövde nästan dubbla Honda-tiden till 35 km/tim.
Att fyrhjulsdrivna GLB har bäst startgrepp var givet. Av de tvåhjulsdrivna imponerade Jazz mest. Leon behövde nästan dubbla Honda-tiden till 35 km/tim.
ID.3-ägaren är förpassad till skiduthyrningen. VW:s elbil är inte godkänd för taklast.
ID.3-ägaren är förpassad till skiduthyrningen. VW:s elbil är inte godkänd för taklast.
Ovanligt tjockt snölager på Leons baklucka. Gasdämparna kan inte hålla luckan uppe med den ökade vikten. En smärtsam läxa...
Ovanligt tjockt snölager på Leons baklucka. Gasdämparna kan inte hålla luckan uppe med den ökade vikten. En smärtsam läxa...
Slalomåkning. Yaris har försiktiga ESP-ingrepp men beteendet på snö är bättre än tidigare man-överprov på asfalt. Sämst gick Leon som kastar ut baken.
Slalomåkning. Yaris har försiktiga ESP-ingrepp men beteendet på snö är bättre än tidigare man-överprov på asfalt. Sämst gick Leon som kastar ut baken.
”Att köra långt med elbil på vintern kan bli betydligt dyrare än man tror”

Väl i fart tar småbilarna Yaris och Jazz täten på fjällvägarna med övertygande väguppträdanden. På de krokiga partierna öses det uppskattande superlativ över dessa japanska snövesslor. Yaris är den ystra busbilen medan Jazz ger en mognare, mer avslappnad färd. 

Mercedes GLB känns trygg. Riktningsstabiliteten är utsökt. Nackdelen är ett starkt ointresse att byta kurs när vägen svänger. Körupplevelsen är charmlös, nästan helt befriad från intryck. Men den kör obehindrat från A till B i alla väder.

 Annat är det med de batteriförsedda koncernkusinerna, Seat och VW. 

Initialt är vår Leon en lättsam bil att färdas i. Personligheten liknar de flesta andra skapelserna från VW-koncernen. Men i skarpa vinterkurvor släpper Leon ST e-Hybrid obönhörligen med baken först. Batteriet på 12,3 kWh gör vår Seat tung i gumpen.

Oftast tar antisladdsystemet hand om den sladdriga aktern, men då krävs det att det finns tillräckligt med grepp för ESP-systemet. I en polerad landsvägkorsning svarade Leon med ett herrejösses-bredställ i låg fart. Denna typ av beteende är inget vi vill se i en familjekombi som Leon. 

Laddstopp i vinterkyla kräver sina kläder. Ibland tar det tid att få igång strömmen.
Laddstopp i vinterkyla kräver sina kläder. Ibland tar det tid att få igång strömmen.

Än märkligare blir vinterfärden i elbilen ID.3. Åkkomforten är god. Av bakhjulsdriften märks inget negativt. Värre är det med kurvtagningen. När hastigheten är för hög växlar ID.3 oberäkneligt mellan under- och överstyrning.  

ESP-systemet är ett av marknadens bästa och håller koll på ekipaget, men som förare får man aldrig fullständig kontroll. Snarare känns det som att man flyger ett modernt militärflyg där elektroniken håller det flygdugligt i luften.

Inte blir det bättre av diffust och stundom märkligt bromsingrepp, kanske kopplat till en stark motorbroms på bakhjulen. Därtill upplevs ratten ha ett digitalt filter som gör det svårt att läsa av väglaget. 

”Styrkänslan är lika syntetisk som Trumps frisyr”, löd en kommentar.

Skulle vi bara ha kört ID.3 hade vi kanske inte varit lika negativa. Att det är halt på snövägarna är inget konstigt. Men skillnaden blir påtaglig när man hoppar in i de andra bilar och kör samma kurvor igen. 

För det har vi gjort mycket under vår vintervecka. Vi har kört och kört. Jämfört och jämfört. Sedan kört och jämfört lite till. När körintryck, kupévärme, strålkastare, temperaturmätningar och andra granskande moment ska summeras är en sak klar – det är en sak att transportera sin förare på varma asfaltsvägar. Att vara en trygg och pålitlig reskamrat till svenska fjällen ställer helt andra krav. 

Som ett nordamerikanskt ordspråk förkunnar: sommarvänner är flyktiga, men vintervänner varar för evigt.

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Så testades kupévärmen

Tre termometrar apterades i varje bil: i huvudhöjd mellan framstolarna, på golvet framför passagerarstolen och på höger sida i baksätet. Temperatur vid respektive mätpunkt noterades före motorstart. Kupétemperaturen ställdes på högsta läget, all luft dirigerades initialt mot vindrutan vid start. Efter tre minuter valdes autoläge. Mätslingan tog 20 minuter, hastighet max 70 km/tim. Totalt sex avläsningar (inklusive start) på varje termometer, med tre minuters intervall.

Vår Leon hälsar med ett värmande ”Hola!”. Uppskattat i januarikylan vid kapellet i Sveriges högst belägna by, Högvålen, 830 meter över havet.
Vår Leon hälsar med ett värmande ”Hola!”. Uppskattat i januarikylan vid kapellet i Sveriges högst belägna by, Högvålen, 830 meter över havet.
Stopp där, söte bror! 2021 var året då gränsen till Norge hölls stängd.
Stopp där, söte bror! 2021 var året då gränsen till Norge hölls stängd.

Testförarna tycker

Maria Dahlin: Leon: Osäkerhet inför varje krök och ångest i uppförslut. ID.3: ”Rullar alla mina hjul?” är inte en fråga man ska behöva ställa inför varje resa med sin bil. Jazz och Yaris: Bjöd på oväntat mycket trygghet och vinterkompetens. Småbilarna regerar! GLB: Gör varken bort sig eller glänser. Den bara GLB:ar på.

Anders Helgesson: I GLB fattas suvfluff, inte rymd. Rymlig är inte Yaris men medpassageraren värderar sätesvärme högre än körkänsla. Körglad är Leon, kan sladdbaken räddas av dubbdäck? Jazz dubbas till vinterkung. Säker i steget med vulkanhetta i kupén. Hett om öronen lär VW:s serviceavdelning få om alla ID.3 är som vår.

Klas Skarin: En duglig vinterbil utan allhjulsdrift? Honda Jazz Crosstar dansar mellan snövallarna och är ett skolexempel på att det faktiskt går. Robusta traktorn GLB dras med några småskavanker samtidigt som Toyota glömde uppdatera Yaris invändigt. VW:s totalstopp för fysiska knappar är inget för mig – inte en bil utan takbågar heller – hörde jag omstart?

Nils Svärd: I utmanande väglag vill man ha en trygg hand att hålla i. Då är Honda Jazz bäst. Svårast att förstå sig på är ID.3. Leon är inte heller att lita på. GLB:s tekniska kompetens övertygar som 2:a, strax före charmtrollet Yaris. 

Tommy Wahlström: Årets vintertest knäckte ID.3! Maken till låg driftsäkerhet har jag inte varit med om under mina 21 år på Vi Bilägare. I andra änden av skalan finns Honda Jazz och Toyota Yaris, årets ljuspunkter i vintermörkret som skänker massor av värme, vintertrygghet och körglädje. 2021 är småbilarnas år! 


Plats 5: Volkswagen ID 3 Pro 58 kWh

Snittförbrukning vintertest: 24,1 kWh/100 km.
CO2-utsläpp: 0 g/km.
Reskostnad el: 966 kr.

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Felmeddelande efter felmeddelande blev vardag i ID.3. Lyckligtvis behöver vi aldrig uppsöka verkstad. De digitala spökena jagades bort med omstart, som på vilken dator som helst…
Felmeddelande efter felmeddelande blev vardag i ID.3. Lyckligtvis behöver vi aldrig uppsöka verkstad. De digitala spökena jagades bort med omstart, som på vilken dator som helst…
Knapp till klimatmenyn uppskattas – men var- för så dålig bakgrundsbelysning? I mörker är bara de tre bokstäverna i mitten synliga. Temperaturknapparna ovanför saknar helt belysning.
Knapp till klimatmenyn uppskattas – men var- för så dålig bakgrundsbelysning? I mörker är bara de tre bokstäverna i mitten synliga. Temperaturknapparna ovanför saknar helt belysning.

Volkswagens omskrivna ID.3 är på många sätt en rasande bra vinterbil. De kraftfulla och adaptiva iQ-strålkastarna är utsökta. De anpassar fläckfritt helljuset efter omgivningen. När man hinner upp en bil, eller vid ett möte, bländar den bara av den del av skenet som träffar medtrafikanten och behåller fullt sken runt om. Det gör det mångfaldigt lättare att upptäcka storvilt vid vägkanten.

Därtill har elbilen den snabbaste kupévärmen då klimatanläggningen ger hetta i samma sekund som tändningen slås på. I ID.3 behöver man aldrig vänta på att motorn ska få upp temperaturen.

Ändå blir ID.3 klart sist. Beslutet från juryn var enhälligt: el-folkan är den sista bilen i gänget vi vill göra en vinterresa till fjällen med. Och det har inget med laddning eller räckvidd att göra.

”Det är synd om vår ID. Bilen är ju inte färdig och borde absolut inte vara ute på vintervägarna över huvudtaget!” lyder en dräpande kommentar i ett förarprotokoll.  

Under vår vecka i Härjedalen fick vi felmeddelande efter felmeddelande. Ibland gick bilen inte att köra. Lyckligtvis botade bilen sig själv efter en omstart, ibland krävdes upp till fyra försök. 

”Värst var att bilen ibland frös fast!”

Värst var att bilen ibland frös fast! Det skedde vid tre separata tillfällen, alltid med olika hjul både fram och bak. 

När höger framhjul vägrade snurra efter ett lunchstopp tändes många varningslampor och felmeddelandena avlöste varandra. När hjulet väl började rulla igen gjorde vi direkt en 180-graders piruett när föraren gasade iväg – ESP-systemet hade lagt av! Plötsligt hade vi det där JAS-planet utan datorhjälp. Vår vingelfärd slutade inte på Långholmen utan på tvärs över huvudleden i Lofsdalen. Lyckligtvis kom ingen mötande buss eller bil.

På hala vägar inger inte ID.3 det förtroende man önskar. ”Att köra ID.3 i halkan är en utomkroppslig upplevelse. Man kör bilen, men ändå inte”, filosoferade en förare.

Färden sker dock tyst och behagligt. Fast fjädringen kan bli överraskande stum i större gropar på Norrlandsvägarna. Framstolarna är simpla men bekväma. ”Egentligen för mjuka på långa körningar med det spelar ingen roll då nästa laddpaus inte dröjer så länge”, resoneras det i ett protokoll. 

Hög elförbrukning vintertid ger också dyra långresor. Ingen annan bil kostade lika mycket i drivmedel på vår fjällresa.

Men det är driftsäkerheten som placerar ID.3 sist. Är det någon gång man vill ha en pålitlig bil så är det på en öde Norrlandsväg i -25°C. 

Plus: Snabb värme, bra ESP-system, behaglig åkkomfort, suveräna strålkastare med adaptiv ljusbild.

Minus: Driftsäkerhet, diffus styr- och bromskänsla, hög energiförbrukning vintertid = hög reskostnad. Får ej ha takräcke. 

Plats 4: Seat Leon ST e-Hybrid

Förbrukning vintertest: 5,4 l/100 km (b) + 18,8 kWh.
CO2-utsläpp: 125 g/km.
Reskostnad: 812 kr.

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Fina resväskor samsas med smutsiga sladdar som legat på marken. Leon har ett praktiskt fack för sladdarna under bagagegolvet, men med resepackning är det svårt att nå.
Fina resväskor samsas med smutsiga sladdar som legat på marken. Leon har ett praktiskt fack för sladdarna under bagagegolvet, men med resepackning är det svårt att nå.
Alla större klimatinställningar görs på skärmen. Onödigt små symboler som är svåra att läsa av under körning. Temperatur och stolsvärme har snabbknappar – utan bakgrundsbelysning. Suck.
Alla större klimatinställningar görs på skärmen. Onödigt små symboler som är svåra att läsa av under körning. Temperatur och stolsvärme har snabbknappar – utan bakgrundsbelysning. Suck.

Laddhybridskombin Leon ST är ett intressant kinderägg. Här finns eldrift för vardagsresorna. Lång aktionsradie med bensinmotor på långfärd. Rymlig kombikaross för hela familjen. Starka kraftresurser till beskedlig förbrukning. Allt detta för drygt 300 000 kr efter statlig miljöbonus. 

Det estetiska imponerar. LED-listen över bakstammen ser ”dyr” ut. Interiören är formstark och rent visuellt är förarplatsen ett trevligt ställe att sitta på.

Tyvärr är vardagsfunktionen irriterande usel. I sin strävan efter en knappfri interiör styrs nästan alla bilens funktioner från pekskärmen. Menyskärmen kan skräddarsys för att lättare hitta rätt, men plottrig layout med små symboler gör det svårhanterligt under färd. Röststyrning finns. Synd bara att Leon har sovit sig igenom svenska-lektionerna. 

På långresa körde vi bilen i hybridläge. Då väljer den själv var den vill portionera ut strömmen. Vi har stödladdat en gång per resväg i samband med lunchstopp. Beskedlig laddeffekt ger klen el-påfyllning jämfört med en elbil. Fördelen är försumbar laddkostnad på de ställen man betalar per kWh, inte per minut.

Bensinförbrukningen på upp- och nedfärd blev 5,4 l/100 km. Inte illa med tanke på storlek och omkörningsprestanda. 

”Leon har sovit sig igenom svenskalektionerna”

Vid gasuppsläpp frirullar Leon. Den känner av om man närmar sig en bil, eller lägre hastighetsgräns, och applicerar en kraftfull elektrisk motorbroms och lyckas alltid tajma in hastighetsanpassningen perfekt. 

Kupévärmen kommer fort och Leon e-Hybrid har elektrisk p-värme via en telefonapp. 

 För att vara en kombi är lastvikten ovanligt låg – i nivå med Jazz och Yaris! Laddhybriden adderar cirka 340 kilo extra vikt, som mestadels ligger över multilänkaxeln bak. Med fyra 90-kilosgubbar på fjällresa med takbox får packningen bara väga 40 kilo! Dock bör barnfamiljer klara sin semesterpackning utan att ekipaget blir olagligt. 

Denna mervikt bidrar till oönskade bieffekter på köregenskaperna. Bakdelen släpper alltid först när greppgränsen är nådd. Abrupt dubbelkopplingslåda ger både dåligt startgrepp och kan plötsligt slå bort framvagnsgreppet ut ur kurvorna. 

På torr väg blir även lugna filbyten ovanligt vingliga på mjuka nordiska friktionsdäck (samma typ på alla långtestbilar).

Seat behöver nog spendera några extra testmånader i norra Sverige för att finslipa sin laddhybrid.  

Plus: Snabb kupévärme, appstyrd p-värmare, bra bagageficka för laddsladdarna, rimlig förbrukning.

Minus: Sladdbenägen bakdel, klent drivgrepp, olinjär kurshållning, låg lastvikt för biltypen, långsam rattvärme, irriterande menyskärm.

Plats 3: Toyota Yaris Hybrid

Förbrukning vintertest: 5,2 l/100 km (b).
CO2-utsläpp: 120 g/km.
Reskostnad bränsle: 745 kr.

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Udda och begränsad fördelning av värmetrådarna i Yaris rattvärme. Å andra sidan håller man händerna mest på rattens baksida.
Udda och begränsad fördelning av värmetrådarna i Yaris rattvärme. Å andra sidan håller man händerna mest på rattens baksida.
12V-batteriet sitter under baksätet. Vid starthjälp når man pluspolen gömd i säkringsboxen! Den hade man inte hittat utan instruktionsbok.
12V-batteriet sitter under baksätet. Vid starthjälp når man pluspolen gömd i säkringsboxen! Den hade man inte hittat utan instruktionsbok.

Toyota sitter just nu högst upp på rallytronen. Vid årets Monte Carlo-rally blev det en Yaris på första, andra och fjärdeplats. Det var Toyotas första vinst i den klassiska tävlingen sedan 1991, då Carlos Sainz rattade hem pokalen i sin Celica.

Rallygenerna från tävlingsbilen går faktiskt igen i den vanliga, hybriddrivna svenssonversionen. Maken till rolig vinterbil var det länge sedan vi träffade på. Detta är ett vitaminpiller som bara blir bättre och roligare att köra ju sämre väglaget är. 

Styrningen lyckas att både vara kvick samt berätta exakt hur mycket fäste som finns. Det var länge sedan vi hade nöjet att köra en bil som styr in så obehindrat i halkan som Yaris. 

När vi tidigare testade bilen på asfalt gav vi skarp kritik för att bakvagnen kastades ut redan i låg hastighet i undanmanöverproven. Här på snövägarna har Yaris förvisso det mest tillåtande ESP-systemet men då vägen är hal kliver det in tidigare än på torr väg och förhindrar att sladd uppstår. Istället tillåts bakdelen vara lagom medstyrande.

Körglädjen får oväntad hjälp från drivlinan. Toyotas hybridsystem har aldrig tidigare varit speciellt roliga att köra. Nya Yaris har fått en nyutvecklad trecylindrig maskin som ger ifrån sig ett uppiggande morrande på gaspådrag. 

Samtidigt är Toyotahybriden den klart snålaste på långresan.

”Körglädjen får oväntad hjälp från drivlinan”

Komforten imponerar också. Medan gamla Yaris var ett bekvämare alternativ till stadsbussarna visar nya Yaris upp goda långfärdsegenskaper.

Stolarna i Style-utförandet håller för många mil. Ljudnivån på mjuka vinterdäck är riktigt acceptabel. Det är först med full last och motlut som ljudnivån från motorn blir störande. Men inte lika högljudd som i Honda Jazz.

Anmärkningarna handlar om dåliga strålkastare som lämnar vänstersidan i mörker, trång och mörk kupé utan belysning i baksätet samt något rörig interiör med svåravläst instrumentering. 

Vidare kan den roliga körkaraktären bli i livligaste laget för en ovan chaufför när snön ligger djup på vägen. Och på vintervägar med isbark kan bakdelen bli lite onödigt lätt och nervös för att ge en avslappnad körning.

Totalt sett visar Yaris att dagens småbilar duger till mer än att bara zick-zacka med i stadsmiljö. Så länge lastutrymmet räcker finns det inga hinder för att välja Yaris på fjällresan. 

Charmören Yaris kammar hem en hedrande tredjeplats i det här gänget. 

Plus: Styrning med bra feedback från underlaget, snål drivlina, snabb rattvärme, god långfärdskomfort för biltypen och körglad. 

Minus: Klent helljus, ingen belysning i baksätet, lite för livlig i halkan för ovana chaufförer? 

Plats 2: Mercedes GLB 220d 4Matic

Förbrukning vintertest: 5,9 l/100 km (d).
CO2-utsläpp: 156 g/km.
Reskostnad bränsle: 874 kr.

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Backkameran i GLB fälls ut vid behov. Det gör att linsen alltid är ren. Motorn är tillräckligt stark för skicka ut kameran genom snötäcket.
Backkameran i GLB fälls ut vid behov. Det gör att linsen alltid är ren. Motorn är tillräckligt stark för skicka ut kameran genom snötäcket.
Mercedes har placerat de främre läslamporna under innerbackspegeln. Det gör att passageraren kan läsa sin favorittidning på resan utan att ljusskenet stör föraren.
Mercedes har placerat de främre läslamporna under innerbackspegeln. Det gör att passageraren kan läsa sin favorittidning på resan utan att ljusskenet stör föraren.

Rakryggad som en norrländsk fura. Kantiga GLB är en rymlig kompaktsuv. Grundarkitekturen hämtas från småbilen A-klass och med blott 4,64 m (13 cm kortare än Volvo V60) kan Mercedes erbjuda en extra stolsrad (med Isofixfästen) som tillval.

Utöver 8 600 kr i merpris tvingas man offra 70 lastliter från bagaget. Kvar är ändå 500 – som minst. För oavsett 5- eller 7-sitsversion är varje stol i baksätet skjutbar i längdled och har justerbar rygglutning. Med baksätet i sitt främsta läge utökas lastutrymmet med 140 liter extra. Det gör GLB till en rymlig pjäs.

Bakom ratten får man storbilsvibbar. Sittpositionen är hög. Den raka vindrutan verkar tyvärr ha en förmåga att samla på sig både snö och stenskott.

Uppe på kommandobryggan blickar man ut på det bästa menysystemet i gänget. Välj om du vill peka på skärmen, använda knappar på ratten eller manövrera via touchplatta och knappar mellan framstolarna.  

Körupplevelsen är intrycksfattig. Inga större glädjekällor eller allvarliga minus. En notering är att den gärna hade haft snäppet bättre vägkänsla i styrningen. Körd på greppgränsen beter sig GLB likt det 1,9 ton stora mumintroll som den liknar – kraftigt understyrd och vill helst fortsätta rakt fram. 

”Bakom ratten får man storbilsvibbar”

Normalt arbetar fyrhjulsdriften enbart med framhjulen. Vid behov kan 30 procent av kraften skickas till bakaxeln. Det gör GLB riktningsstabil. Väljer man körprogram Offroad blir kraftfördelningen 50/50 och de tyska tyglarna tillåter mer hjulspinn och större sladdvinkel för att ge flyt i körningen uppför den oplogade backen till sportstugan.

Men fyrhjulsdriftens drivgrepp ger en falsk trygghet. Halkan märks först då man måste bromsa. Då inser man hur svårt det kan vara för en stor Mercedes-suv att få stopp i vinterväglaget. På löst underlag lider GLB av de stora snowboard-breda 19-tumshjulen som tenderar att flyta ovanpå. 

De dyra vinterfälgarna är snygga att se på men den öppna designen samlar lätt på sig snö och var känsligast för obalans.

Långfärdskomforten är god även om varken rullkomfort eller däckbuller imponerar. De hårt stoppade stolarna vinner i längden och ESP-systemet extraknäcker som sidvindsstabilisator över 75 km/tim. När mörkret faller uppskattas de kraftfulla strålkastarna som lyser upp halva Härjedalen. 

Som helhet väcker GLB inga större känslor. Snarare intellektuell respekt. Smart och praktisk ger en slutlig silverpeng.

Plus: Spårstabil på vinterväg. Kraftfulla strålkastare. Smarta körprogram till 4WD-systemet. Bäst skärmstyrning.

Minus: Seg dubbelkopplingslåda. Långsam uppvärmning. Stram rullkomfort.

Plats 1: Honda Jazz Crosstar 1,5 E:HEV

Förbrukning vintertest: 5,8 l/100 km (b).
CO2-utsläpp: 134 g/km.
Reskostnad bränsle: 848 kr.

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Supertydlig reostatknapp för kupébelysningen som dessutom sänker ljusstyrkan på all skärm- och knappbelysning. Inte bara instrumentklustret. Tack Honda!
Supertydlig reostatknapp för kupébelysningen som dessutom sänker ljusstyrkan på all skärm- och knappbelysning. Inte bara instrumentklustret. Tack Honda!
Jazz varnar inte när spolarvätskenivån är låg. Behållaren på 2,5 liter är testets minsta. Det går inte heller att justera spolmunstyckena vars dusch bara når rutan i 70 km/tim och medvind.
Jazz varnar inte när spolarvätskenivån är låg. Behållaren på 2,5 liter är testets minsta. Det går inte heller att justera spolmunstyckena vars dusch bara når rutan i 70 km/tim och medvind.

Det är en enhällig jury som korar Honda Jazz till 2021 års vinterbil! Den satte inte en enda fot fel under vår kyliga testvecka. Tvärtom imponerade den för varje steg. Oavsett rond presterade Jazz på topp. 

Mest lovord får körupplevelsen. Det kanske inte är den mest underhållande bilen i gänget men ju sämre väglag desto mer dragkamp blev det om att få ratta Jazz. Men det krävs att man har möjlighet att köra exakt samma vägar med andra bilar för att på djupet förstå storheten i Hondas småbil. 

När laddhybriden Leon bryter ut i plötsligt bredsladd gör Jazz några diskreta ESP-ingrepp utan att kursen påverkas ett dugg. När GLB-föraren pratar ogillande om den gropiga vägen undrar Jazz-chauffören: vilka gupp? När personen i ID.3 får hjärtat i halsgropen i den moddiga kurvan har Jazz obekymrat redan börjat svänga in i nästa böj.

Jazz hanterar alla vägimperfektioner som om de inte fanns. Strapatserna förblir händelselösa. 

”En fantastisk bil att ligga rätt på vägen”, ”förstklassiga köregenskaper”, ”den får dig att känna dig trygg när du behöver det som bäst – jag är imponerad.” Lovorden strösslas i protokollen. 

”Lovorden strösslas i protokollen”

Med tillägget Crosstar får Jazz trendriktiga plastdetaljer runt karossen och 1,6 cm högre markfrigång. Takreling ska addera ytterligare suvkänsla rent visuellt, men de är inte bara skådebröd. De gör att Crosstar får ta 50 kg i taklast, jämfört med futtiga 35 kg för vanliga Jazz.  

Den extra mankhöjden ger bättre framkomlighet när snön ligger djup och plogkanterna är höga. Dock är 15,2 cm i markfrigång inte mycket att skryta över. 

Desto mer imponerar drivgreppet. Jazz saknar vanlig växellåda. Istället står elmotorn för drivningen, bensinmotorn är mest en stöttande energikälla. Ett väl kalibrerat antispinnsystem gör att Jazz Crosstar tuggar sig fram obehindrat i både lössnö och upp-
för hala backar. 

Antisladdsystemet går inte heller av för hackor. När vi gör undanmanöverprov med fullastade bilar på Ljusnedalssjön är Jazz i en klass för sig. Det är bara att styra dit man vill så lyder bilen utan protester. 

Rostskydd och strålkastare är två allvarliga minusposter. Å andra sidan är det brister som faktiskt går att åtgärda på egen hand. På med en LED-ljusramp och en rejäl rostskyddsbehandling så kommer du och Jazz att få många fina vintermil tillsammans.

Plus: Trygga köregenskaper, fin vägkänsla i styrningen. Effektiv värme. Bra drivgrepp. Hög sittkomfort och bekväm fjädring.

Minus: Ingen p-värme, usla strålkastare, dålig vindrutespolning, ingen rattvärme, surrig motor, ej dragkrok.

Kupévärme

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)

Klicka för att se en större bild


Stolsvärme och rattvärme

Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)
Vintertest: Honda Jazz, Mercedes GLB, Seat Leon, Toyota Yaris och Volkswagen ID 3 (2021)

Vit vit vit är mössan på mitt huvud. Vit vit vit är vägen som jag kör. Allt som är vitt vitt tycker jag är vackert. Det undermedvetna nynnar på Agnetha Fältskogs version av ”Alla färger”. 

Vi Bilägares långteststall 2021 rullar norrut i kortege. Siktet är inställt på kyla och snö. Våra önskemål ska bli besannade. 

Redan på E4:an norr om Gävle möter Kung Bore upp. Vinterlandskapet är sinnesvidgande. Varje by på färden bjuder på nya vykortsmotiv. Trots busigt väglag ger vinterfärden välbehövlig kontemplation – så länge man sitter i rä

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Bli Premium-medlem

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

✅ Tillgång till alla artiklar ✅ Digital tidning ingår ✅ Exklusivt nyhetsbrev

Läs mer

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.