Bättre sent än aldrig. Så tycks Fiat ha resonerat när Sedici till slut började säljas i Sverige i vintras. Modellen, som är resultatet av ett samarbete med Suzuki, lanserades redan 2006 i Italien. Då hade Fiat och Suzuki samma svenska generalagent och för att undvika intern konkurrens importerades bara identiska syskonbilen Suzuki SX4, som tillverkas i samma fabrik.
Sedan dess har en smärre evighet i bilsammanhang passerat och Suzuki står redo att lansera en ny generation SX4 senare under 2013.
Vilken framtid Sedici går till mötes är däremot oklart. I varje fall kommer uppföljaren inte att baseras på SX4. Kanske ersätts modellen av den kommande och mer snitsiga småsuven 500X.
Hur som helst, nu är Sedici här, och precis som med SX4 är grejen med bilen att den är fyrhjulsdriven, förhållandevis liten och relativt billig.
Fyrhjulsdriften är elektroniskt styrd och kopplas in automatiskt när något av framhjulen tappar fästet, men fördelningen av drivkraften kan också låsas till hälften fram och hälften bak så länge hastigheten inte överstiger 60 km/tim.
Vi provade systemet i en brant och isig uppförsbacke. Med fyrhjulsdriften urkopplad kom bilen ingenstans; framhjulen bara spann. I det automatiska läget aktiverades bakhjulen blixtsnabbt och Sedici klättrade lätt uppför backen.
Markfrigången på 19 centimeter tillåter körning på besvärliga vägar, men om groparna är för djupa eller hindren för höga riskerar överhänget fram att slå i. Nedtill på karossen finns dock stora plastskärmar som skyddar mot repor.
Dieselmotorn under huven har Fiat utvecklat, den är bottenstark, men surrar rejält vid gaspådrag och alstrar en hel del vibrationer. Växellådan är i sin tur från Suzuki och den kräver lite tillvänjning; ettans utväxling är så låg att det går bra att starta från tvåan.
I den floskeltäta broschyren försöker Fiat sälja in Sedici med ord som komfort och lyx. Snarare upplevs den som en funktionell bruksbil med spartansk och lite gammalmodig insida.
Insteget är bekvämt, takhöjden väl tilltagen och sittpositionen hög. Däremot finns komfortmissar: vindbruset är påtagligt, ratten går bara att justera i höjdled och stolarnas dynor är alltför korta. Bagageutrymmet på 270 liter är heller inte något att jubla över.
Sedici är några tusenlappar billigare än SX4, men Fiats mer osäkra andrahandsvärde riskerar att jämna ut den skillnaden.
Frågan är om inte Fiat Panda 4x4 är ett klokare val. Den är visserligen mindre och inte lika motorstark, men billigare – och ny på riktigt.
Diskutera: Vad tycker du om Fiat Sedici?
Testinformation
Modeller i det här testet:
Fiat Sedici 4x4 2.0 MultijetBetyg
PRIS, FRÅN KR: 192 900.
MODELL: Femdörrars halvkombi.
SÄLJSTART: I vintras.
MÅTT, CM: L 411/B 175/H 162.
TJÄNSTEVIKT, KG: 1 425.
MOTOR: Fyrcylindrig turbodiesel, 1 956 cm3, 135 hk vid 3 500 v/min, 320 Nm vid 1 500 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Fyrhjulsdrift, sexväxlad manuell låda.
PRESTANDA: Toppfart: 180 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 11,2 s.
FÖRBRUKNING: 5,3 l/100 km.
CO2-UTSLÄPP: 139 g/km.
KONKURRENTER: Suzuki SX4, Opel Mokka, Mitsubishi ASX, Nissan Qash-qai, Hyundai ix35, Skoda Yeti, Dacia Duster med flera.
VAD NYTT? Veteranen Suzuki SX4 i form av en Fiat.
FÖR VEM? Den som är ute efter en mindre bil som tar sig fram i snö och halka.
PLUS: Framkomlighet, insteg, stark dieselmotor.
MINUS: Gammal konstruktion, ergonomi, buller.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)"Om nu Sedici var markant billigare än SX4 så kanske den hade gått att sälja.Att inte sälja några bilar alls är sämre för affärerna än att sänka avansen."
Man kan tycka så, men samtidigt vill man ju att det ska gå runt att sälja en modell och inte sälja med förlust. Säljer man med förlust så betalar man ju folk för att köpa den och det är ingen bra affärsidé.
För Fiat, som är ett mindre märke än Suzuki, så kan det vara dyrare att ta in bilar och sälja dem än det är för Suzuki - alltså att Fiat har högre försäljningskostnader. Så här - om Suzuki och Fiat gjorde precis lika mycket reklam, så skulle det kosta mer per bil för Fiat eftersom Fiat säljer färre bilar. Fiat måste jobba hårdare än större märken i Sverige för att sälja. Det är inte billigt.
"Väldigt få människor hade t.e.x valt en C1 eller 107 före en Aygo om de INTE var billigare och varför skulle någon göra det?"
Det där är spekulation. Dessa bilar är ju identiska förutom vissa designgrejjer. Jag tror inte att jag är ensam om att välja den som är snyggast. En C1 i gult är snygg! Alla går inte på märke utan har andra skäl.
Eller så är jag uppvuxen i en konstig familj. Min pappa sa alltid att man ska välja med hjärtat, det är det enda som betyder något. Det var han som provade en BMW och kallade det för en gubbil, det var kanske inte så ekonomiskt att köra Alfa men han var lycklig och det är det som räknas i slutändan.
Gammal information blir som ny.
Precis som med denna bil.
Jag föredrar dock Suzukin som Suzuki. Om inte annat så är den lite snyggare.
Om nu den förra generalagenten hade både Fiat och Suzuki så kan man ju fråga sig varför just Suzuki då valdes och inte Fiat.
Roy, det var Olle Olsson bolagen som var agentur förut. Sen valde både Suzuki och Fiat att ha egna agenturer. Senast jag hörde om Olle Olsson så skulle de ha Isuzu och förhandla om kina-märken i Sverige. Men har inte hört något om dem på flera år.
Jag tror att de tog in SX4 istället för Sedici för att Suzuki är ett starkare varumärke för 4-hjulsdrivna fordon då de redan har Grand Vitara som en välkänd produkt. Och för att SX4 även fyllde en skarp lucka i Suzuki-sortimentet mellan Swift och modeller över. Fiat hade ju Stilo och Punto redan. Sedicin hamnar mellan dessa...
Men det är ju bara min teori. :)
Raphael då kanske du kan motivera lite bättre varför du inte gillar toyota mazda subaru mitsubishi honda. och varför du just gillar suzuki bättre än övriga japaner? kan det bero på att just suzuki är lite sämre än övriga japaner?det är nog min uppfatting att toyota honda är nog toppen av japansk kvalitet om man ser historiskt. fiat och andra märken ska vi inte nämna på samma dag som dessa japanska märken om vi pratar kvalitet. nu har jag inte haft någon japansk bil ännu. men jag blir mer och mer övertygad om deras förträfflighet jämfört med andra.och jag känner många vänner och bekanta som haft och har nämnda märken och de är toppen nöjda med dessa efter att ha haft andra märken tidigare.själv har jag tidigare varit inne på nya golf men blir mer och mer tveksam till detta. så lite bättre motivation varför du inte gillar dessa japanska märken vore på sin plats. sedan att du gillar latinska märken mer än alla andra märken har vi förstått men går du inte lite väl mycket till överdrift ibland för dessa märken? jag har nog uppfattningen att japanska bilar överlag har högre kvalitet än latinska bilar. bara att fråga vilken bilmekaniker som helst om detta så är jag övertygad om vad svaret blir. men att välja en fiat som är en suzuki bara för att det står fiat på den blir lite långsökt och fånigt i mina ögon. bilen blir ju inte bättre för att det står fiat på den.
Birger Karlsson, jag har redan motiverat till varför jag skulle välja Sedicin före SX4 - för Sedicin finns i snyggare färger. Och bland dessa färger så är det då särskilt mörklila som är den färg som jag explicit menar, den färgen tycker jag denna modell är snygg i. Och om du anser att detta är "långsökt" så får du givetvis anse det Birger, men sådan är jag. Design och utseende är väldigt viktigt för mig, i detta ingår färgen som en komponent.
En annan motivering är att jag inte klarar av SX4:ans front. Sedicin har ett mer subtilt utseende. Vi bör ju också vara medvetna om anser jag att detta är italiensk design, det är Giugiaro som har ritat bilen.
När det gäller din begäran att jag ska gå igenom vad jag anser specifikt om alla de japanska märkena, så upplever jag att denna tråd handlar om Sedici/SX4 och jag har ingen strävan efter att norpa tråden genom att diskutera om något helt annat, så den listan får avvakta till en mer lämplig tråd där du och jag kan diskutera detta på djupet.
Men jag tackar för ditt intresse i mina synpunkter i frågan, det var vänligt av dig.
En sista kommentar Birger innan jag åker (tillbaks om några dagar).. jag vill kommentera din fråga "men går du inte lite väl mycket till överdrift ibland för dessa märken".
Birger, jag går alltid till överdrift hela tiden. Jag är en överdriven, passionerad och entusiastisk person och det tänker jag fortsätta med att vara. För mig är det en positiv personlig egenskap. Jag tror på att se glädjen i livet, att se det som är bra istället för att bara vara en dysterkvist och klaga som många andra gör. Och det gäller alla områden i mitt liv, inklusive bilar. Så frågan är inte om jag går lite till överdrift, frågan är hur mycket till överdrift jag kan gå. Jag tror inte att gränsen är nådd än. :)
Nu var ju förvisso jämförelsen med Trillingbilarna ingen bra jämförelse då de är betydligt billigare men jag tog det exemplet eftersom att det även här handlar om Franskt/Japanskt.
För de som köper en liten bil så väger kostnaderna oftast tyngre än allt annat men ändå väljer de flesta en Aygo före alternativen C1 och 107.
Förutom att Aygon är mer påkostad så handlar troligen skillnaderna i försäljningen om att Toyota är så långt mycket mer förknippat med kvalitet än de andra och organisationen är också bättre vilket påverkar andrahandsvärdet.
Den som vet om vilka skillnader som finns kan överväga om de är värda prisskillnaden men det är ju klart att det även finns många som bara kan se ett fabrikat framför sina ögon och de är också oförmögna att göra denna jämförelse.
För min egen del i fjor så var priset på 107:an så rätt tillsammans med 5 års garanti att vi köpte 3 stycken.
Idag hade vi troligtvis valt något annat då bilarna börjar att kännas väl gamla.
Med Sedici/Sx4 blir saken dock en annan då den är betydligt dyrare och då är folk också mer rädda om sina slantar.
Skillnaden mellan vårt förtroende mellan Suzuki och Fiat är enormt och just därför måste Sedici erbjuda mer än bara lite olika färger.
Ett lägre pris är en bra början och kan man då inte sälja en gammal konstruktion billigare än vad konkurrenterna tar för sina helt nya modeller så får man helt enkelt låta bli att marknadsföra bilen.
Fiat har med sitt nya program ändå inte behov utav någon gammal skåpmat.
Raphael när du är så passionerad m.m för latinska bilar ser du då riktigt praktiskt ekonomiskt och nyktert på bilägandet i stort? efter ditt svar här undrar jag om du egentligen har några bra argument för att latinska bilar är bättre än japanska? jag själv tror inte det. men övertyga mig gärna med argument och bevis som talar för det du påstår. men hittills har inte dina förklaringar om att du är så överdriven passionerad räckt för att övertyga mej om latinska bilar snarare tvärtom. bättre förklaringar och bevis tack.
Birger, för din skull svarar jag lite snabbt från min tur ute i landet på några dagar. Jag tar en ilten paus från semester och firande och blomsterängar. Känn dig hedrad. :)
Jag ser det inte som min uppgift eller jobb Birger att övertyga dig eller någon annan, jag arbetar inte som säljare. Jag har ingen illusion om att jag skulle påverka ditt personliga val. Däremot delar jag gärna min passion, mina erfarenheter och kunskaper och sen är det upp till dig vad du gör med det.
För mig är det rationellt att vara emotionell, det är rationellt med en snygg design och interiör för det ökar trivseln och välbefinnandet. Jag tycker inte att japanska bilar är snygga, inte någonstans. Interiörerna upplever jag som billiga, konventionella och rent ut sagt tråkiga. Det känns inte trevligt att vistas i en japansk bil. Men jag respekterar Suzuki för att de gör funkis och går sin egen väg och försöker inte vara något annat än rejäla basbilar för leriga gummistövlar och slit och släng. Men de ligger efter gällande miljö och det är en stor nackdel för dem.
Mina bilar från sydeuropa har alltid fungerat bra. Jag kör runt 2 500 mil om året och jag säljer bilarna när de har gått över 15 000 mil, så säg att jag kör omkring 15 000 - 18 000 mil innan jag byter. Några har jag köpt nya, andra har jag köpt begagnade. Jag föredrar diesel och även utan tillsatsvärmare får jag skön och bra värme i 30 minusgrader. Bra vinterbilar! Har bara gjort vanlig service och bytt vanliga slitagedelar som torkarblad, glödlampor och bromsbelägg Fyllt på spolarvätska ibland, och bränsle naturligtvis. Långa serviceintevall på 2 000 - 3 000 mil (beroende på bil) har jag uppskattat. Detta är min erfarenhet av eget ägande av sydeuropeiska bilar sedan 19 år.
Mitt nuvarande fordon är 4 m lång och rymmer två poäng-fåtöljer (IKEA), ett cafébord, ett mindre datorbord, en rejäl kontorsstol, en stor matta (ihoprullad givetvis) och några växter. Jag vet det för jag bytte kontor för ett tag sedan och detta var mitt flyttlass på en körning. :) Och ändå kunde två personer sitta fram. Individuellt skjutbara och ställbara sektioner i baksätet uppskattar jag, golvhylla i bagageutrymmet ställbart i två nivåer, förbrukning på 0,5 l/mil faktisk blandad körning och 240 nm vid 1500 varv, 110 hästar. Jag har hästtransport och häst, har dragkrok med 1200 kg släpvagnsvikt. Bilen rymmer 5 vuxna även väldigt långa för taket är så högt så man kan ha hög hatt på sig inne i bilen (inte för att jag förstår varför man ska ha det, men för den som vill så...). Bra utrustning med farthållare, klimatanläggning 2-zoner, och en trevlig interiör med högt placerade instrument som gör att jag kan se vägbanan och instrumenten samtidigt utan att släppa kollen på trafiken. Bra fjädring, smidigt format, parkeringssensor (men jag klarar av att backa utan :) ). Sidospeglarna fälls in med en knapp, väldigt smidigt:
Skön att köra med lätt styrning, bra fjädring, ovanligt tyst för bilklassen. Stereon fungerar bra ihop med min iphone, inbyggd USB-port med laddare! Inget knak eller gnek. Bilen levererades hösten 2009 och har passerat 7 000 mil med råge och är snart uppe i 8 000 mil. Jag minns inte exakta noteringen just som den ligger på om det är 7200 eller 7400 eller 7600 men där omkring.
Det är mina rationella argument för mitt val av fordon.
Men det viktigaste är - den är snygg i silver och interiören med sina silver accenter i klädsel och instrumentpanel är väldigt snyggt.
Jag ber om ursäkt för att detta bröt trådens fokus på Sedici, men det var du som ställde frågan Birger. Och nu återvänder jag till min semester och äventyr någonstans i Sverige bland blommor och fågelsång.
Och förresten en sak till: Jag har sovit i min bil flera gånger, fälla ner där bak. Bra vid festivaler när det regnat så mycket att tältet läcker. Man kan klä om i bilen också, jag bra utrymme att sitta i bagageutrymmet utan att slå huvudet i taket. Och bra utrymme för vuxna sällskapslekar... :) :) :) Lätt att hänga upp handdukar i dörrarna, de är stora, rejäla och höga.
Och allt detta i en bil som inte kostade över 160 000 kr ny, icke lagerbil och därmed utan lagerrabatt.
And now back to the regular programme...
Over and out.
Raphael, att säga att alla "sydeuropeiska" bilar har bra värme på vintern är definitivt att försköna det hela. Speciellt med dieslarna. Det gäller nog merparten dieslar idag av de flesta märken, oavsett hur bra värme själva motorn har. Många har inte anpassat kapacieten på värmepaketet för nordiska förhållanden.
Jag har sällan känt så dålig värme på vintern i en modern bil som det var i en Renault Scenic DCI. När det var kallare än -20 fick man köra med mössa och tjocka vantar och skrapa rutan från insidan...
I en 2010 Peugeot partner HDI blev luften på sin höjd ljummen. Inte ens efter att det monterades en webasto blev värmen i kupen godtagbar. Värmepaketet var helt sonika för litet och ineffektivt för nordisk vinter.
Enda dieselbilen där värmen räckt till under de kallaste februarinätterna var Volvo med originalmonterad hjälpvärmare, där var det varmt och gott även vid -40.