Mer än hälften av all bensin och diesel som tankas på svenska mackar har okänt ursprung. Det innebär att mackkedjorna inte kan – eller behöver – svara på var råvarorna kommer från.
Det visar en genomgång av nya siffror från Energimyndigheten som Vi Bilägare gjort.
En stor del av bränslet har kommit från okända länder i många år. Men trenden håller alltså i sig: 56 procent av den bensin och diesel som tankades förra året hade okänt ursprung.
Det är en marginell minskning från 57 procent året innan.
– Att mer än hälften av den fossila bensinen och dieseln år efter år har okänt ursprung innebär att vi fortsätter att köpa den fossila grisen i säcken, har Per Östborn, drivmedelsexpert på organisationen Gröna Mobilister, tidigare sagt till Vi Bilägare.
Sverige har samtidigt ökat inköpen av råvaror från Danmark, Norge och USA kraftigt. Det har gjorts på bekosntad av råvaror från Libyen, Nigeria, Storbritannien och Qatar.
Vi Bilägare har tidigare rapporterat att Sverige köper en stor del av råvarorna från länder som klassas som diktaturer, ”bristfälliga” demokratier eller där mänskliga och civila rättigheter inte prioriteras. Det gäller exemoelvis Libyen, Nigeria och Qatar.
Inköpen från dessa länder minskar nu alltså kraftigt samtidigt som leveranserna från länder som klassas som ”fria” ökar.
Officiellt sker inte längre någon import av råolja till Sverige från Ryssland, men landet har en omfattande skuggflotta som kan dölja ursprunget.
”Officiellt sker inte längre någon import av råolja till Sverige från Ryssland”
Så här mycket av råvarorna till den svenska bensinen och dieseln importerades från länder som är klassade som fria, delvis fria eller ofria av organisationen Freedom House.
| Typ av land | Volym 2025 (m3) | Förändring mot 2024 |
| Delvis fria | 150 264 | –37% |
| Ej fria | 214 138 | –14% |
| Fria | 2 974 316 | 10% |
| Okänt ursprung | 4 025 577 | 3% |
| Totalt | 7 364 295 | 4% |
Källa volymer: Energimyndigheten
Varje land har klassificerats i tre kategorier av organisationen Freedom House: fritt, delvis fritt eller ej fritt.
Det är de politiska och civila rättigheterna som betygsätts. Poängen baseras på frågor om exempelvis fria val, yttrandefrihet, organisationsfrihet, rättsväsendets oberoende och minoriteters rättigheter.
