Bild
Nästa artikel
Frihet bara för vissa?

Frihet bara för vissa?

Ledare

"Regelverket om bilstöd är inte bara åldersdiskriminerande utan går dessutom stick i stäv med regeringens egna riktlinjer och mål."

Bilen har alltid varit förknippad med frihet. Till viss del marknadsföringens och det glada minnets förtjänst. Femtiotalets gigantiska plakat som framställde bilen som en mental tvättstuga är dock långt från vad som syns på tavlorna i dagsläget, där miljö och säkerhet har tagit över som lockrop i annonskampanjerna. Bilen har i många fall gått från lyxigt glädjeämne till en bekväm självklarhet.

För många innebär dock bilen det den gjorde under guldåldern på femtio- och sextiotalet. Birgitta Kjöllerström, som du kan läsa om i Vi Bilägare nummer 8/2011, har ett medfött fel på immunsystemet och en allvarlig allergi och astma. En konsekvens av detta är att hon måste ta hjälp av en elektrisk rullstol för att förflytta sig längre sträckor, vilket har komplicerat användandet av bil.

Efter att ha fått klartecken för bilstöd fick Birgitta sin handikappanpassade Volkswagen Caddy i februari. Att detta innbar en pånyttfödd frihet är inte svårt att förstå, även om vissa av resorna kräver ett mått av planering.

I regeringsförklaringen slås tydligt fast att uppmuntran till arbete är av vikt. Medborgare ska själva kunna avgöra när de vill sluta sitt arbetsverksamma liv och på så sätt bidra till en fungerande välfärd.


Ambitionsnivån stämmer bra överens med verkligheten när vi tittar på hur själva anpassningen av fordon för rörelsehindrade sker, men det finns problem; i dagsläget kan du endast få bilstöd om du är 65 år eller yngre.

Efter det slussas du automatiskt ur systemet och lämnas strandsatt. Att du själv kan välja att arbeta tills dess att du fyller 67 – inom vissa yrken 70 – tas det ingen hänsyn till.

Eftersom bilstöd endast kan sökas med nioårsintervaller (tidigare sju år) infinner sig ett mardrömsscenario när den som skaffade sin bil vid 57 års ålder ska uppdatera till en ny modell vid 66 år. Här spelar det ingen roll om du är arbetsduglig eller inte. Så länge inte bilen passerat 18 000 mil eller om ditt handikapp har förändrats innan periodens slut förintas dina möjligheter att erhålla bidrag för att kunna köpa den bil du verkligen har behov av.

Regelverket är inte bara åldersdiskriminerande utan går dessutom stick i stäv med regeringens egna riktlinjer och mål.

Har du dessutom lämnat arbetslivet i yngre år upphör dina möjligheter redan vid 50 års ålder. Således är systemet inte enbart baserat på den sökandes behov utan på både ålder och status i arbetslivet.

En grupp som jobbar aktivt med att förändra systemet är DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet). Organisationen är rikstäckande och arbetar för ett samhälle utan rörelsehinder. Enligt Olle Johansson, ordförande i DHR Stockholms län, kommer merparten av rådfrågorna från människor som råkat ut för antingen en trafik- eller arbetsplatsolycka.

Den förstnämnda kategorin utgörs i allt större grad av de som kört motorcykel – råkat ut för en olycka – men vill fortsätta att leva ett aktivt liv med tillgång till eget transportmedel.
Att denna vilja – och rättighet – skulle vara knuten till ålder eller status i arbetslivet finner jag högst tveksamt.

Med ovanstående i bakhuvudet vill jag passa på att be alla motorcyklister att ta det lugnt på vårvägarna samt alla bilister att hålla ett extra öga över axeln. Sommaren är på intåg, med allt vad det innebär.

Taggar: Ledare,

Kommentarer

#1
2011-05-31 11:44

Det är alltså ett "mardrömsscenario" att få sig tilldelat skattemedel för att köpa en ny bil mer sällan än vart nionde år eller när den gamla har rullat 18 kmil. Det är alltså en "rättighet" att skattebetalarna skall bistå för att man skall kunna köpa sig en ny bil oftare än så.

Tja, Sverige är sannerligen sjukt.

#2
2011-05-31 19:48

Så går det till i borgarnas Sverige.
Upp till kamp!

#3
2011-05-31 21:37

Att få det här stödet så här långt är ju fint.
Jag vet andra "sjuka/handikappade" som inte får något stöd alls ... inte utöver socialhjälp alltså!

#4
2011-05-31 22:45

Tycker det är lite att dra det till sin spets. Nog för att handikappade ska ha hjälp i samhället, men att kräva en bil känns lite hårt.

Den frihet bilen gav på 50-60-talet åtnjuter inte vi utan funktionshinder heller. Var och varannan sketen grej man gör kan ge 3-4 000 kr i böter, man bygger vägar med räcken tre decimeter från bilen på bägge sidor, det kostar som en mindre semester att ta bilen till stan... Tryggt och fint i präktiga Sverige, men någon frihet är det knappast tal om längre.

#5
2011-06-01 09:34

Är det så att man får själva bilen betald också, inte bara anpassningen? I så fall är det nåt som inte står rätt till här i landet!

#6
2011-06-01 23:34

Gissningsvis får man köpa en egen Chrysler Voyager så får man den anpassad. Är väl dock inga småpengar det handlar om.

#7
2011-06-02 17:57

Det är inte så att funktionsnedsättningar innebär att man får hela bilen betald - det är endast ett understöd. Dessutom innebär det nästan alltid att den behövande tvingas köpa en betydligt dyrare bil än vad han/hon annars skulle ha behov av. Så det blir på inget sätt billigare bara för att man har en funktionsnedsättning.
Sen kan det ju faktiskt vara så att man på grund av just sin funktionsnedsättning är i större behov av bil än vi andra.
Men visst är det så att det är färre idag som har råd med egen bil än vad det varit tidigare. Men jag ser ingen anledning att vara avundsjuk på funktionshindrade för den sakens skull. Det är ju absurt!

#8
2011-06-02 21:11

Konservator242, du tycker Sverige är sjukt. Jag tycker istället de funktionshindrade i Sverige har världens bästa lobbyister. Som lobbar världens ängsligaste politiker.

#9
Geno Diantus
2011-06-07 23:12

Roger: Om man är handikappad själv ska man väl inte köpa en handikappad bil? (Amerikanskt.)

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.