Vi Bilägares långtest är Sveriges längsta och grundligaste biltest. Varje år köper vi fem bilar som vi testkör och fingranskar under minst ett år och åtskilliga tusen mil.
För 14 år sedan, vid millennieskiftet, var allt frid och fröjd. Då ingick sex bilar i Vi Bilägares långteststall och när de gick i mål efter över 24 000 mil i svensk trafik hade de i snitt dragit 3,8 procent mer än vad som angavs i bränsledeklarationerna. Nästan ingen överförbrukning alls med andra ord.
Även under de följande åtta åren höll sig drivmedelsåtgången i de flesta fall på en hyfsat anständig nivå.
Men 2009 hände något. Då skenade bilarnas samlade överförbrukning för första gången iväg till över 20 procent. Tre år senare var den uppe i nästan 30 procent – en ökning med åtta gånger jämfört med siffrorna från år 2000!
Tendensen är solklar; gapet mellan den deklarerade och faktiska förbrukningen har på senare år ökat mer eller mindre lavinartat och det är något som Vi Bilägares långtestall är ett rullande bevis för.
Den växande klyftan mellan uppgiven och verklig förbrukning ställer till problem på många sätt, inte minst för alla som ska köpa ny bil. Deklarationen är ju den enda objektiva informationskälla som finns för kunder som inför köpet vill veta hur mycket den nya bilen drar och hur mycket koldioxid som kommer ut ur avgasröret.
Men, som de flesta känner till, bör siffrorna i deklarationen tas med en nypa salt. De baseras på en EU-certifierad körcykel, där alla mätningar görs inomhus i 20-gradig värme på en rullande landsväg. Syftet är att olika bilar ska kunna jämföras med varandra när de körts under identiska och strikt kontrollerade former.
Ute i trafiken får man räkna med en högre bränsleåtgång. En överförbrukning på runt tio procent kan anses som acceptabel, sett över ett år och med en medvetet ekonomisk körning. Men i dagens läge är det inte många bilar som klarar den gränsen, utan de flesta hamnar långt däröver.
Saken blir inte bättre av att du som köpare aldrig kan vara säker på att få den snålaste bilen, även om du väljer den med de lägsta officiella siffrorna.
Vår granskning visar att många bilar som är supersnåla på papperet i praktiken kan dra mer än bilar med en högre uppgiven förbrukning.
Det är bara att konstatera; bränsledeklarationen har på senare tid blivit ett både osäkrare, lynnigare och mer diffust mått på bilarnas förbrukning.
Två exempel på långtestbilar som nyligen skött sig särdeles illa när det gäller bränsletörsten är Volkswagen Golf 1.6 TDI/115 hk och Volvo V40 D2. Båda ingick i fjolårets stall och hade när de flaggades av efter ett års körning dragit hela 47 respektive 39 procent mer än vad som anges officiellt.
Det är förstås alldeles uppåt väggarna och en i högsta grad befogad fundering i sammanhanget är: hur stor överförbrukning ska man som bilägare acceptera innan man kan ställa krav på att bilen åtgärdas?
Läs hela granskningen i Vi Bilägare nummer 2/2014. Där utreder vi bland annat vad du som konsument kan göra om din bil drar väsentligt mer än vad som anges i bränsledeklarationen. Tidningen utkommer den 11 februari.
Diskutera: Vad tycker du om att bränslesiffrorna stämmer allt sämre?
Så här mycket har bilarna i de senaste 14 årens långteststall i genomsnitt överförbrukat i förhållande till sina officiella bränslesiffror.
Som synes sker en markant ökning under perioden 2009-2013. Allra mest syndade bilarna i 2012 års stall, då överförbrukninge skenade iväg till över 29 procent. Det är nästan åtta gånger mer än de 3,8 procent som noterades för långtestbilarna år 2000.
Godkänt: 0-10 %
Mindre bra: 11-19 %
Underkänt: 20 % och däröver
2000: 3,8 %
2001: 8,8 %
2002: 11,4 %
2003: 8,0 %
2004: 15,0 %
2005: 17,4 %
2006: 14,0 %
2007: 13,4 %
2008: 10,4 %
2009: 21,8 %
2010: 23,8 %
2011: 20,0 %
2012*: 29,3 %
2013: 28,4 %
* Opel Ampera har på grund av sin speciella konstruktion – elmotor med räckviddsförlängare – lyfts bort ur beräkningarna för 2012 års långteststall. Om Ampera tagits med hade snittet för överförbrukningen hamnat på hela 58,4 procent.
Här är bilmodellerna som Vi Bilägare långtestat mellan 2000 och 2013:
2000: Fiat Multipla, Opel Zafira, Mazda Premacy, Toyota Yaris Verso, Skoda Fabia, Volvo V70.
2001: Audi A2, Chrysler PT Cruiser, Ford Mondeo, Toyota Prius I, Volvo S60.
2002: Citroën C5, Jaguar X-Type, Mini Cooper, Renault Laguna, Toyota Avensis Verso.
2003: Mazda6, Nissan Primera, Opel Vectra, Saab 9-3, Volvo XC90.
2004: Daewoo Nubira, Opel Meriva, Toyota Prius II, VW Golf, Volvo S40.
2005: Citroën C4, Mercedes A-klass, Opel Astra, Peugeot 407, Skoda Octavia.
2006: Peugeot 1007, Renault Modus, Saab 9-3 kombi, VW Passat, Volvo V50.
2007: Citroën C4 Picasso, Ford S-Max, Kia Cee´d, Skoda Roomster, Volvo C30.
2008: Audi A4, Ford Mondeo, Peugeot 308, Subaru Impreza, Volvo V70.
2009: Ford Fiesta, Honda Jazz, Renault Megane, VW Golf, Volvo XC60.
2010: Kia Venga, Opel Astra, Peugeot 3008, Skoda Yeti, VW Polo.
2011: Dacia Duster, Ford C-Max, Opel Meriva, Saab 9-5, Volvo V60.
2012: BMW 118, Hyundai i40, Mercedes B-klass, (Opel Ampera), VW Up.
2013: Honda CR-V, Kia Cee´d, Mazda6, VW Golf, Volvo V40.
Det är stor skillnad mellan bäst och sämst bland de 71 granskade långtestbilarna. Här är bilarna som noterar störst skillnad mellan den officiella bränslesiffran och Vi Bilägares testförbrukning:
Sämst:
Opel Ampera (2012): +175 %
VW Golf 1.6 TDI/105 hk (2013): +47 %
Hyundai i40 1.6 CRDi (2012): +44 %
Volvo V40 D2/99g (2013): +39 %
Ford C-Max 1.6D/115 (2011): +35 %
Toyota Prius II (2004): +35 %
Bäst:
Volvo V70 2.0F (2008): -2 %
Mazda6 2.0 (2003): +-0 %
Opel Zafira 1.8 (2000): +1 %
Opel Vectra 2.2 (2003): +1 %
Ford Mondeo 2.0 (2001): +1 %
Fiat Multipla 1.6 (2000): +1 %
Hela listan hittar du i Vi Bilägare nummer 2/2014. Tidningen utkommer i butik den 11 februari.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Vill man, kan man köra sin bil MYCKET snålt.
Kan köra min 3,5 tons husbil med verklig fart 82 km/h i jämn fart på 0,69
Min nya MB A180 har jag kört under samma förhållanden på 0,29.
Båda dessa tillfällen med farthållare lågtrafik, utan höjdskillnader, och vindstilla, och över en sträcka på 400 km. Har haft lufttryck enl fullast i däcken.
Lägg fordonsskatten på bränslet.
Detta visar tydligt hur fel beskattningen drabbar, de skattefria s.k. miljöbilarna ligger långt över fantasisiffrorna.
Medan de bilar som inte hade fantasisiffror klarar sig bättre, men får högre skatt.
"Av 29 kommentarer så är det ingen som har nämnt dieselkvaliteten!"*
Då läser du dåligt för jag har just tagit upp att EU:s certifieringsdiesel inte säljs i Sverige och att den svenska innebär 10 - 20 procent högre förbrukning (enligt tester som Teknikens Värld har gjort för några år sedan med en Opel Astra och en Saab diesel).
Men det innebär inte nödvändigtvis en sämre diesel i Sverige. Dieseln i Sverige är en renare produkt, dieseln i EU är gjord för moderna dieslar med partikelbrännare och katalysator - men den är smutsigare än den svenska dieseln körd i en äldre motor.
Så fort det diskuteras bränsleförbrukning så kommer sagoberättarna fram ur skrubben... Är det så viktigt att försvara sitt bilval att man måste redovisa sago-förbrukningar kan man fråga sig.... Och sen redovisar man resultatet från enskilda tillfällen vilket är av noll värde.
Det verkar som om inte bara politiker har svårt med procenten på flytande varor utan även Rapportreportrar. Opel Amperas uppgivna merförbrukning på 175% kallas för "nästan fördubblad förbrukning"
Färddatorn är en glädjemätare och visar ofta 10-15 % för låg förbrukning. Vintertid krävs för en dieselbil därtill tillsatsvärme, bl.a. för att genom högre motortemperatur hålla nere den "officiella" förbrukningen. Tillsatsvärmen är säkert effektiv men denna extra förbrukning på runt 1-2 l/100 km märks först när du tankar. Dessutom är avgaserna från tillsatsbrännaren orenade!
Bilarna ska nuförtiden kvala in i miljöklasser. För att klara detta så optimerar man testerna till att gå snålt under testcykeln.
Mycket bra att ViB tar upp detta som alla egentligen "redan visste" men inte kunnat bevisa.
När andra tidningar skriver om körglädje, helst testar sportversionerna med kralligaste motorn osv - så står ViB på konsumentens sida.
Jag skäms nu lite för att jag inte prenumererar på papperstidningen och stöttar ViB i kampen för bilisterna. Därför ansöker jag om prenumeration nu på direkten.
Sådär - Helårsprenumeration beställd :)
Spara bränsle i all ära men ni som kör under eller lika med den deklarerade förbrukningen måste tillhöra stoppklossarna i trafiken. Skit i oss andra som vill hålla skyltad hastighet för det viktigaste är ju att du personligen i just din bil sparar några kronor.
Jo vi kan köra om men när det inte är möjligt får vi ligga där i 75-80 på en 90-väg eller ständigt behöva gå ut i vänsterfilen på motorvägen för att köra om er som fiser fram i 80 i högerfilen. Att tunga fordon inte kör fortare är sin sak men när långtradarna börja köra om bilar som håller 80 på motorvägen så har egotrippandet vad gäller förbrukning gått för långt.
Chrysler Sebring från 2005 med V6-bensinmotor, automatlåda och förbrukning på runt litern. Det kostar att vara på topp! :)
Även med EU:s certifieringsdiesel så kan en bil dra mer än deklarationen, för det handlar om fler parametrar än diesel. Men med svensk diesel får man ca 10 - 20 procent (beroende på motor och bil) högre förbrukning jämfört med EU:s certifieringsdiesel. Andra faktorer som påverkar förbrukningen är hur mycket elektronik som man har påslagen i bilen - en A/C kan öka förbrukningen med 5 - 10 procent, och ännu mer. Det beror på vädret och därmed hur mycket den används, hur hårt den får jobba. Radio ökar förbrukningen jämfört med om radion är avslagen, kan vara rätt marginellt men det beror på hur högt man spelar. När mer ström dras från generatorn behöver motorn ladda mer därmed går bränsle åt.
Bränsledeklarationen är alltså med allt detta avslaget plus körd i en behaglig temperatur på 20 grader (och ja de kör med A/C av!). Även England kan ligga lägre än detta i genomsnitt på ett år, det beror på var man bor.
Sedan så är deklarationen en laboratiserad snäll-körning med ägg under pedalen, ett ägg med ett extremt tunt skal och man kör på de högsta växlarna. Bilen körs på en "rullande landsväg" och är tömd på allt som kan väga något.
Det är inte så likt de flesta människors vardag... :)
Med detta sagt - jag kommer ner något under deklarationen på min bil vid blandad körning, men deklarationen är 60 procent stad och 40 procent landsväg, jag kör 60 procent landsväg och 40 procent stad.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.