Vi Bilägares långtest är Sveriges längsta och grundligaste biltest. Varje år köper vi fem bilar som vi testkör och fingranskar under minst ett år och åtskilliga tusen mil.
För 14 år sedan, vid millennieskiftet, var allt frid och fröjd. Då ingick sex bilar i Vi Bilägares långteststall och när de gick i mål efter över 24 000 mil i svensk trafik hade de i snitt dragit 3,8 procent mer än vad som angavs i bränsledeklarationerna. Nästan ingen överförbrukning alls med andra ord.
Även under de följande åtta åren höll sig drivmedelsåtgången i de flesta fall på en hyfsat anständig nivå.
Men 2009 hände något. Då skenade bilarnas samlade överförbrukning för första gången iväg till över 20 procent. Tre år senare var den uppe i nästan 30 procent – en ökning med åtta gånger jämfört med siffrorna från år 2000!
Tendensen är solklar; gapet mellan den deklarerade och faktiska förbrukningen har på senare år ökat mer eller mindre lavinartat och det är något som Vi Bilägares långtestall är ett rullande bevis för.
Den växande klyftan mellan uppgiven och verklig förbrukning ställer till problem på många sätt, inte minst för alla som ska köpa ny bil. Deklarationen är ju den enda objektiva informationskälla som finns för kunder som inför köpet vill veta hur mycket den nya bilen drar och hur mycket koldioxid som kommer ut ur avgasröret.
Men, som de flesta känner till, bör siffrorna i deklarationen tas med en nypa salt. De baseras på en EU-certifierad körcykel, där alla mätningar görs inomhus i 20-gradig värme på en rullande landsväg. Syftet är att olika bilar ska kunna jämföras med varandra när de körts under identiska och strikt kontrollerade former.
Ute i trafiken får man räkna med en högre bränsleåtgång. En överförbrukning på runt tio procent kan anses som acceptabel, sett över ett år och med en medvetet ekonomisk körning. Men i dagens läge är det inte många bilar som klarar den gränsen, utan de flesta hamnar långt däröver.
Saken blir inte bättre av att du som köpare aldrig kan vara säker på att få den snålaste bilen, även om du väljer den med de lägsta officiella siffrorna.
Vår granskning visar att många bilar som är supersnåla på papperet i praktiken kan dra mer än bilar med en högre uppgiven förbrukning.
Det är bara att konstatera; bränsledeklarationen har på senare tid blivit ett både osäkrare, lynnigare och mer diffust mått på bilarnas förbrukning.
Två exempel på långtestbilar som nyligen skött sig särdeles illa när det gäller bränsletörsten är Volkswagen Golf 1.6 TDI/115 hk och Volvo V40 D2. Båda ingick i fjolårets stall och hade när de flaggades av efter ett års körning dragit hela 47 respektive 39 procent mer än vad som anges officiellt.
Det är förstås alldeles uppåt väggarna och en i högsta grad befogad fundering i sammanhanget är: hur stor överförbrukning ska man som bilägare acceptera innan man kan ställa krav på att bilen åtgärdas?
Läs hela granskningen i Vi Bilägare nummer 2/2014. Där utreder vi bland annat vad du som konsument kan göra om din bil drar väsentligt mer än vad som anges i bränsledeklarationen. Tidningen utkommer den 11 februari.
Diskutera: Vad tycker du om att bränslesiffrorna stämmer allt sämre?
Så här mycket har bilarna i de senaste 14 årens långteststall i genomsnitt överförbrukat i förhållande till sina officiella bränslesiffror.
Som synes sker en markant ökning under perioden 2009-2013. Allra mest syndade bilarna i 2012 års stall, då överförbrukninge skenade iväg till över 29 procent. Det är nästan åtta gånger mer än de 3,8 procent som noterades för långtestbilarna år 2000.
Godkänt: 0-10 %
Mindre bra: 11-19 %
Underkänt: 20 % och däröver
2000: 3,8 %
2001: 8,8 %
2002: 11,4 %
2003: 8,0 %
2004: 15,0 %
2005: 17,4 %
2006: 14,0 %
2007: 13,4 %
2008: 10,4 %
2009: 21,8 %
2010: 23,8 %
2011: 20,0 %
2012*: 29,3 %
2013: 28,4 %
* Opel Ampera har på grund av sin speciella konstruktion – elmotor med räckviddsförlängare – lyfts bort ur beräkningarna för 2012 års långteststall. Om Ampera tagits med hade snittet för överförbrukningen hamnat på hela 58,4 procent.
Här är bilmodellerna som Vi Bilägare långtestat mellan 2000 och 2013:
2000: Fiat Multipla, Opel Zafira, Mazda Premacy, Toyota Yaris Verso, Skoda Fabia, Volvo V70.
2001: Audi A2, Chrysler PT Cruiser, Ford Mondeo, Toyota Prius I, Volvo S60.
2002: Citroën C5, Jaguar X-Type, Mini Cooper, Renault Laguna, Toyota Avensis Verso.
2003: Mazda6, Nissan Primera, Opel Vectra, Saab 9-3, Volvo XC90.
2004: Daewoo Nubira, Opel Meriva, Toyota Prius II, VW Golf, Volvo S40.
2005: Citroën C4, Mercedes A-klass, Opel Astra, Peugeot 407, Skoda Octavia.
2006: Peugeot 1007, Renault Modus, Saab 9-3 kombi, VW Passat, Volvo V50.
2007: Citroën C4 Picasso, Ford S-Max, Kia Cee´d, Skoda Roomster, Volvo C30.
2008: Audi A4, Ford Mondeo, Peugeot 308, Subaru Impreza, Volvo V70.
2009: Ford Fiesta, Honda Jazz, Renault Megane, VW Golf, Volvo XC60.
2010: Kia Venga, Opel Astra, Peugeot 3008, Skoda Yeti, VW Polo.
2011: Dacia Duster, Ford C-Max, Opel Meriva, Saab 9-5, Volvo V60.
2012: BMW 118, Hyundai i40, Mercedes B-klass, (Opel Ampera), VW Up.
2013: Honda CR-V, Kia Cee´d, Mazda6, VW Golf, Volvo V40.
Det är stor skillnad mellan bäst och sämst bland de 71 granskade långtestbilarna. Här är bilarna som noterar störst skillnad mellan den officiella bränslesiffran och Vi Bilägares testförbrukning:
Sämst:
Opel Ampera (2012): +175 %
VW Golf 1.6 TDI/105 hk (2013): +47 %
Hyundai i40 1.6 CRDi (2012): +44 %
Volvo V40 D2/99g (2013): +39 %
Ford C-Max 1.6D/115 (2011): +35 %
Toyota Prius II (2004): +35 %
Bäst:
Volvo V70 2.0F (2008): -2 %
Mazda6 2.0 (2003): +-0 %
Opel Zafira 1.8 (2000): +1 %
Opel Vectra 2.2 (2003): +1 %
Ford Mondeo 2.0 (2001): +1 %
Fiat Multipla 1.6 (2000): +1 %
Hela listan hittar du i Vi Bilägare nummer 2/2014. Tidningen utkommer i butik den 11 februari.
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Om biltillverkarna påstod att det går att köra hur hårt som helst och ändå få låg förbrukning, skulle det vara ett lurendrejeri ja. Men det gör de ju inte. Det är inte svårt att hamna på deklarerad förbrukning med lite eftertanke. Att lägga sig rejält under är däremot ganska jobbigt om än inte omöjligt.
@Previa
"Det går även att kolla förbrukningen i spritemonitor där man även ser snittförbrukningen för den bil man valt.
http://www.spritmonitor.de/en/"
YES, the averages you find there is together with EPA mpg figures the closest you come to the consumption most drivers obtain in real life.
NOTE also the vast range from min via average to max for each car model.
Hence Where/When/How you drive matters far more than which one of several cars of same size etc you drive.
@true believer: du skojar väl?
Om du har en "bensinbil" dvs en motor som inte är anpassad för E85, kommer den att korrodera och haverera.
ViBilägares förbrukningssiffror ökar över tid ser man här!
http://www.vibilagare.se/test/langtest/begteststallet-vardetapp-for-toyota-prius-30171
Prius ll drog 5,1 liter milen i snitt efter 14418 körda mil.
http://www.begkopguiden.se/node/807
Prius l drog 0,54 liter milen i snitt när man kört 20068 mil över flera år, men när man läser papperstidningen har plötsligt förbrukningen ökat från 5,1 liter milen till 5,8 liter milen för prius ll , och från 5,4 liter milen till 5,8 liter milen för Prius 1 vilket man har svårt att förstå?
Av 29 kommentarer så är det ingen som har nämnt dieselkvaliteten!
Alla fabrikstester är ju gjorda med kontinental diesel, inte vår skit-diesel som vi har i Sverige.
Där har ni minst 10% differens.
Sedan är inte alltid en motorsvag snålbil den snålaste i verkligheten.
En motor på 105hk måste naturligtvis jobba mer än en på 150hk.
Så frågan är, vill man ha en snål bil eller en som kommer undan skatt. Inte alltid samma sak.
Sådant här gör mig lite nyfiken. Så som jag och min familj kör brukar vi ligga 5-10 procent under blandadförbrukning. Då är den nyaste bilen vi har från 2005 så man får väl se vad som händer vid nästa bilbyte.
Verkar dock som att det blir tydligare och tydligare att EU gör fullständigt rätt i att utveckla en ny körcykel. Den som finns nu är, verkar det som, rena skämtet. Inte minst för oss här i Sverige (korta sträckor i sträng kyla drar ju rätt mycket mer bränsle än långturer på sommaren).
Bara en sån sak som start-stopp funktionen skulle aldrig uppfunnits av en svensk. Finns inget att tjäna i dessa glesbefolkade trakter.
Satsa mer på etanol!
Lägg skatten enbart på bränslet så är en stor del av problemet löst, och möjligtvis en del som beror på körd sträcka. Koldioxidskatten på diesel ska givetvis vara lika hög som den för bensin. Sedan är det upp till var och en att välja en bil som i praktiken genererar lite koldioxid, och kanske ännu viktigare, köra på ett sätt så att det går åt så lite bränsle som möjligt. Det absolut mest miljövänliga alternativet är att använda bilen så lite som möjligt, något som nuvarande skattesystemet inte gynnar. Detta är naturligtvis vansinne, om det nu är låg miljöpåverkan som är det egentliga politiska målet (vilket inte är helt uppenbart)...
Vi bilägare är väl medvetna om att grusväg drar mer bränsle än asfaltväg. Grov asfalt drar mer än slät asfalt. När det gäller väglag så drar redan daggfuktig väg mer bränsle än torr asfalt. Allra högst bränsleförbrukning får man i snöslask, därefter i snömodd. Sverige som nation skulle spara stora mängder bränsle på bättre snöröjning eftersom vid 120 km/h i snöslask blir förbrukningen upp till 5 liter/100km extra.
Sedan görs alla tester med bilar som inte behöver kallstartas.
Jag kör en Kia Ceed diesel - och kör ca 500 mil i Frankrike varje sommar.
I somras var min förbrukning under dessa 500 mil ca 0,48 - alltså inte långt från deklarationen.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.