Bild
Nästa artikel
Turbo-Saab med smilet i behåll.
Turbo-Saab med smilet i behåll.

Klassikern: Saab 900 Turbo

Klassiska bilar

Saab 900 Turbo – en gång var det som att säga Sesam, öppna dig. Titta in medan du kan!

Jaså, du är här nu? I en artikel om klassiska bilar? Och du undrar varför? Ingen kunde tro det när du föddes till pukor och fanfarer, men plötsligt föll du helt enkelt ur modet. Du, av alla, ramlade ur rampljuset och hamnade i lera och rök på alla bilars värsta plats: folkrace. Där försvann du nästan alldeles tills, i elfte timmens femtionde minut, några kom på att du måste räddas, det lilla som fanns kvar av dig.



När du dök upp hösten 1978 var du så astronomiskt onåbar att man knappt kunde begripa att du var på riktigt. Du, en Saab?! Att skalet hade starka drag av morbror Nittionio bortsåg alla gärna från, du utstrålade allt annat än inavel men desto mer början på ett helt nytt Sverige. Ett de friska fläktarnas Sverige när din turbo fått upp snurren. Maken till recensioner!



Framför dig låg 1980-talets triumftåg. Det var dina långresegenskaper, det var stolarna, det var motorn, särskilt fyrventilaren, det var åkkomforten, den platta känslan på vägen, förarplatsens kompakta cockpitillusion bakom glasbågen till vindruta, det var lastutrymmena – och så var det det där ljudet, det mörka, det annalkande ovädret över konkurrenterna.




Du rattades av Borg och Stenmark så vad sa ni nu då, BMW och Volvo och Mercedes, va?! När åren gick insåg vi att du inte bara var världens antagligen bästa bil, i alla fall från Trollhättan, vi begrep också att du var en särling. Inte riktigt som andra, lite konstigare och förstås alltid mycket bättre. Sa i alla fall Saabs ingenjörer och drog ännu en snillrik kanin ur uppfinnarhatten. Nu kunde du överleva en säsong till.



Men en dag i slutet av 1980-talet slog det plötsligt stopp. Tvärstopp. Runt om i landet tornade drivor av sådana som du upp sig och lät sig inte säljas. Du fick nya brillor, käpp och extra kudde för att klara ålderdomen men vad hjälpte det? Du var frånkörd, slut och fortfarande så himla konstig.
Det är därför du är med här, eftersom du undrade.

Diskutera: Vad tycker du om Saab 900 Turbo?
Saab 900 Turbo 16 1984

Nypris: 123 300 kr.
Värde idag: 25 000–40 000 kr.
Motor: Fyrcylindrig radmotor med två överliggande kamaxlar, fyra ventiler per cylinder. Insprutning. Vattenkylning. Volym 1 985 cm3. Max effekt 175 hk vid 5 300 v/min. Max vridmoment 273 Nm vid 3 000 v/min.
Kraftöverföring: Längsmonterad motor, framhjulsdrift. Femväxlad låda.
Mått: L 474/B 169/H 141.
Fjädring/hjulställ: Skruvfjäd-ring. Fram dubbla triangellänkar, bak stel axel i fram- och bakåtriktade länkarmar samt Panhardstag.
Styrning: Kuggstång, servo.
Bromsar: Skivbromsar fram/bak, servo.
Fartresurser: Toppfart ca 205 km/tim. Acc. 0–100 km/tim 8,7 s.
Förbrukning: 0,9 l/mil.

Livscykeln

1978 Björn Borg är med i den förs-ta broschyren för 1979 års modell.
1980 Femväxlad låda som alternativ. Nya stolar med justerbara nackstöd. Fyrdörrars sedan visas i Genève, kommer som 1981 års modell.
1981 Förbättrad motor (H-motorn). Möjlighet att välja automat.
1982 Knacksensorsystemet APC gör att turbotrycket automatiskt justeras efter bensinkvalitet.
1983 16-ventilsmotor, 175 hk och 210 km/tim i toppfart (för Aero).
1984 16-ventilsmotorn säljs parallellt med 8-ventilaren. Prispåslaget är cirka 10 000 kr. 900 Turbo 16 Aero introduceras.
1986 Laddluftkylare även på 8-ventilaren. Hydrauliska motorkuddar på 16-ventilaren. 900 Cabriolet börjar säljas – nu var Saab på topp!
1988 Vattenkyld turbo.  
1989 Åttaventilaren försvinner under modellåret men finns ändå kvar i en specialversion.
1990 Lättrycksturbon 900S introduceras.
1993 Tack och hej OG 900, Old Generation. Gamlingen har nu låsningsfria bromsar och krockkudde. Vem hade trott det 1979? Totalt tillverkades 908 817 Saab 900.

Kommentarer

#1
2015-07-05 10:41

En av de bästa förändringarna finns inte med i "livscykeln", 1988 då 900 fick bakaxel från 9000 och hoppsan, äntligen en fungerande handbroms.
På bakhjulen!

#3
2015-07-05 11:41

Instrumenteringen skulle fortfarande kunna bilda skola.
Den högt placerade bilrdions volymratt nådde man med ett finger utan att släppa ratten. Luftfördelningsvredet var en smart historia, lätt att förstå sig på. Man fick passa så att kardanaxeln därinnanför inte hoppade av, bara.

99:an var harmonisk. Den hade en sammanhållen helhet i linjerna. 1972 kom en uppdatering som den vann mycket på i inte bara i funktioner. Annars är sällan uppdateringar så lyckade.
Sjuglasvagnen, kombikupén, var skum rent designmässigt. Visst, jag förstod att det blev billigare om man kunde ha samma bakdörrar, men den där extra glasrutan på sidan där bak passade inte ihop med en enda linje i övrigt.
900 såg man som en helt ny bil, men så mycket nytt var det ju egentligen inte. Och linjemässigt var den sannerligen ingen skönhet. Fast då reagerade man inte så mycket på det.

Saab hade en tid handbromsen verkande på framhjulen, vilket var knöligt när man skulle byta belägg och vrida in kolvarna med en specialnyckel. VW K70 hade förresten också handbromsen verkande på framhjulen. Ingen lyckad lösning om man tänkt sig att handbromssladda och inte visste om detta. Det gick å andra sidan att sladda när man backade...
Men som nödbroms är det en utmärkt lösning! Har du försökt att verkligen bromsa in en bil med en vanlig handbroms, så förstår du vad jag menar. En broms som tar på bakhjulen tar helt enkelt förbannat dåligt och kan dessutom, om den tar så pass överhuvudtaget, få bilen att snurra. Alla vet ju att när man bromsar, så niger bilen över framhjulen - omkring 70 % av bromsverkan hamnar ju där.

#4
2015-07-05 11:48

Vilken fin klassiker! Bra artikel me rolig text. Tänk att komma över en sån här.

#6
2015-07-05 12:57

Vilket konstgjort påhängt bakparti den har......

#7
2015-07-05 13:06

Håller med Shogun, bakpartiet är inte direkt findesignat.

#8
2015-07-05 13:41

Ni får jämföra designen bilar ifrån motsvarande tid. Designen var verkligen snygg när det begav sig (förutom 7-fönsters varianten) .

#10
2015-07-05 19:22

Synd att ni visar en av de tråkigaste/fulast varianterna.
Det som lyfte 900:an var den svarta 3-d Turbon. Den sålde mycket bra i USA/GB och var då en prestandabil med sina 175bhp. Dessutom med det karakteristiska "haltande" avgasljudet -ett av bilvärldens "bästa".
Vägegenskaperna var dessutom - för den tiden - mycket bra, speciellt på is/snö.
Förarergonomi av högsta klass.
CC var - i grunden - en inte särskilt vacker/harmonisk bil, men med "ryggsäcken - turbospoilern- blev bilen helt plötsligt harmonisk :o)

#11
2015-07-05 19:52

Jag saknar " ketchupturbon ". Först kom ingenting sen kom ingenting sen var man på väg till baksätet! =)

#12
2015-07-05 20:29

Har haft två, fantastiska bilar, och än idag oslagbara i halka.

Måste på sin tid varit ett under av kvalitetskänsla och ergonomi... Jag har kört med Audi, VW m.m från den tiden och det är skrammel och plast.

#13
2015-07-05 21:25

Jodå, en sån där har man ju haft. Just en -84, fast femdörrars gråblå. Skum bil, dock bättre än 99:an som var livsfarlig vintertid. Enda bil jag varit nära dikeskörning.
Körställningen med fötterna mitt i bilen gav en speciell känsla, det märktes att den till största delen var konstruerad i mitten av 60-talet.

#14
2015-07-06 13:20

99:an och CC:n var snyggare.
Mycket bekymmer var det med dem saabarna.

#15
2015-07-06 17:33

Eftersom man var först med att massproducera turbobilar så fick man ta en del smällar innan tekniken satt sig. Sen kom konkurrenterna tassande efter och lärde av misstagen!

#16
2015-07-08 11:03

Tittar åter igen på instrumenten.
Det är så här det ska se ut! En ren yta utan kromblänk och en massa streck och ringar - bara (rättvända) siffror och de få markeringar som behövs.
Hastighetsmätaren i mitten och varvräknaren till vänster. Övriga instrument till höger.
Kontrollamporna är högt placerade för att få maximal skugga under skärmen för ökad kontrast och även för att snabbt kunna uppfattas med det perifera seendet.
Vita siffror på svart botten ger maximal kontrast. Gula visare avviker från det övriga och uppfattas snabbt. Behagligt grön belysning. Bägge färgerna ligger dessutom i ögats känsligaste område (till skillnad mot rött).
Det enda man möjligen skulle kunna anmärka på är tempmätarens visare som är hängd i vänsterkant. Den rör sig visserligen helt logiskt uppåt med ökande temperatur, men den rör sig ologiskt moturs.
Jag har sett många exempel på där folk gör fel utan att förstå varför, men det här felet lär knappast ställa till det.

Med de skärmar som kommer alltmer så kan man placera informationen ännu bättre och anamma det tänkande Saab införde med Night Panel - endast den information du behöver se syns och dyker alltså upp vid behov. Överinformation är bara förvirrande och otydligt. Ett vardagsexempel: Hur många ser den där nytillkomna, viktiga lappen på informationstavlan där det redan sitter lappar om möten, rapporter och ett gäng vykort?
Visarinstrument är överlägsna när det gäller att läsa av föränderlig information, som på en hastighetsmätare. Man uppfattar snabbt en visares vinkel och behöver sällan fokusera på siffrorna. Dessutom ser man om farten minskar eller ökar. Just att kunna se förändringen redan med det perifera seendet är det viktigaste.
Även om en sifferpresentation kan vara både stor och tydlig (som i vissa Renault-modeller) så måste den ändå läsas av och tolkas. Vissa siffror går för övrigt att blanda ihop vid en hastig avläsning, speciellt om man inte har absolut skärpa på just det avståndet.

Avvikelse från ämnet? Ja, men bara i viss mån.

#17
2015-07-25 22:16

@Roy J
Ja helt riktigt!
Funktionellt och vackert, helt i sann SAAB-anda.
Och som sagt, helt suveräna vinterbilar dessutom.
Inte undra på att man har 2 stycken SAABar...

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.