Provkörning: Renault Kadjar (2019)

På insidan har dörrsidorna fått ny form och knappsatsen till fönsterhissar och sidospeglar begåvats med bakgrundsbelysning. Det digitala instrumentklustret framför föraren har lämnats orört. Mediaskärmen är på sju oförändrade tum men de fysiska knapparna har rationaliserats bort och ersatts av pekskärmsytor.

Klimatanläggningen har nya vred och tydligare displayer. Stolarna har fått justerbart lårstöd. En bra funktion men förarstolen kan inte kan vinklas tillräckligt mycket i framkant. Vinkeln blir därför så flack att långbenta riskerar att inte ha någon nytta av de extra centimetrarna. Att passagerarstolen inte är höj- och sänkbar är nästan lika otidsenligt som att basversionen, ”Life”, saknar autobroms. 
 

Fyra nya Euro 6d-Temp-klassade motorer har hittat till Kadjar. Den fyrcylindriga så kallade ”samarbetsmotorn” är utvecklad av Nissan, Renault, Mitsubishi och Daimler. I Kadjar ger motorn 140 eller 160 hästkrafter. Det senare alternativet kombineras med sjuväxlad automatlåda. Jag provkörde den starkare motorn, en trevlig maskin om än något törstig. Efter 60 mils sansad vardagskörning stannade förbrukningen på 6,8 l/100 km. Till skillnad från Daimlers version saknar Renaultmotorn cylinderavstängning. Dieselalternativen är på 115 eller 150 hästkrafter. Den senare är fyrhjulsdriven.

Släktskapet mellan Kadjar och Qashqai går inte att ta miste på. De justeringar som har gjorts till 2019 har inte gett några radikalt nya argument för att välja Kadjar framför kusinen. Det är ingen våldsam gissning att produktionsbalansen mellan modellerna inte kommer att rubbas nämnvärt. 

Den som faller för Kadjar kan dock glädjas åt fem års nybilsgaranti mot Qashqais tre.

Diskutera: Vad tycker du om Renault Kadjar?