Bild
Nästa artikel
Test av 5 uppkopplade bilar: Bästa infotainmentsystemet vinner!

Test av 5 uppkopplade bilar: Bästa infotainmentsystemet vinner!

Långtest

2020 är året då hela långteststallet blev uppkopplat. Det ger nya möjligheter till fler funktioner för ägaren och nya inkomstkällor för tillverkarna. Vi tittar närmare på långtestbilarnas mediaenheter och appar.

Det var enklare förr. Körde man bil så körde man bil, ingen uppmärksamhetstörstande telefon, ingen skvalande radio eller pladdrande podd. Önskade man underhållning och förströelse fick man tala med medpassageraren.

Med åren flyttade radio, skivspelare, kassett- och cd-spelare in i kupén som var enformig resa kunde förvandlas till konsertlokal eller nyhetsstudio. I årets långteststall är det bara radion som har överlevt tidens tand medan ansvaret för det individuella musikvalet har överlämnats till usb-portar, 3,5-millimetersingångar och telefonens Bluetoothkoppling.

För den som trots allt inte vill ge upp cd-skivan finns cd-spelare som tillval till BMW, Toyota har det enbart på basnivån ”Life”. Tesla och BMW har integrerade versioner av musikströmningstjänsten Spotify.

Fakta om Bluetooth

Bluetooth eller Blåtand är en standard för trådlös kortväga kommunikation mellan olika elektroniska enheter så som mobiletelefon, tangentbord och hörlurar.

I bilen används tekniken för handsfreesamtal, strömma musik från exempelvis Spotify och i vissa fall för ren data exempelvis för att få trafikinformation. Standarden har sina rötter i ett projekt inom Ericsson.

År 1997 anslöt sig amerikanska Intel till projektet som även inkluderade jättarna Nokia, Toshiba och IBM. Vid tiden för samarbetet läste Intels representant historierna om Harald Blåtand och tyckte att namnet kändes passande, inte minst då de inblandade företagen hade färgen blå i respektive företagslogotyper.

Dagens Bluetooth-logotyp är stiliserade versioner av runorna H och B som en stilla blinkning till Harald Blåtand. Första upplagan av Bluetooth-standarden visades 1999 och kunde transportera data i en hastighet av cirka 0,1 megabyte/sekund.

2018 lanserades Bluetooth 5.0 med datahastigheter på upp till 2,0 megabyte/sekund. Under 2020 förväntas nästa steg tas, Bluetooth version 5.2.

Det tog mindre än ett decennium för pekskärmen att gå från exotisk mobiltelefon till att bli en självklarhet inom bilindustrin. Tesla har valt den mest radikala lösningen och i stort sett rationaliserat bort alla förarmiljöns fysiska knappar.

Allt från friskluftsutblåsens position, sidospeglar och öppning av bagagelucka görs via skärmen. Inlärningströskeln kan bli obekvämt hög. Under vår tid med bilen har en mer avancerad röststyrning utvecklats och det går nu att justera kupétemperaturen och öppna handskfacket med hjälp av rösten.

Mer basala kommandon som att ringa ett samtal, justera radiokanal eller i förekommande fall, tala in en adress går att göra i alla årets långtestbilar.

Mazda är lika extrem som Tesla men åt motsatt håll, pekskärm saknas helt. Ett vridvred och en uppsättning fysiska knappar styr bilens inställningar. Den generation förare som har vuxit upp med pekskärmar av olika slag lär fundera varför Mazda valt en så omständlig lösning.

På en punkt är Tesla och Mazda ett steg bakom långtestkollegorna, de saknar möjligheten att anpassa hemskärmens utseende. Toyota, men framför allt BMW och Renault använder så kallade ”widgets”.

Widgets förklaras av svenska datorterminologigruppen som ”grafisk användargränssnittskomponent”. Man skulle kunna kalla widgeten för en genväg till vidare information. Widgeterna kan sorteras och placeras efter tycke och smak så att de funktioner man använder mest blir mer tillgängliga.

Test av 5 uppkopplade bilar: Bästa infotainmentsystemet vinner!

I bilarna finns möjlighet att installera appar från motsvarigheten till App Store eller Google Play. I BMW och Renault hittar vi exempelvis vädertjänster medan Tesla med jämna mellanrum lanserar nya spel att förströ sig med under laddning.

Utbudet av bilanpassade appar är annars dåligt då intresset från tredjepartstillverkare har varit svalt för att inte säga obefintligt. Tesla är unik då Netflix och Youtube har valt att anpassa sina tjänster till märket.

Vidare är Model 3 ensam om en fullvärdig webbläsare som även klarar av att spela upp filmklipp. Det ska sägas att filmtjänsterna och webbläsarens ljud stängs av när bilen är i rörelse, allt för att föraren ska kunna bibehålla uppmärksamheten på det som räknas – den omgivande trafiken.


Test av infotainmentsystem

BMW 3-serie

Hemskärmen ger bra överblick över bilens nödvändigaste funktioner i form av widgets. Vad som visas i dessa får användaren själv avgöra. I långtestbilen har vi valt att visa karta, telefon och aktuell mediakälla som hemskärm.

Ett tryck på respektive widget och funktionen tar hela skärmen i anspråk. Tar man sig tid går det att göra flera sidor/lager med widgets vilket gör att funktioner som vanligen gömmer sig längre ned i menystrukturen kan användas mer trafiksäkert.

Utöver pekskärmen används ett fysiskt vred. Under körning upplever många att det är enklare att använda vridhjulet med tillhörande funktionsknappar. Som tillval finns geststyrning, något som gör det smidigare att svepa mellan widgetsidorna.

BMW är ensam om fysiska radiostationsknappar. Knapparna är programmerbara och kan fungera som genvägar till olika funktioner som färddator, navigationskarta och utökad instrumentering.

Att BMW har lagt stor möda på att tillgängliggöra många av bilens funktioner genom widgets och genvägar är lovvärt, den som tar sig tid kommer att få ett mediasystem som är både lättskött och omfångsrikt.

En invändning man kan ha är att skärmen trots allt är relativt liten.

Mediaskärmen i BMW 320D.
Mediaskärmen i BMW 320D.
1. BMW koncentrerar ljudanläggningens styrning till höger ratteker. || 2. Kontrollvredet har en pekyta för att skriva in exempelvis adress. || 3. Fiffig induktionsladdning kostar 4 600 kronor, då ingår även ACP.
1. BMW koncentrerar ljudanläggningens styrning till höger ratteker. || 2. Kontrollvredet har en pekyta för att skriva in exempelvis adress. || 3. Fiffig induktionsladdning kostar 4 600 kronor, då ingår även ACP.
Mazda 3

En bil som år 2020 saknar pekskärm är något av ett unikum. Hemskärmen följer den klassiska skolan, det man ser är det man får.

Tydlig menyindelning utan effektsökeri gör det förhållandevis enkelt att hitta mediasystemets olika funktioner. Vit text mot kolsvart bakgrund ger utmärkt läsbarhet, men navigationskartans grafik är klumpigt klossig.

Det krävs inte många meter på tjälskottsskadade vägar för att inse att fysiskt kontrollvred har sina uppenbara fördelar jämfört med pekskärm, felinmatingarna på grund av oavsiktligt tryck blir få.

Arm och hand har bra stöd av mittarmstödet. När röststyrningsfunktionen aktiveras presenteras en meny av exempel på kommandon.

Efter en tid lär man sig hur bilen vill att kommandon ska framföras och funktionen är då närmast oklanderlig. Exempelvis går det att släcka skärmen med röstkommando, en funktion vi inte har sett röststyras tidigare.

Med ett menyssystem utvecklat för att fungera utan pekskärm visar Mazda att ett steg tillbaka kan vara två steg framåt när det kommer till användarvänlighet, med ett undantag: telefonspegling. Telefonernas gränssnitt är gjorda för pekskärmar och blir väl omständliga i Mazda 3.

Mediaskärmen i Mazda 3.
Mediaskärmen i Mazda 3.
1. Knapparna har bitvis otydlig grafik, bra funktion dock. || 2. Kontrollvred för menysystemet, stjärnan är en genvägsknapp. || 3. Vår Mazda 3 har bekymmer med kopplingen till AA.
1. Knapparna har bitvis otydlig grafik, bra funktion dock. || 2. Kontrollvred för menysystemet, stjärnan är en genvägsknapp. || 3. Vår Mazda 3 har bekymmer med kopplingen till AA.
Renault Clio

Vår Renault Clio har en pekskärm på 9,3 tum, skärmen kommer i dag med ”Easy Link 9,3”-paketet för 5 900 kronor. (Testbilen är utrustad med Bose-paket, vilket vid tiden för bilens beställning var en förutsättning för att få skärmen.)

På köpet får man även inbyggd navigation, men digitalradiomottagning och möjligheten att använda Android Auto samt Apple Carplay ingår till alla versioner av Clio. Den stående skärmen upplevs nästan för stor i den lilla kupén, läsbarheten är utmärkt.

Likt BMW bygger Clio menysystemet runt anpassningsbara widgets, de funktioner man använder mest kan göras mer tillgängliga. Upp till sju (!) sidor med genvägsmenyer kan skapas.

Från basskärmens navigation/telefon/radio sveper man enkelt fram en sida med upp till 16 telefonbokskontakter för att svepa vidare till inställningar för bilens säkerhetssystem eller miljöprestanda.

Att småbilen Clio har ett så påkostat gränssnitt känns lyxigt, men likt i BMW förutsätts det att användaren sitter ned ett par timmar och bekantar sig med systemet för att det ska fungera så enkelt och trafiksäkert som möjligt.

Att Renault i stor utsträckning använder sig av tydliga symboler som komplement till text är berömvärt. Vidare känns det vardagslogiskt att bilens ljudingångar samsas under fliken ”Musik” i stället för ”Media”.

Under förutsättning att bilen står still kan man svara på inkommande SMS med skärmens tangentbord, bilen lägger på eget bevåg till ”Skickat från Renault”. Kul!

Mediaskärmen i Renault Clio.
Mediaskärmen i Renault Clio.
1. Renault håller envist kvar vid rattkolumnens ”stubbe” för att kontrollera radion. || 2. ”Blomman” är en genvägsknapp till bilens körinställningar.  || 3. Induktionsladdning av mobil.
1. Renault håller envist kvar vid rattkolumnens ”stubbe” för att kontrollera radion. || 2. ”Blomman” är en genvägsknapp till bilens körinställningar. || 3. Induktionsladdning av mobil.
Tesla Model 3

I jämförelse med långtestkollegorna är Model 3-skärmen enorm, 15 tum. Ungefär en tredjedel av skärmytan är låst till att visa varningslampor, färddator och hastighets- och trippmätare.

Trots det är ytan fullt tillräcklig för att ge de virtuella knapparna och reglagen den plats som krävs för att göra dem hanterbara under körning.

Den fria ytan har alltid Google Maps som bas. Kartbilden kan kompletteras med upp till två informationsfält för exempelvis räckvidd och aktuell mediakälla.

Då Teslas app för Spotify i princip överensstämmer med den version som används på datorer blir det avsevärt mer överskådligt och lättnavigerat jämfört med BMW:s alternativ.

Till skillnad från långteststallet i övrigt tillåter inte Tesla Android Auto eller Apple Carplay. Med tanke på Spotify-appen och inbyggd podcastspelare kan det vara av underordnad betydelse, men har man vant sig vid de fördelar exempelvis navigationsappen Waze ger, lär man bli besviken.

Av förklarliga skäl kan skärmen inte släckas ned helt, skärmen kan göras ljussvag men vid mörkerkörning kan den trots allt störa ljuströtta ögon.

Menysystemet är tydligt, men då det till stor del är textbaserat bör man parkera innan man ger sig i kast med att justera exempelvis ljudbilden.

Mediaskärmen i Tesla Model 3.
Mediaskärmen i Tesla Model 3.
1. Volym och station ändras med det lilla fyrvägshjulet. || 2. Hundsäkrad då klimatanläggningen tar ström av batteriet. || 3. Vid ”självkörning” redovisas bilens avsikter, notera kartan.
1. Volym och station ändras med det lilla fyrvägshjulet. || 2. Hundsäkrad då klimatanläggningen tar ström av batteriet. || 3. Vid ”självkörning” redovisas bilens avsikter, notera kartan.
Toyota Corolla

Toyota har valt att samla fysiska knappar runt en pekskärm. Det finns en knapp för navigation, en funktion som kommer med de högre utrustningsnivåerna, i vår bil står det ”Navigation är inte tillgängligt på ditt system”.

Funktionen kan inte köpas till i efterhand, men numera är telefonspegling standard.

Om man använder tummen för att navigera runt på skärmen får man bra stöd av skärmens ovankant, men friskluftsutblåsens utformning är sådan att man kan få stöd även i nederkant.

Hemskärmen är uppbyggd runt tre widgets. Grafiken känns något åldrad men fungerar, pluspoäng för att den inkopplade telefonens täckning och batteristatus visas så tydligt.

Ett svep till vänster öppnar upp systemets grundfunktioner så som inställningar, ljudkälla och liknande. Likt BMW och Mazda kan man justera radiofrekvensen manuellt med ratt, det blir inte mycket enklare än så.

Gräver man djupare in i bilens inställningar blir det desto mer utmanande, inställningar blandas huller om buller. Skärmens ljusstyrka följer inte den övriga instrumenteringen.

Samtliga i långteststallet behövde en rundlig tid på sig för att upptäcka den lilla skärmikon som visas i inställningsmenyn. Toyota borde kunna betydligt bättre än så här.

Mediaskärmen i Toyota Corolla.
Mediaskärmen i Toyota Corolla.
1. Toyota använder både höger och vänster ratteker till stereon. || 2. USB-porten till AA och ACP i höjd med passagerarens knä. || 3. USB göms i mittarmstödet. Hål så att sladdarna inte ska klämmas.
1. Toyota använder både höger och vänster ratteker till stereon. || 2. USB-porten till AA och ACP i höjd med passagerarens knä. || 3. USB göms i mittarmstödet. Hål så att sladdarna inte ska klämmas.

Test av appar

Internetuppkoppling i bilen ger möjlighet att ladda ned mjukvara utan att behöva uppsöka verkstad, sekundfärsk trafikinformation och strömningstjänster. Som något av en bieffekt blir det möjligt att övervaka och kontrollera bilen med hjälp av mobiltelefonen. I årets långteststall är det BMW och Tesla som nått längst i interaktionen mellan telefon och bil. Även om de andra tillverkarna ligger ett par steg efter kan det fortfarande finnas en poäng med att koppla bilen till mobilen.

Test av 5 uppkopplade bilar: Bästa infotainmentsystemet vinner!

BMW 3-serie

Registreringen av BMW Connected-appen kan göras av användaren, men det förutsätter att man har fysisk tillgång till bilen. BMW kräver utöver inloggning på det personliga kontot en separat pin-kod för att appen ska öppnas. Med tanke på att bilens exakta position anges i appen är det klokt, en förslagen nyckel- och telefontjuv får det lite svårare att lokalisera bilen. 

Appen har omfattande insyn, bland annat kontrolleras bilens kvarvarande bränslemängd och räckvidd, servicestatus, lufttryck, oljenivå och liknande parametrar. Att det går att låsa och låsa upp bilen är en självklarhet. En klurig funktion som är unik för BMW är adressdelning. För appanvändare är det möjligt att skicka resmål till bilens navigator, praktiskt om den som kör bilen inte kan adressen eller hur navigationssystemet fungerar. En genomtänkt och välfungerade app.

Mazda 3

My Mazda-appen upptar 85 megabyte telefonminne och det gör den till en av de mindre storlekskrävande apparna. Det märks innehållsmässigt. Bakom den sobert avskalade startsidan är funktionerna få. Kortnummer till vägassistans med bilens exakta geoposition är användbart. Likt Renault och Toyota går det inte att låsa upp dörrarna, justera klimatanläggningen eller på annat sätt interagera mer konkret med bilen.

Bilens servicehistorik visas i appen och det går även att boka tid till service. Instruktionsboken till mediasystemet finns som pdf, men tillåts inte öppna i fullskärm, en riktig blunder.  Appen har så pass begränsat användningsområde att man måste vara mer än engagerad i sitt bilinnehav för att finna det värt mödan att gå igenom registreringsprocessen.

Renault Clio

Startskärmen till My Renault-appen ser lovande ut. Bland annat finns instruktioner för hur man kör miljövänligt, för bilen specifika garanti- och tjänstevillkor samt hur lång tid som kvarstår av garanti/tjänst.

Renault har inte lyckats fläta samman app och bil speciellt väl. Exempelvis måste bilens miltal anges manuellt för att appens föreslagna serviceschema ska fungera.

Att bilens chassinummer anges underlättar när det är dags att beställa bättringsfärg eller reservdelar. Appen ska kunna ange bilens position, men efter otaliga försök har vi hittills mötts av budskapet: ”Vi kunde inte återskapa fordonets position.”

Renault är övertygade att alla Renaultförare är 1) Sugna på att byta bil. 2) Tänker byta till en ny Renault. För hur ska man annars förklara att funktionerna ”Värdera din bil” och ”Lägg till ny bil” finns tillgängligt på startskärmen? 

Tesla Model 3

I kraft av att appen övervakar laddningen av bilen har Tesla långtestårets (hittills) mest frekvent använda app. Det är också den app som är mest integrerad med bilen. Telefonen kan fungera som bilens nyckel och det går att låsa/låsa upp dörrar och bagageutrymmen, klimatisera kupén och reglera hur mycket laddning batteriet ska ta.

Det går att justera kupétemperatur och stolsvärme (!) vilket kan synas överflödigt men när bilens skärm är upptagen av en Netflixserie eller Teslaspel är det en uppskattad funktion.

Under laddning får man en tidsuppgift för när batteriet är fulladdat eller tillräckligt laddat för att resan ska kunna fortsätta. Tyvärr är det inte möjligt att göra reseplanering med laddstopp från telefonen, däremot kan man skicka körinstruktioner till närmsta Supercharger. Alla typer av serviceärenden (utom vagnskador) bokas i appen. 

Toyota Corolla

Efter en något krånglig registrering öppnar sig en app med tydligt miljöfokus. Startskärmen visar bilens nuvarande position (information som även kan delas till andra via sms), körsträckan dit och hur stor del av körningen som gick på el. Föraren får en miljöpoäng baserat på körstil samt tips på var längs den körda rutten föraren kunde förbättrat sitt resultat.

Det går att markera resorna som privat- eller tjänsteresa. Funktionen kan stängas av.

För att mediaenheten ska kunna ta emot trådlösa uppdateringar måste den registreras separat i appen, onödigt tillkrånglat. Trots att funktioner som fjärrupplåsning, klimatisering och servicebokning saknas är det en app som har flera förnuftiga funktioner att uppskatta i vardagen.

Det var enklare förr. Körde man bil så körde man bil, ingen uppmärksamhetstörstande telefon, ingen skvalande radio eller pladdrande podd. Önskade man underhållning och förströelse fick man tala med medpassageraren.

Med åren flyttade radio, skivspelare, kassett- och cd-spelare in i kupén som var enformig resa kunde förvandlas till konsertlokal eller nyhetsstudio. I årets långteststall är det bara radion som har överlevt tidens tand medan ansvaret för det individuella musikvalet har överlämnats till usb-portar, 3,5-millimetersingångar och telefonens Bluetoothkoppling.

För den som trots allt inte vill ge upp cd-skivan finns cd

Är du tidningsprenumerant? Skapa din digitala inloggning.

Registrera
Digital prenumeration
Läs allt – Testa för endast 19 kr!

Det här är en del av vårt premium-innehåll. För att läsa vidare behöver du starta en prenumeration eller logga in ifall du redan har ett konto.

Läs mer

Kommentarer

#1
2020-04-21 06:54

Vilket jäkla skräp.
Många system förutsätter att man sätter sig ner några timmar och lär sig skriver man❗️

#2
2020-04-21 07:52

"Den generation förare som har vuxit upp med pekskärmar av olika slag lär fundera varför Mazda valt en så omständlig lösning."
Vad snackar skribenten om, vad är SÅ OMSTÄNDIGT, snacka om trångsynthet!

Omständigt och trafikfarligt är att via en pekskärm bläddra sig genom menyer, oavsett om det är en mobil eller på bilens instrumentpanel ... detta gör man inte i mörkerkörning utan stora risker!

#3
2020-04-22 09:42

Personligen gillar jag en kombination. För det första, en stor och tydlig skärm är att föredra framför en liten. Minst 10" vill jag ha, men gärna större.

Sedan vill jag ha vanliga funktioner på knappar. Att ställa temperatur och och fläkt vill jag inte ha i någon meny på skärmen, det krånglar bara till det när man kör.

Ett bra exempel är nya Peugeot 208 som har "pianoknappar" under skärmen med de viktigaste funktionerna. Skärmen i den modellen kommer i olika storlekar beroende på trim nivå, men finns i 10" eller mindre.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.