Historien om Subaru och det japanska märkets avsaknad av en automatväxlad dieselbil är historien om lilla Sverige i stora världen.
Kombinationen dieselmotor och automatlåda är nämligen iskall på Subarus viktigaste marknader, USA och Japan, där bilköparna gladeligen överlåter växlandet till automatiken, men där nästan alla tankar bensin.
Den världsordningen har inneburit att Subaru länge struntat i att ta fram en automatlåda för dieselbilar. På kuppen har märket missat många bilspekulanter i Sverige och i andra länder i Europa, där diesel är det dominerande bränslet.
Men nu är den här: steglösa automatlådan Lineartronic i kombination med Subarus boxerdiesel på två liter. Först ut med den drivlinan är kombin Outback.
Den kedjedrivna lådan är något av en dubbelnatur. Vid lugn körning ändras utväxlingen kontinuerligt och eftersom det inte finns några fasta steg kommer motorkraften mjukt och ryckfritt. Om föraren istället trampar gasen i botten finns sju programmerade steg, trots att lådan i grunden är steglös.
Med den lösningen undviker Subaru irritationsmoment som brukar förknippas med den här typen av växellåda, som att motorn ylar och att varvtalet skjuter i höjden vid gaspådrag.
Lådan lirar också bra ihop med dieselmotorn, som dras med viss turbofördröjning men ändå har tillräckligt med kraft.
Priset för Lineartronic är 15 000 kronor och för de pengarna får man en hel del komfort. Tyvärr får man också högre förbrukningssiffror, 6,3 l/100 km jämfört med 5,9 l/100 km för en manuellt växlad Outback.
Som sig bör med en Subaru är Outback fyrhjulsdriven och med Lineartronic-lådan fördelas 60 procent av kraften till framaxeln och 40 procent till bakaxeln.
Vi Bilägare provade fyrhjulsdriften på en lerig och gropig traktorväg och imponerades av framkomligheten. Vid ett tillfälle, i en uppförsbacke, hängde det bakre vänstra hjulet i luften samtidigt som det främre högra slirade, ändå klarade sig bilen upp för backen utan problem.
Interiören är inte lika imponerande, den känns lite gammaldags och inte fullt så genomtänkt. Ett talande exempel är att det numera finns två färddatorer, en ovanpå instrumentbrädan och en på mätartavlan. Den senare visar endast trippmätaren, men sköts av inte mindre än tre stora knappar.
På pluskontot noteras generöst benutrymme för passagerarna, smarta spakar i skuffen som fäller baksätets ryggstöd och riktigt sköna stolar fram.
Viktigast för Subarus hängivna supporterskara är dock att den utdragna väntan på automatlådan nu är slut.
Diskutera: Vad tycker du om Subaru Outback?
Testinformation
Modeller i det här testet:
Subaru Outback 2.0D LineartronicBetyg
PRIS, FRÅN KR: 329 900.
MODELL: Femdörrars kombi.
SÄLJSTART: Nu.
MÅTT, CM: L 479/B 182/H 161.
TJÄNSTEVIKT, KG: 1 705.
SLÄPVAGNSVIKT, KG: 1 700.
MOTOR: Fyrcylindrig boxerdiesel med turbo, 1 998 cm3, 150 hk vid 3 600 v/min, 350 Nm vid 1 600–2 400 v/min.
KRAFTÖVERFÖRING: Permanent fyrhjulsdrift, steglös automatlåda.
PRESTANDA: Toppfart: 195 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 9,7 s.
FÖRBRUKNING: 6,3 l/100 km.
CO2-UTSLÄPP: 166 g/km.
KONKURRENTER: Volvo XC70, Volkswagen Passat Alltrack.
VAD NYTT? Första Subarun med dieselmotor och automatlåda.
FÖR VEM? Den som ivrigt längtat efter nämnda kombination.
PLUS: Växlar mjukt, bra framkomlighet, sköna stolar.
MINUS: Högre förbrukning med automatlåda.
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)Jag som presumtiv tjänstebilsköpare vill endast ha automat och diesel, men i Legacy. Ryktas det något om den kommer också? Borde väl inte vara långt bort med tanke på att det är samma bil?
Det har varit rätt så tyst om Autoindex i V:B:Ä. det ,måste bero på något,men nu har Subaru visat att det en låda, (en stålrem)i stället för en massa kuggrar måste vara bättre,mindre plats tar den också,men en förhöjd släpvagsvikt med 200kg mycket bra.
Jag tror som leifer att förbrukningen i praktiken kommer att vara lägre med automatlådan än med den manuella lådan.
För övrigt är det intressant att den här lådan som från början utvecklades av Van Doorne's Automobielfabriek redan på 1960-talet och som numera är elektroniskt styrd, används i större bilar.
Tidigare var det mest småbilar som hade den
Låter konstigt med fasta lägen när det inte är påtvingat som i en vanlig låda.
Det kommer att ta något längre tid till 100 och belasta remmen mm hårdare.
@snabb95, inte alls konstigt om du kört en CVT någon gång? Vid kraftig acceleration så varvtalsmaxar en CVT-låda vilket kan vara rejält påfrestande.
Lexus GS450H har någon liknande system, med simulerade växlingar.
Personligen tycker jag det fungerade så där. Rätt mycket gummisnoddskänsla.
Ja just gummisnoddskänslan är det ju man vill undvika, men den finns där ändå.
Men det gör ju inte så mycket det är mest en vanesak och det är ju ingenting mot när Daf kom med sin Variomatic och motorn tokvarvade när man försökte sig på en omkörning, vilket man inte borde göra över 70 km/h! ;-)
Rubriken försöker få till det som att det beror på den svenska marknaden att Subaru nu lanserar kombinationen med diesel och automatlåda, men så är det ju inte. Diesel är ett stort bränsle i Europa och många köpare, inte minst av större bilar, väljer diesel och här finns också kunder som önskar automatlåda.
CVT-lådan är en intressant idé, och självfallet har den utvecklats sedan 60-talet även om grundprincipen är densamma. De fasta lägena gäller inte de bara vid manuell växling?
(eller egentligen inte rubriken, utan ingressen - det är den som antyder att det beror på svenska bilköpare...)
Nix, Raphael, läs artikeln: " Om föraren istället trampar gasen i botten finns sju programmerade steg, trots att lådan i grunden är steglös."
Det är just den elektroniska styrningen som mest skiljer den från den kedjevariator Van Doorne tog fram för femtio år sedan. Då fanns inte dessa styrdatorer.
Den hamnade aldrig i någon DAF, de fick hålla till godo med kilremsvariatorn och innan den kunde introduceras i Daf var personbilsdivisionen redan såld till Volvo.
Nu saknar den ju ändå det viktigaste i en bil (vilket mitt åk har!):
ram
lågväxel
bladfjädrar
en hytt som det alltid regnar in i någonstans....
och ändå älskar jag den. :)
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.