Nästa artikel
Provkörning: Lada Vesta
Provkörning

Provkörning: Lada Vesta

Publicerad 12 februari 2016
Ryss med kryss. Vecken på sidorna är ... speciella.
Senast Vi Bilägare testade en Lada var omdömet allt annat än smickrande. Hur står sig rysk bilbyggarkonst 2016?

Sergey Ilinsky öppnar ena framdörren och stänger den igen.

– Lyssna, säger han och gör om samma sak.

– Låter bättre än Volvo!

Han vill göra en poäng: att AvtoVAZ tagit itu med gamla synder och numera bygger bilar av helt annat snitt.

Med den högst ordinära dörrklangen i minnet tar jag plats i förarstolen. Sergey Ilinsky, som är informationschef på AvtoVAZ, sätter sig bredvid.

Modellen 110 var den senaste Ladan att testas i Vi Bilägare. ”Den i särklass slarvigaste byggda bilen på den svenska marknaden” och ”Ladas kvalitetskänsla och finish i detaljer är lika med noll”, löd två omdömen.

Nya Vesta, som är på tillfälligt Sverigebesök, har tagit ett rejält kliv framåt. Visst är inredningen full av hårdplast, men materialen känns inte billigare än i andra lågprisbilar och allt ser ut att vara pålitligt ihopskruvat. Reglagen är rejäla, de ska gå att använda med handskar, och utrymmet är tilltaget.

Sedan 2010 är Renault-Nissan huvudägare i AvtoVAZ, men huvuddelen av tekniken i Vesta (plattformen, motorn och automatlådan) är utvecklad i Ryssland.

Jag vrider om nyckeln och Sergey Ilinsky är snabb att påpeka att kallstart vid minus 30 inte ska vara något problem. Motorgången är rå och den steglösa transmissionen ylar av ansträngning vid acceleration.

Att fjädringen är i mjukaste laget märks i första kurvan, Vesta gungar och kränger och känns allmänt svajig. 

– Du behöver inte bromsa för sådana, säger Sergey Ilinsky när jag krypkör över ett farthinder.

Vid nästa bula låter jag bli att bromsa. Bilen skuttar oskönt och det smäller till i lastutrymmet.

– Domkraften är nog lös, säger Sergey Ilinsky.

Regnet öser ner och vindrutetorkarna går för fulla muggar. När bladen vänder hörs ett högt och tydligt klick. Sergey Ilinsky har inte hört ljudet förut men påpekar att bilen rullar på dubbdäck, därav det malande dånet i kupén.

Så var den korta provturen slut. I Ryssland är målet tydligt: Vesta ska bli den nya folkbilen. Om den kommer till Sverige är däremot oklart. Tidigast om två–tre år, säger den svenska importören. Ett problem är att motorerna är klassade enligt den gamla avgasnormen Euro 5. 

Nivån på säkerhet är dock hyfsad: antisladd, ABS och förarkrockkudde är standard. 

Frågan är om Lada skulle funka i Sverige. Kanske med lång garanti och priser som är några snäpp lägre än Dacia.

Diskutera: Vad tycker du om Lada Vesta?

Lada vesta

Pris, från kr: 64 000 (514 000 rubel) i Ryssland.

Modell: Fyrdörrars sedan.

Säljstart: Nu (Ryssland).

Mått, CM: L 441/B 176/H 150.

Tjänstevikt, kg: 1 270.

Motor: Fyrcylindrig bensin, volym 1 596 cm3, max effekt 106 hk vid 5 800 v/min, max vridmoment 148 Nm vid 4 200 v/min.

Kraftöverföring: Framhjulsdrift, femväxlad manuell låda (steglös automatlåda som alternativ).

Prestanda: Toppfart 178 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 11,8 s.

Deklarerad förbrukning:

6,9 l/100 km.

CO2-utsläpp: 160 g/km.

Konkurrenter: Hyundai Solaris, Kia Rio, VW Polo, Brilliance H230, Chery Bonus 3, med flera (Ryssland).



Vad nytt?

Helt ny bil.

För vem?

Än så länge bara för ryssar men export utvärderas.



Plus:

Modernare, bättre byggd  och säkrare än tidigare.

Minus:

Svajiga köregenskaper, oprövad kvalitet.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

+ Visa äldre kommentarer (7)
#i • Uppdaterat: 2016-02-12 22:41
VW Polo 2012

Handskfack med belysning :)

#j • Uppdaterat: 2016-02-13 07:14
Uff.

Visst kan man diskutera bilens för och nackdelar. Men till det pris som anges ser det ut som ett " klipp ". Såg en test i tysk tv för några år sedan mellan Ladan och Porschen (suv modellen). Där Porschen körde fast så klarade sig Ladan utan problem. Så ska du ut i terrängen så gäller Ladan. Ps, jag är inte någon fanns av bilen annars, utan konstaterar bara fakta.

#k • Uppdaterat: 2016-02-13 10:42
LeifV

En liten fundering: Hur "ärlig" är en Lada jämfört med resten av bilindustrin?

Man kan ju för västsidans bilindustri se att det finns en stor mängd saker som är konstruerade i ont uppsåt, dvs man ägnar mycket resurser (som bilägaren dessutom betalar för) för att i okynne skapa intäktsmöjligheter.

Här borde kunna finnas en skillnad i tankesätt och attityd mellan öst och väst, typ öst är "klantiga" och skapar kvalitetsproblem medan väst medvetet bygger in dessa kvalitetsproblem för att tjäna pengar.

Ett annat sätt att fråga: Hur mycket "Planned obsolescence" finns i en öst-bil jämfört med västs motsvarigheter?