Bild
Nästa artikel
Nybilstest

Biltest: Fiat 500L, Ford B-Max, Opel Meriva (2013)

Publicerad 17 juli 2013 (uppdaterad 2021-08-20 12:37)
Genom att öppna upp för nya, annorlunda idéer kan Ford och Opel erbjuda ett par ovanligt praktiska familjebilar. B-Max och Meriva blir extra tillgängliga för både barn och vuxna tack vare sina unika dörrar. Fiat 500L är byggd på vanligt sätt men ändå i konstigaste laget.

De tekniska innovationerna har varit många, designen har förändrats kraftigt, men i princip är bilarna byggda på samma sätt i dag som för 50 år sedan: oftast motor fram och bagageutrymme bak och om bilen har bakdörrar hänger de i en mittstolpe och öppnas i bakkant. Det är egentligen inte så praktiskt. För att komma in i och ut ur baksätet måste passagerarna slingra ändan över hjulhuset och lirka fötterna genom dörröppningen.

Allra lättast att äntra baksätet är det förstås om det inte finns någon mittstolpe alls. Med dagens urstarka stålkvaliteter  är det möjligt att göra nya konstruktioner. Ford är först med att lansera en kaross som helt saknar mittstolpe. Framdörrarna på B-Max öppnas på vanligt vis och de stora bakdörrarna skjuts bakåt. Därmed skapas en öppning som är 1,5 meter bred.

En bildörr som öppnas i framkant har också fördelar, inte minst i trånga utrymmen där det går smidigt att slinka  genom springan. Framåtöppnade dörrar var vanligt förr, men förbjöds dock 1961. Dåtidens dörrlås var inte pålitliga och det skedde olyckor när dörrarna flög upp och de åkande kastades ur bilarna.

År 2002 blev det åter tillåtet att vända på dörrarna. Det drog Opel snabbt nytta av. För tre år sedan lanserades familjebilen Meriva med ”Flex doors”, det vill säga bakdörrar som öppnas framåt.

När Fiat i fjol gav sig in i klassen för kompakta, högbyggda familjebilar valde man däremot en konventionell dörrlösning. Men 500L är långt ifrån vanlig.
Att kalla bilen 500L är att luras lite. Den höga fyrdörrars-bilen har inget med den lilla retrobilen att göra utan baseras på en helt ny teknisk bas.  Designen påminner däremot  starkt om lilla 500. Den är sannerligen inte vacker och frågan är om hänsyftningen till Fiats lilla succébil är rätt taktik för att locka köpare till den större familjemodellen.

Fiat 500L sticker ut i bilvimlet och tänder många förbryllade leenden hos betraktarna. Men det är Ford B-Max som tar hem förstapriset i design av de tre testbilarna. Den har spänstigt veckade linjer och bredvid Forden ser Opel Meriva lätt bedagad ut.  

Design är viktigt men för bilarna i den här kategorin är funktionen nog så betydelsefull. Man behöver bara öppna dörrarna på Ford B-Max för att bli på det klara med vilken som är mest praktisk för alla som brukar köra med passagerare i baksätet. I B-Max är det lika bekvämt att kliva in som att slå sig ned i TV-fåtöljen hemma. De gigantiska dörröppningarna gör det också ytterst enkelt att städa  kupén. Man kommer åt överallt med dammsugaren.

Men kan verkligen en bil utan mittstolpe vara lika säker som en modell som styvas upp av  stålpelare mitt på sidorna mellan dörrarna?

Den som drar upp bakdörrarna på B-Max märker direkt att de är bastant byggda. Det krävs armkraft att skjuta de stora plåtsjoken bakåt och ändå tyngre är det att stänga dem inifrån baksätet. Inga barn lär kunna dra igen dörrarna av misstag.

Mittstolparna, av höghållfast borstål, har byggts in i dörrarna   och när de stängs hålls de fast av kraftiga lås. Krocktesterna i Euro NCAP visar att Ford B-Max klarar sidosmällar bättre än Opel Meriva och med något lägre poäng än Fiat 500L.

En nackdel följer dock med Fords förstärkta dörrar. Mellan sidorutorna bildas en bred vägg som skymmer sikten snett bakåt.

Opels framåtöppnade bakdörrar ger ett bra tillträde till baksätet, inte minst för passagerare med stora fötter eller stel rygg. Det är enkelt att luta sig in och spänna fast barn, men inte om de sitter i bakåtvända stolar. Då är dörrarna istället i vägen.

Opel Meriva passar bäst för familjer med lite större barn och den kan dessutom växa med ungarna. Benutrymmet i baksätet går att ändra efter storleken på passagerarna. Sätet består av tre separata stolar som var för sig kan skjutas 19 centimeter i längsled. Om mittsätet fälls ihop kan ytterstolarna dessutom justeras bakåt/inåt vilket ger passagerarna utrymmen som i en stor limousine.

Trots de välkomnande dörrarna i Ford och Opel valde testpassagerarna ändå Fiat 500L.

De fick visserligen kliva in genom ett par vanliga – men  breda – bakdörrar och hamnade i ett högt säte innanför stora glasrutor som ger nästan fri sikt åt alla håll. Även uppåt, ty i utrustningsnivån Lounge ingår ett jättestort glastak.

Även Fiat har försett sin bil med ett baksäte som går att dra i längsled. Avigt nog måste långa passagerare åka framåt för att inte slå huvudet i en låg balk innanför bakrutan. De kan räta på ryggen men får trångt för knäna.

Fiats fantasi har flödat lika mycket inuti som utanpå 500L. Baksätet går att fälla, vika och ställa om på ett otal sätt – i runt 1 500 konfigurationer hävdar tillverkaren. Men dynorna är tjocka och stjäl ganska mycket plats hur sätet än fälls och jämfört med Opel Meriva står sig 500L slätt som lastbil. När bakstolarna fälls ihop i Meriva – vilket sker med ett enkelt handgrepp – sjunker de ned till ett platt lastgolv, stort som en sopcontainer. I Merivas effektivt fyrkantiga lastutrymme får vi in hela sju läskbackar mer än i Fiat.

Ford B-Max är kortast av de tre testbilarna och har minst utrymmen för både ben och bagage. Men normalstora passagerare sitter hyggligt. Någon längdjustering av baksätet finns inte.

Ford bjuder inte på några extravaganser, men har åtminstone försett B-Max med stora dörrfickor, mugghållare och avläggningsytor så att det går att hålla ordning på sina bilprylar.

Passagerarna må föredra Fiat men de som hamnade i testbilens förarstol var långt ifrån lika förtjusta.

Fiat tycks lida av en obetvinglig lust att göra sina bilar annorlunda och det är på gott och ont. Trots att ratten är rund har den fyrkantiga sömmar. Det ser konstigt ut och känns konstigt i händerna. Rattspakarna är ganska skraltiga. Bakom ratten hittade vi så småningom reglaget till farthållaren som satt väl dolt.

Instrumenten är det inte fel på, men färddatorns orange, tunna symboler går inte att tyda i solsken.

500L säljs i dag med bara en enda motor, på 1,4 liter och med 95 hk. Det är en gammal motor och den är alldeles för klen för den stora bilen. Bästa kraften utvecklas vid höga varvtal men utväxlingen är hög för att motorn ska jobba på låga varv och dra mindre bränsle. För att få någon sprutt på Fiat inför en omkörning måste föraren växla ned – ofta tre steg – och gasa av alla krafter.

Växelspaken har ganska svajiga lägen och är inte rolig att vispa runt med. Backen går sällan att få i utan att dreven skrapar som de kunde göra på bilar förr. Fiats drivlina känns helt enkelt omodern.

Fiat hade inte lyckats få fram  några sommardäck till vår testbil. De mjuka, dubbfria vinterdäcken kanske gjorde sitt till att 500L svajade fram på vägen, liksom lite salongsberusad. Föraren måste ständigt korrigera kursen med små irriterade ryck i ratten.

I det tuffaste körprovet på Hagfors flygfält – fyra hårda svängar som runt ett hinder – var det svårt att baxa runt Fiat.

Den svängde tungt och var klumpig att hantera – styrningen är vevig med nästan tre rattvarv och någon vidare vägkontakt känns inte i ratten.
Jämfört med den klumpiga Fiaten gick Ford B-Max och  Opel Meriva som raceråk i svängproven. Båda slank igenom de fyra svängarna i betydligt högre fart – Opel Meriva i nästan 80 km/tim – utan att tappa spåret.

140 hästar går åt för att ge Meriva ett något så när piggt temperament. Opels starka turbomotor brummar dock ganska hårt och tycker om bensin. Den  saknar teknik som får den att stanna när bilen står stilla, vilket skulle ha kunnat spara några bensindroppar.

Meriva är inte oäven att köra men förarplatsen ser ut som i andra Oplar och är inte skojig. På mittkonsolen trängs 37 knappar, markerade med pyttesmå symboler och nästan omöjliga att navigera rätt bland utan att titta bort från vägen. Färddatorn har en urmodig grafik och det går nästan att räkna pixlarna på skärmen. Inte kul att titta på!

Minsta motorn, med bara tre cylindrar och en liters cylindervolym, satt i testbilen från Ford. Det hördes visserligen att det var en trecylindrig motor – den låter lite ilsket ihåligt när den varvas – men att den var på bara 100 hästkrafter måste vi gå in på Transportstyrelsens fordonsuppgifter för att bli övertygade om. Motorn gör ett imponerande jobb. Den svarar direkt på gasen, drar starkt från låga varv och behöver sällan hjälpas med nedväxlingar. I fjol utsåg en internationell jury Fords lilla EcoBoost-motor med turbo, direktinsprutning, variabla ventiltider och stopp/startteknik till Årets Motor i klassen under en liter.

På papperet är Fordmotorn betydligt snålare än konkurrenternas äldre maskiner. B-Max klassas som miljöbil och är skattebefriad i fem år. Testbilen drog visserligen mer än utlovat, men var klart mest ekonomisk under varje etapp.

Ford vet hur man bygger in körglädje i sina bilar och B-Max är inget undantag. Den rappa motorn, precisa växellägen, kvick styrning och en vridstyv kaross gör den inspirerande att köra på krokiga landsvägar. Föraren sitter stadigt i den lite trånga, men bekväma, stolen.

Vid första anblicken ser instrumentpanelen ganska rörig ut med ett 30-tal knappar i mitten. Men det mesta är tydligt utmärkt och lätt att hitta.

I utrustningsnivån Titanium (som kostar  15 000 kr) ingår bland annat det röststyrda systemet SYNC som innehåller  allehanda kommunikation (på engelska). Den yngste testföraren lyssnade på Spotify. De äldre och mindre musikberoende förarna lyckades åtminstone ansluta mobilen.

Mobilen parkopplades enkelt även i Fiat 500L men  röststyrningen reagerade irriterande långsamt. Opel Meriva saknade kommunikationsteknik, men det finns att köpa. I Fords SYNC-system finns en funktion som kan rädda liv. Om bilen kraschar ringer systemet Emergency Assistance automatiskt 112 och anger platsen för olyckan. B-Max kan också förses med Active City Stop som i farter upp till 30 km/tim upptäcker hinder framför bilen och bromsar. Även Fiat erbjuder autobroms till 500L.

Ford B-Max saknar en del kluriga lösningar som konkurrenterna har, men klarar många olika transportbehov. Den är allt igenom modern – och dessutom billigast att både köpa och hålla igång.

Segern går till Ford!

1. Ford B-Max
Den unika dörrlösningen gör det enastående bekvämt att kliva i och ur, spänna fast barn och att städa FORD B-Max, men det är inte det enda som gör den till vinnare. Den är klart roligast att köra med stadig väghållning, snabb styrning och en motor som imponerar. Den trecylindriga lilla maskinen utvecklar 100 hk vilket räcker utmärkt. Förbrukningen är så låg att B-Max räknas som miljöbil och blir skattebefriad i fem år. Den  är även billigast att köpa. Jämfört med de andra bilarna är lastförmågan mindre och interiören inte lika innovativ, men tillräckligt praktisk för de flesta vardagsbehov. B-Max är helt igenom modern, kan utrustas med den senaste kommunikationstekniken och även med bra säkerhetssystem.

2. Opel Meriva
Den listigaste och rymligaste interiören hittar man i Opel Meriva. Baksätet är ett förvandlingsnummer och om sätet fälls lastar bilen 1,5 kubikmeter gods. De framåtöppnade bakdörrarna gör det lätt att kliva i och ur bilen. Meriva är praktisk men dyr i drift.

3. Fiat 500L
Skojig eller ful? Fiat 500L sticker ut med sin höga, retrostukade kaross. Inredningen går att förändra på många sätt och utrymmena är generösa. Stora glaspartier gör bilen trivsam för passagerarna. Men motorn är för svag och bilen går ostadigt på vägen.

Diskutera: Vad tycker du om de testade bilarna?

Testinformation

Modeller i det här testet:

Fiat 500L Lounge 1,4 16V Fire Ford B-Max Titanium 1,0 Ecoboost 100 hk Opel Meriva Enjoy 1,4 Turbo Ecotec

Betyg

  • 5 = Utmärkt
  • 4 = Mycket bra
  • 3 = Bra
  • 2 = Godkänt
  • 1 = Underkänt

Kommentarer

#1 • 2013-07-17 18:05
Onehp

Fords 1.0:a är även årets motor...

#2 • 2013-07-17 20:00
Swemba

Kan någon förklara vitsen med bakhängda dörrar om b-stolpen är kvar?

#3 • 2013-07-17 20:59
Roy J

Swemba, det var inte utan anledning som bilar förr hade dörrarna hängda i bakkant. Att sätta sig blir så mycket lättare. Kanske en ovan manöver numera, men det är faktiskt enklare och bekvämare.
Att de försvann beror på att det hände olyckor när dörrarna öppnades under färd - kanske för att stänga dem ordentligt. De förbjöds därför, men Rolls Royce återupplivade konceptet med en avsevärt säkrare konstruktion, så nu är de åter tillåtna.
Möjligen kan man tycka att de är lite svårare att stänga - ja, det gäller inte Rollsen, för där stängs dörren med en välplacerad tryckknapp.

När du sätter dig i en vanlig bil så gör du faktiskt en zickzack-manöver. Samma när du ska ut ur bilen, då du ju börjar med att resa dig framåt med fötterna nerklämda i den minimala springan mot gångjärnssidan, för att sen backa bort från dörren.

#4 • 2013-07-17 22:18
Raphael

Ett gammalt test som vi har kommenterat förr här, fast då mer individuellt om bilarna. Det är inte förvånande att 500 L går ostadigt, det gör bilar på dubbfria vinterdäck när det inte är vinterkyla. De är gjorda för att vara mjuka i kraftiga minusgrader, vilket gör att de blir övermjuka i plusgrader. Det är inte rekommendabelt att köra vinterdäck på sommarunderlag och testet visar detta med stor tydlighet. Nu gjordes väl testet strax innan det var dags att växla över till sommardäck och därför hade 500 L fortfarande vinterdäcken på. Men det är svagt av Vi Bilägare att inte ta hänsyn till däcken när de gör sin bedömning. Med sommardäck på sommarunderlag hade 500 L betett sig annorlunda.

#5 • 2013-07-17 23:10
Raphael

Vi Bilägare må tycka att det är en allvarlig anmärkning att ratten "ser konstig ut" i en 500 L, men det är ju det som är grejjen. Ja den är designad, men den ser bara fyrkantig ut - det är en synvilla. Den är egentligen rund. Jag har själv hållit i den och kört en 500 L, inget märkligt med det. Ratten fungerar utmärkt. Lite väl stor kan jag tycka, för den har ju instrument mellan ratten istället för ovanpå panelen. Ratten i min C3 Picasso är mindre... Men inget problem att köra med "fyrkantig" ratt.

Jag satt även helt okej tycker jag, faktiskt rätt skönt. Och med fin yta på panelen, var en Lounge med lite mer ja softare utsida än den blanka plastytan i den lägre utrustningsnivån.

När det gäller utrymmena 500 L vs Meriva, så är Merivan en längre bil än 500 L. 500 L är ung som min Picasso i längd, bara några få cm längre och så är den lite högre. 500 L och Picasson ligger i B-klassen i längd, även Ford B-Max ligger där. Merivan hamnar i C-klassen längdmässigt då den skriver över 4,20 gränsen med god marginal så den är en större bil.

För sin storlek är 500 L mycket rymlig, om än annorlunda än min Picasso. Med baksätet i standardläge så rymmer den mer i bagageutrymmet än i min Picasso med baksätet i standardläge, men dras båda fram så långt det går så rymmer Picasson nästan 100 liter mer - fast då har den sämre utrymme för benen bak än i 500 L.

500 L hämmas i takhöjden något av glastaket, utan detta så är takhöjden mer.

Farthållaren fungerar bra och sitter bra till, rätt lik min Picasso faktiskt. Jag tycker 500 L överlag har en trevlig interiör.

Motorn - tja, 500 L finns med flera olika motorer. 95 hästarn räcker till för de flesta men vill man ha mer så kan ju 105 hästars dieseln med 320 i råstyrka rekommenderas, den drar bra redan från 1500 varv.

Men ja den är faktiskt något högre växlad än min Picasso - dock inte helt rättvist att jämföra då 500 L har 6 växlar och min Picasso har 5. 6:an i 500 L är högre än 5:an i min Picasso. Dieseln i 500 L går mjukt och tyst i jämn fart, väldigt fin. Gasar man så låter den mer, men i jämn fart är 500 L tyst och med bra komfort, bra stolar, bra fjädring. Kan tänka mig att den är skön att åka långt med. Själv skulle jag klara mig med 85 hästars dieseln och 200 i vrid, den har fått bra omdömen som en tyst och bekväm motor utomlands och den är också högt växlad med låg ljudnivå tack vare lågt motorvarv på landsväg.

500 L är en praktisk och rolig bil med bra vägegenskaper, med rätt däck monterade. En gladare bil än de andra och jag tycker den är snygg! Snyggast i ljusgrön metallic... Jag tycker det är snyggt med bilar som ser roliga ut.

#6 • 2013-07-18 08:44
Henrik_gbg

Typiskt Svenska biljournalister. Nä, det ska vara vanlig och tråkig design.
Också kört 500L och håller inte med om något dom skriviit här, eller jo..95 hk bensinarn är ett riktigt stolpskott tillmotor. Hur fan man nu kan välja att använda den maskinen i den här bilen. Och att man ens sen väljer att jämföra undanmanöver provet när den går på vinterdäck och dom andra på sommardäck. Hur tänkte man där?
Inte dags att lyfta blicken från tråkig svensson design och vigda sina vyer?

#7 • 2013-07-18 11:11
Raphael

Om vi tittar på försäljningen av minibussar i B-klassen i Europa, så väljer 75 procent av köparna en motor under 100 hk och därför erbjuder också Fiat flera motorer under 100 hk eftersom det är vad majoriteten av köparna vill ha. Fiats konkurrenter i klassen säljer alltså betydligt fler exemplar med de mindre motorerna än med kraftigare motorer, och det har då påverkat Fiats motorutbud av sin modell i samma storleksklass.

#8 • 2013-07-18 13:22
Henrik_gbg

Raphael: Det är mycket möjligt, men 95an är fortfarande en riktigt slö,svag och tråkig motor. Då hade varit bättre att använda TwinAir motorn på 85Hk. Betydligt roligare .

#9 • 2013-07-18 15:58
Pender

Av dessa har jag bara provat 500L. Och den gav ingen lust att slå sönder spargrisen. Förutom "oharmonisk" körupplevelse, störde jag mej på den opraktiska fällningen av baksätet. En annan högbyggd bil i liknande storlek, Renault Captur, hamnade istället på min önskelista. Allt kändes så bra, att jag kunde överse med den lite slöa 90hk-motorn. Särskilt som biltypen inte är tänkt för "Sprutt-Kalle". (Därför tyckte jag även motorn i 500L var ok.) Dock återstår, förutom de ovan, flera andra att prova. Bl.a. Peugeot 2008 (dock, de trista motorerna känner jag alltför väl). Även lilla Honda Jazz bör räknas in i sällskapet. Ungefär lika rymlig, gissar jag. Men den klarar nog inte svensk asfalt. Och höll på glömma Hyundai IX20. IX20 Premium har den i mitt tycke klart vettigaste utrustningsnivån av alla bilar i klassen.. Plus att man inte skruvat på bullrigare däck, som "lyxattribut". Men även den är nog ändå vägbullrig (släkt med Kia.)

#a • 2013-07-18 20:00
Raphael

TwinAir turbomotorn är dyrare än 95 hästars 14 motorn att tillverka, mycket beroende på att TwinAir turbon har turbo och lite andra specialgrejjer. Men vill man ha twinair turbon så finns den ju som 105 hästars för 500 L... Utomlands finns 85 och 70 hästars diesel som är betydligt populärare hos kunderna än bensinmotorerna, men 14 motorn på 95 hästar är en billig inropare. I Sverige blir det skevt då svenskar inte verkar vilja vara intresserade av små dieslar i lika hög utsträckning som utomlands och därför har man valt att inte ta in 85 hästars dieseln, vilket jag tycker är synd. Nu har jag inte kört den i 500 L, utan jag har provat den större 105 hästars dieseln. Men 1.3l Mjet-motorn har jag kört i andra Fiat och det är en trevlig motor, 500 L har den nyaste versionen så den är ännu mer förfinad än den tidigare version som jag har provat.

Captur är inte lika rymlig tycker jag, och jag föredrar diesel så den faller bort för mig. Sedan så tycker jag den är lite väl mjuk i designen, ja många tycker den ser harmonisk ut men för mig är det för harmoniskt. Det är som teflon, ögat halkar på designen och inget fäster. Roliga färger dock. :)

2008:an gillar jag, och jag tycker om dieslarna. En riktigt trevlig bil med mer spänst i designen än Captur. Återigen inte lika rymlig eller flexibel som 500 L, men räcker till bra ändå. Jag gillar interiören.

Hyundai ix20 - nejtack. Min Picasso är bättre i allt, det vore ett nerköp om jag valde en Hyundai. Min Picasso är rymligare, bekvämare, stabilare på vägen och jag trivs bättre med Citroëns diesel än Hyundai. Comfort-paketet till Picasson, som ofta är standard (den återkommer som standard i olika kampanjer) räcker till bra för mig och innehåller det jag önskar och vill av en bil. Och så sitter man högre i Picasson och den ser trevligare ut och har en mer praktisk interiör tycker jag. Bra priser!

C3 Picasson tycker jag fortfarande tillhör de främsta i segmentet, men nu är jag en sån person som hittills inte har haft samma bil två gånger i rad hur bra den än är så om jag ska följa detta så kan jag inte ha en sådan igen. :)

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.