Bild
Nästa artikel

Valet: hälsa eller säkerhet

Reportage

Ytterligare en studie visar att dubbdäck minskar risken för olyckor. Ändå är slutsatsen att de allra flesta borde köra utan dubbar. Partiklarna som dubbdäcken river loss från vägen skördar fler liv än vad dubbarna räddar, menar forskarna.

Den nya studien, som presenterades i samband med en trafiksäkerhetskonferens i Tylösand i början av september, utgår från påkörningsolyckor som inträffade under vintrarna 2008–2013 med totalt 717 inblandade bilar. Genom att analysera kollisionerna har Trafikverket och Folksam kommit fram till att dubbdäck minskar risken för att köra in i bilen framför med minst 25 procent om underlaget är is eller snö.

– Ur trafiksäkerhetssynpunkt har dubbdäck en fördel i den här situationen, säger Matteo Rizzi, trafikforskare vid Folksam.

År efter år visar även Vi Bilägares tester att bromssträckan på snö och is är betydligt kortare med dubbar på däcken. Men det finns ett men. Samtidigt som dubbdäcken räddar liv är de också rena livsfaran. Forskning från Umeå universitet visar att de omtalade partiklarna som dubbarna river upp från asfalten orsakar stora hälsoproblem. Så många som 30–40 personer dör varje år i förtid bara i Stockholm på grund av dubbdäckspartiklar, enligt forskarnas beräkningar. Siffran för hela landet är sannolikt dubbelt så stor.

För att komma till rätta med partikelproblemet har dubbdäck förbjudits på hårt trafikerade gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala. En av gatorna är Hornsgatan i Stockholm och första bedömningen är att förbudet sparar åtta liv om året. Om andelen dubbdäck skulle minska på alla lokalgator i Stockholm från dagens nivå på 50 procent till tio procent skulle ytterligare 15 liv räddas årligen. Som en jämförelse uppskattar Folksam att mindre än ett liv om året skulle kunna räddas om alla bilister i Stockholmsregionen körde med dubbdäck på vintern. Partiklarna dödar alltså fler än vad dubbarna räddar, slår försäkringsbolaget fast.


– Ja, pratar vi antal så är det ett faktum, säger Anders Ydenius, också trafikforskare vid Folksam.

Bilisterna står med andra ord inför ett dilemma: däcken som ger högst säkerhet för den enskilde bidrar till sämre folkhälsa i stort. Så vad ska man välja?

– Tyvärr finns det inte något enkelt svar på den frågan, utan man ska tänka på var man bor och vad man har för bil, säger Matteo Rizzi och fortsätter:
– I vissa delar av landet är dubbdäckens nytta mindre än skadan på miljön och luften som du och dina barn andas in.

För moderna bilar med anti-sladdsystem förordas dubbfria däck i södra och mellersta Sverige och i storstäderna, bara i norr rekommenderas dubbdäck. Det kanske kan låta paradoxalt men samma forskare som konstaterar att dubbat är överlägset på is och snö ger alltså rådet att välja dubbfritt till majoriteten av Sveriges bilister.

En annan aspekt är att dubbdäcken hjälper bilar med dubbfria vinterdäck att få fäste på isiga vägar, påpekar Bernt Wahlberg, informationschef vid däckhandelns branschorganisation STRO.

– Dubbdäcken behövs för att riva upp isen för att få högre friktion så att de dubbfria däcken ska få bra grepp, säger Bernt Wahlberg och konstaterar:

– Man behöver minst 20 procent dubbdäck för att det inte ska bli för farligt att åka med dubbfria vinterdäck.

Mycket talar i alla fall för att någon form av begränsning kommer att införas så småningom. Inget är spikat men tongångarna från forskarhåll på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand var positiva till antingen lokala förbud eller en särskild dubbavgift.

– Jag tycker att vi kan lära oss mycket av våra norska grannar, säger Matteo Rizzi vid Folksam.

Norge har sedan tidigt 2000-tal avgifter för att köra dubbat i bland annat Oslo, Trondheim och Bergen. Andelen dubbdäck i städerna har minskat drastiskt men antalet olyckor ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

– Vi kan känna oss trygga med att vi kan minska andelen dubbdäck i stadsmiljö ganska mycket utan att det skulle ske så väldigt många fler olyckor, säger Matteo Rizzi.

En säsong med dubbdäck kostar i dagsläget 1 200 norska kronor och en månad går på 400. Avgiften har utformats så att andelen dubbdäck ska vara 15–20 procent för att rugga upp vintervägarna och därmed förbättra fästet för dubbfria däck.

Även Christer Johansson vid Stockholms universitet är för en dubbavgift likt den i Norge:

– Om man måste ha dubbdäck får man betala en viss avgift, precis som man betalar skatt för att släppa ut koldioxid. Det är samma sak tycker jag, den som förorenar får ta ansvar.

Samtidigt finns de nya rönen som säger att dubbdäck minskar risken för påkörningar bakifrån på is och snö. Den typen av olyckor inträffar framför allt i stadsmiljö, men Anders Ydenius på Folksam tycker ändå inte att dubbdäck ska användas i städerna utan att städerna ska bli bättre på att salta och ploga.

– Om man skulle införa dubbdäcksförbud i storstäderna ställer det högre krav på väghållaren, det blir viktigare att få bort snö och is, säger han.
Anders Ydenius säger också ja till dubbavgifter men nej till en nationellt förbud.

– Det är väldigt stor skillnad på hur väghållningen ser ut i landet, jag menar, ska man tvinga en distriktsveterinär som kör på en liten skogsväg klockan fem på morgonen att använda dubbfria däck? Där tycker jag att bedömningen ska ligga hos konsumenten.

Diskutera: Väljer du vinterdäck med eller utan dubb?

Kommentarer

#1
2014-11-02 09:55

Jag kör dubbfritt men de dagar det är ishalka blir det slirigt.

#2
2014-11-02 10:08

...och oavsett dubbat eller dubbfritt så skulle man säkert spara många skador om alla kunde lära sig att hålla vettiga avstånd i trafiken - inte minst vintertid och i stadstrafik.

#3
2014-11-02 10:34

Precis Pi och att de med 4wd inte kör som om det vore sommarväglag.

#4
2014-11-02 11:25

Hacken, jag kör awd och dubbat, och de dagar det är ishalka är det INTE särskilt slirigt, that´s the difference. Med hjälp av insidan av skallen, rätt hastighet och avstånd har jag aldrig varit inblandad i någon olycka de senaste 35000 milen när jag kört awd (och inte innan heller). Tyvärr finns ju omdömeslösa bilförare oavsett med vilka hjul bilen driver men det är ju lätt att bara lägga märke till dem med någon form av awd-beteckning där bak. Jag ska gå över till odubbat nu i nästa bilbyte, fast håller kvar vid awd så länge jag kan. Prova själv till vintern, vet jag. Kanske bilden blir en annan...

#5
2014-11-02 11:28

Nja de som mest vill köra om när det är halt är faktiskt de med 4wd, men inte ALLA förstås. Det finns de som kör med huvudet även om de har 4wd.

#8
2014-11-02 11:31

Problemet är väl att det finns lite för många awd-förare som inte riktigt förstår att bromssträckan inte påverkas positivt av awd utan bara möjligheten att ta sig fram effektivare. Sen som jag gång på gång tjatar om - håll avståndet och inga snabba inbromsningar vid rödljus och liknande - alltså planera körningen och kör mjukt i vinterhalkan.

#11
2014-11-02 12:02

”Som vanligt…” förbiser alla experter dubbdäckens betydelse för väggreppet för alla, oavsett vilken typ av däck fordonen har.
Allt som diskuteras är uppmätt skillnad mellan dubbat och odubbat, eftersom ingen kan mäta hur olycksrisken påverkas av dubbdäckens retexturerande effekt på vägbanan.
På däcktillverkarnas avlysta testanläggningar mäts hur stabilitet, styrbarhet och bromsegenskaper påverkas med och utan uppruggning (retexturering) av underlaget. Retexturering från dubbdäcken gör enorm skillnad för fordon med såväl odubbade däck som med dubbdäck. Men detta viktiga faktum ger alltså inte avtryck i vare sig Trafikverkets eller Folksams rent däckjämförande studier.
Även bland de som alls känner till nyttan av retexturering av isiga vägbanor finns en kunskapslucka liknande ”ett svart hål” när det gäller betydelsen av dubbdäckens retexturerande effekt på den bara asfaltytan under vintersäsongen, när det gäller halkolyckor sommartid.
Asfalten poleras slät inte bara av odubbade vinterdäck, utan också sommartid av alla bildäck.
När Vägverket 1997 mätte våtfriktion på de högtrafikerade lederna kring Stockholm konstaterades att MEDEL-värdet var trafikfarligt låga 0.46, att jämföra med halkrisk-gränsvärdet som mätt INOM 20 m är ”Minst 0.50″. Därefter genomfördes mätningar varje vecka under ett par års tid. Dessa tidsserier visar att dubbdäckens retexturerande effekt redan under förvintern höjer asfaltens våtfriktion med ca 45 % (typiskt 30 – 65 %) vilket i de flesta fall räcker för att uppfylla trafiksäkerhetskravet på asfalten. I en enda vägtunnel som på hösten hade för låg våtfriktion skedde 36 halkolyckor inom loppet av bara två månader. Två av de kraschade var polisbilar. Läs mer i denna bloggartikel: http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och-trafikdesign/friktion-pa-sommarv...
När det gäller luftburna partiklar kan man tyvärr konstatera att väghållarna inte tagit ansvar. En nytillverkad beläggning av i städer vanliga typen ABT16 kan bestå av upp till 88 % mjuk sten, utan att bryta mot kontraktsvillkoren. Detta beror bl a på att endast stenar större än 11 mm tas ut för hårdhetskontroll, vilket innebär att asfaltverk i täkter med mjuk bergart endast köper tilltransport av specialsten i fraktioner grövre än 11 mm. Typbladet för ABT16 tillåter att 88 % av stenmaterialet får vara mindre än 11 mm, vilket innebär att upptill 88 % av ballasten i ABT16 kan utgöras av dubbkänsligt stenmaterial från ortens täkt. Trafikverket har äntligen, i juli 2014, infört krav på dubbtålighet även hos slitlagerballast i fraktioner mellan 4 och 11 mm, men dessa krav gäller inte utan vidare på kommunala gator. Varför ska trafiksäker framkomlighet bli lidande för att de kommunala väghållarna inte köper asfalt av tjänlig kvalitet?

#12
2014-11-02 12:08

Vadå "inget är spikat" ni menar förstås "inget är dubbat"?!

#13
2014-11-02 13:57

Alla städer i europa som har problem med höga partikelhalter, vilka dubbdäck ska dom dra in?

#15
2014-11-02 17:39

Bajen är tillbaka i allsvenskan !=) Ursäkta OT men jag är lycklig just nu!

#16
2014-11-02 17:45

Det hela är nog mer en täckmantel/lobby för att få bort dubbdäcken, det sliter mer på vägarna med dubbdäck och det kostar att asfaltera om. Slitaget med dubbdäck är ganska stort, det är inget att hymla om.

#17
2014-11-02 18:17

Skulle vara intressant att veta hur de kom fram till att 30-40 personer dör i förtid pga dubbdäck. Har någon fått det skrivet i dödsattesten?

Är det så så tror jag det skulle göra susen att göra som vissa skrev här innan - sopa upp skiten från gatorna...

#18
2014-11-02 18:20

Hur många av de dubbdäcksdödsdömda är rökare?

#19
2014-11-02 20:03

Undrar hur många som dör av dieselpartiklar som inte fastnar i partikelfiltren.

#20
2014-11-02 21:53

Det måste också vara svårt hur många olyckor som inte händer tack vare dubbdäcken.

#21
2014-11-02 21:52

Jag talade för en tid sedan med en bekant som kalkylerar vägbyggnationer och är insatt i ämnet. Han vill hävda att de förhatliga spåren i vägarna till största delen beror på den allt mer ökande tunga trafiken, ofta med enkla hjul på släpen. Vägarna är helt enkelt inte byggda för att klara den påfrestningen. Skulle det enbart vara dubbdäckens fel borde väl asfalten vara uppsliten, men den är ju nertryckt. Som sagt, bara hörsägen från min sida, men jag tycker det låter hyfsat troligt. Jag förmodar att PangSaab kanske har en uppfattning om detta , det skulle vara spännande att veta. Sen läste jag den publicerade rapporten från Stockholm där man förbjudit dubbdäck. Färre partiklar var det, men också betydligt färre bilar.

#22
2014-11-03 00:26

Quattron : Det låter ju faktiskt väldigt logiskt. Bilen blir ju inte 100 % tyngre bara pga dubbdäcken.

#23
2014-11-03 11:00

Det är inte de stora partiklarna som dubbdäcken river upp som är farliga för människan, de är nämligen för stora och faller snabbt till marken. De farliga partiklarna är de små sotpartiklarna från dieselbilar som går rakt igenom partikelfilren, 10 till 30 nanometer stora. Dessa mycket små partiklar håller sig svävande i stadsluften i många dygn och bildar tillsammans med kväveoxider, också dessa från dieselbilar, en dödlig mix för stadsborna. Det är alltså inte dubbdäcken som skall förbjudas i stadskärnorna utan dieselbilarna om vi vill ha både en bättre stadsmiljö och en säkrare stadstrafik.

#24
2014-11-03 12:52

Det är boendeformen att bo många på liten yta som det är fel på. Människor ska bo på marken bredvid varandra och inte ovanför varandra på höjden. Då löser sig problemen automatiskt med luftföroreningar.

#25
2014-11-03 13:31

@quattron, 2014-11-02 21:52
det är dubbdäcken som gör alla dessa djupa spår i vägytan. Nästan alla kör ju i samma spår så slitaget blir störst i ett smalt område. Jag föreslår din bekant att han tar ett måttband och mäter den genomsnittliga spårbredden. Den kommer att hamna mellan 1-7-2meter... spårvidden på lastbilar är ca.2,5 meter. Prova själv och kör in i ett sådant slitspår och alla dina däck hamnar i spåret trots att du kör en personbil...

#26
2014-11-03 16:38

Hälsa eller säkerhet ?? Tja .. det är inte lätt att svara, hur man vill dö.
.
Men om Norges lösning är bra .. så varför inte klona den?

#27
2014-11-03 18:04

Det vore intressant att få se hur man kommer fram till dessa dödstal som förorsakas av dubbdäcken?
Är det enbart teoretiska bräkningar som ligger till grund för dessa dödstal, eller har man på dessa underlagsområden haft dubbdäcksförbud under några år som sedan följts av år med tillåtna dubbdäck för att kunna konstatera att det verkligen är dubbdäcken som är orsaken?

#31
2014-11-06 16:55

Man har testat .. i laboratorium bost .. Att folk dör av dubbdäck .. Fast man testade förstås på vita möss .. som alla dog.

#32
2015-02-03 22:03

Det var längesen man hörde att någon rekommenderade dubbfritt som ett bra alternativ i halka. Kan det ha att göra med det enorma antal trafikolyckor vi har haft i Sverige hittills i vinter. Det kan inte förklaras med annat än att många har köpt dubbfritt för att visa sig progressiva och moderna. Nu sitter de i dikena och undrar hur det här gick till. De bara gliiider av vägen säger de. Inte i mannaminne har vi haft så mycket olyckor som i vinter. Tyvärr få vi inte veta om de kört dubbat eller ej.
När det gäller partiklar så har det ju klarlagts av företaget Camfil och andra experter ( inte tyckare) att det är vedeldningen i våra kraftverk som skapar de små partiklar som är farliga för våra lungor, inget annat. Dubbparticklarna är större och tyngre och svävar inte så högt över marken.
Beträffande slitagespår i nylagd asfalt så har jag sett att det kan bli nertryckt ett dubbelspår långt innan dubbsäsongen börjat. Solklart fall. Dubb sliter också de facto.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.