Bild
Nästa artikel
Bästsäljare genom tiderna

Bästsäljare genom tiderna

Reportage

Vilken bil väljer vi svenskar och varför? Vi har granskat försäljningsstatistiken för att se hur bilmarknaden och svenskarnas bilval har förändrats från 1973 fram till idag.

Aret 1973 var händelserikt. Den gamle kungen dog och nuvarande Carl XVI Gustaf tillträdde som monark. Vi hade Norrmalms-torgsdrama, IB-affär och i USA blossade Watergate-skandalen upp. Till råga på allt var det oljekris.

Överst i topplistan över de mest sålda bilarna fanns Volvo 142/144. Andra storsäljare var Saab 99, Volkswagen 1303/1300, Fiat 128 och Ford Taunus.

För att se hur bilutvecklingen sett ut under 38 år har vi tittat i arkiven. Bilstatistiken har vi hämtat från Bil Sweden och AB Bilstatistik. Orsaken att vi valt att börja just 1973 är att bilstatistiken förändrades då. Tidigare fanns enbart en topplista över mest sålda märkena, inte specifikt för modellerna.

”Lågt pris för vad bilen erbjuder och garanterat högst andrahandsvärde gör Volvo till det mest ekonomiska köpet” skrev vi i nr 3/1973 när vi testade Volvo 142 DL mot dess konkurrenter.

1975 var topplistan något förändrad. Volvos 140-serie var ersatt av 240. Volkswagens nya framhjulsdrivna bilar, Golf och Passat, seglade in på sjunde respektive tredje plats. Holländska DAF, som senare köptes upp av Volvo, slog sig in på tionde plats med småbilen 66.

– Volvo sålde DAF redan innan bilarna började kallas för Volvo. Och eftersom Volvo inte tillverkade någon småbil fanns det ett sug efter en billigare bil hos köparna. Sedan fanns det ju en Volvohandlare i varje stad så då förstår man varför DAF sålde bra, säger Carl Legelius, chefredaktör på tidningen Klassiker.


Tydliga skillnader
Kombibilar var inte alls lika vanliga som nu – på 70-talet köpte svensken hellre en traditionell sedan än en laståsna, även om Volvos kombimodeller 145 och 245 sålde bra.

”Styrningen går lättare och framför allt har allt glapp försvunnit från den” hette det om Volvos nykomling 242 L i nr 21/1975.

Saab 96 V4 fick omdömet ”körställningen kräver tillvänjning”, men också ”bilen känns oerhört solid och den går ytterst stadigt – inte minst på dåliga grusvägar där de stora och smala hjulen kommer till sin rätt” (nr 22/1975).

Om man tittar närmare på registreringsstatistiken från 1975 och jämför med 2010 ser man tydliga skillnader. Japanska bilar var inte särskilt vanliga, bästa japan 1975 var Toyota Corolla 20 på 20:e plats. Några koreanska bilar såldes inte, istället var italienska Fiat framgångsrika med modell 127 på 13:e plats och 128 på 15:e plats.

– Fiat låg rätt i tiden med småbilar i början av 70-talet när det var bensinkris, säger Carl Legelius. De hade goda utrymmen och lågt pris och uppfattades som moderna med framhjulsdrift. Sedan fick märket dåligt rykte, bland annat beroende på flera byten av generalagent. Man visste inte vem som sålde Fiat längre och rostskyddet var inte heller så bra, precis som på många 70-talsbilar. Fiat har gjort bra bilar, men inte varit lika duktiga på att marknadsföra sig.

”Den fyrkantiga karossen med sina stora glasytor och smala bakre takstolpar ger stora utrymmen och utmärkt sikt – 128:an hör till de behändigaste bilarna att köra” skrev vi om Fiat 128 i nr 6/1975.

Samma år testades också VW Passat – en annan av 70-talets storsäljare. ”Det är en lättkörd och pigg bil, lagom stor och med väl tilltagna utrymmen. Säker på vägen och bensinsnål – något av en idealisk lagombil” (nr 16/1975).

Bakåt för Ford och Opel
Ford Taunus var en storsäljare på 1970-talet med en sjunde plats i säljtoppen 1973. Efterföljaren Sierra låg på samma plats 1985 och 1990.Ford Mondeo låg på en åttondeplats 1995, men sedan har det rasat utför. Förra året hamnade Mondeo först på plats 26 i försäljningsstatistiken.

För Opel Kadett och efterföljande Astra ser bilden liknande ut. På 1970-talet var Kadett bakhjulsdriven och låg 1975 på 14:e plats i säljtoppen. Den nya framhjulsdrivna Kadett lockade betydligt fler köpare och gjorde att den hamnade på en femteplats i försäljningen både 1980 och 1985. Men 2000 hamnade Astra precis utanför tio-i-topp och förra året kom Astra först på plats 26 i försäljningsstatistiken.

– Dels har Ford och Opel inte kommit med så många intressanta nya bilmodeller, säger Anders Parment, forskare i konsumentbeteenden och varumärke. Dels har deras bilar inte tilltalat köparna på det emotionella planet, med image och design. Här har franska bilar haft framgång på senare tid, samtidigt som de inte varit lika krångliga och dyra att äga som förut. Design har blivit mycket viktigare på senare år och ett av de viktigare köpskälen för många.

Mercedes har också gått tillbaka på den svenska marknaden. 1975 låg Mercedes 200-240 på femte plats i försäljningen. Tio år senare, 1985, låg Mercedes 230-300 på tolfte plats. Med förra årets resultat hamnade Mercedes E-klass på 20:e plats i säljtoppen.

– Konkurrensen ökar hela tiden. Det är många som tillverkar kvalitetsbilar idag, säger Sverker Dahl, informationschef för Mercedes och tidigare motorjournalist. Vi har ju Audi som blivit fullvärdig konkurrent till Mercedes, vilket skedde först på 80-talet med tvålkoppsformade 100. Och sen kom Lexus, ett märke som inte alls fanns förut. Och på andra marknader finns nu lyxbilsmärken från både Honda och Nissan. 

”Vill vara yngre”
BMW har tvärtom gjort en resa uppåt i försäljningen. För 38 år sedan låg BMW 1602-2002 på 31:a plats i registreringen, BMW 5-serien på plats 73 samma år. Men märket har sakta klättrat i popularitet hos de svenska bilköparna. 1985 låg BMW 5-serien på 31:a plats och 3-serien på 28:e plats. Förra året hamnade BMW 5-serien på en 13:e plats och 3-serien på en 11:e plats i registreringsstatistiken.

– BMW, och delvis också Audi, har tagit lite av den position som Mercedes tidigare har haft, säger Anders Parment. Bilköparna är mer fåfänga och vill gärna vara tio år yngre än vad de är. Förr klädde sig yngre för att verka äldre än vad de var. Nu är det tvärtom. Det är en allmän konsumtionstrend. Det har drabbat Mercedes, som anses traditionell och gubbig. BMW och Audi anses mer körglada imagemässigt än Mercedes som köps av äldre.

I nr 5 1984 vintertestade Vi Bilägare de tio mest sålda bilmodellerna på isvägar i 30 minusgrader. Vann gjorde Saab 900, före Opel Kadett. ”Vad det gäller vägegenskaperna på isvägar vann Saab 900 flest poäng på att den var stabil och spårokänslig” skrev vi. Opel Kadett fick omdömet ”en synnerligen trevlig bil att köra på isvägarna”.

VW Golf II kritiserades för att den inte var lika körglad som föregångaren och kallades ”anonym som en gråsparv”. För bästsäljaren Volvo 240 fanns utmärkt värmeanläggning och bra sikt på pluskontot. ”Som vintervägbil hamnar den däremot på en tillbakadragen plats. Tung och trög, lätt att sladda med, långsam på vår provbana” ansåg testförarna.

Året efter, 1985, fick 600 bilägare tycka till om Volvo 240, Saab 900, Audi 100, Toyota Camry, Mazda 626 och Opel Rekord. Volvo 240-ägarna klagade på mycket, trots att de tänkte fortsätta köpa modellen. Krocksäkerhet, andrahandsvärde och värme var det enda som fick gott ägarbetyg.

1985 var också året med skifte toppen av försäljningslistan, seglivade 240 fick ge sig för 740/760. Fast 240 kom ändå att bli Volvos mest tillverkade modell genom tiderna, från 1974–1993.

Trots att Volvo för många idag är synonymt med kombibilar var det inte förrän 1986 som Volvo sålde fler kombibilar än sedaner i Sverige. Då fick 245, eller 240 femdörrars som modellen kallades, sällskap av femdörrars 740 och 760.

Varför väljer vi de bilar vi gör?
– Mycket handlar om traditioner och historik, att vi är vana vid att en bil ska se ut på ett visst sätt, säger Anders Parment. Idag har det luckrats upp, det finns fler biltyper att välja på och det är inte självklart för familjebilsköpare att välja en Volvo V70. Det finns en större mångfald av olika biltyper idag. Förr köpte många en likadan bil som grannen, idag vill de flesta ha något som inte grannen har. Det är en tydlig konsumtionskultur att profilera sig själv, att vara individualistisk i sitt bilval.

Carl Legelius på tidningen Klassiker:
– Det som präglat våra val i Sverige är vilka bilar vi tillverkat, de har blivit riktmärken. Även om inte alla väljer en stor Volvo eller Saab så har man köpt en stor Opel, Ford eller Mercedes. Vi har långa avstånd och kalla vintrar, då behöver man en rejäl bil. Så tror jag många köpare tidigare har resonerat. Fast idag går trenden mot lite mindre bilar.

Volvos starka ställning i Sverige kan också bero på att det är ett inhemskt varumärke som alla bilköpare känner till sedan tidigare. En annan orsak är att många svenska företag är kopplade till bilindustrin och därför köper Volvo som tjänstebil. Just tjänstebilssektorn har vuxit kraftigt och är en viktig orsak till att Volvo fortfarande är nummer ett på försäljningstoppen. På 1970-talet var det få som hade förmånen att ha en bil betald av företaget.

Anders Parment:
– Fram till 1990-talet berodde Volvos  starka försäljning på att bilen höll bättre, hade bra värme och ventilation, bra strålkastare och var billiga att serva, med högt andrahandsvärde. Det var i alla fall föreställningen hos många bilköpare om Volvo.

– Det tar 10–15 år att ändra attityder, speciellt hos äldre köpare. Hos yngre finns det däremot många som tycker att Fiat är en cool bil, de minns inte rostiga, skuttiga småbilar från 1970-talet.

Fem av bilarna på tio-i-topp 1990 var i mindre mellanklassen, populärt kallad Golfklassen. Där ser man en tendens att välja något mindre bilar än tidigare.

Den stora förändringen bland bästsäljarna under 1990-talet var Volvo 850. En stor Volvo, med framhjulsdrift och starka motorer. Det dröjde inte länge förrän kombimodellen av 850 blev Sveriges mest sålda bil.

”Det är inte lätt att bli profet i sitt eget land, men i vårt semestertest framstår i alla fall Volvo 850 kombi som särklassig. Att Volvo 850 Herrgårdsvagn är en suverän semesterbil överraskade oss inte” skrev vi i nr 10/1995.

Gamla favoriter
Riktigt lika positiva var vi inte mot Volvo S40 och V40. I nr 11/1997 testade vi 17 kombibilar, däribland Volvo V40: ”Kan definitivt utmana värsta rivalen Audi A4 när det gäller köregenskaper, motor och prestanda”, hette det visserligen.Men vann testet gjorde VW Passat Variant. ”Inte bäst på allt, men bra på mycket” skrev vi om den.

Saabs nya 900-modell blev lite av en flopp däremot, med åtskilliga barnsjukdomar. I slutet av 1990-talet kom också 9-5, som ersättare till 9000-modellen. I vårt kombitest i nr 2/1999 mot första generationens Volvo V70 vann Saab 9-5. Men segern var inte långvarig. Ett år senare hade Volvo en ny V70 ute på marknaden, som slog Saab 9-5.

De senaste tio åren är det gamla favoriter som legat i topp försäljningsmässigt. Volvo V70 dominerar, med drygt tio procents marknadsandel både 2000 och 2005.

En tendens som förstärkts är att vi väljer något mindre bilar än på 1970-talet. Lilla mellanklassen med Ford Focus, VW Golf, Peugeot 307, Renault Mégane och Kia Cee´d har blivit storsäljare under 2000-talet. En viktig orsak är att bilarna i klassen har blivit större och utrymmena bättre. För många köpare finns det inte skäl att välja en stor Ford Mondeo. Istället väljer många en billigare bil i kompaktare format, som ändå är tillräckligt rymlig.

Diskutera: Vad tycker du om bästsäljarna?

Statistik

Antal sålda bilar

Tio-i-topp 1973
1. Volvo 142/144: 43 818
2. Saab 99: 19 219
3. Saab 96: 14 026
4. Volvo 145: 13 774
5. VW 1303/1300: 11 309
6. Opel Rekord: 7 998
7. Ford Taunus: 7 441
8. Mercedes 200-240: 6 147
9. Fiat 128: 5 434
10. Opel Ascona: 4 846

Tio-i-topp 1975
1. Volvo 240: 55 958
2. Saab 99: 28 816
3. VW Passat: 16 255
4. Saab 95/96: 15 432
5. Mercedes 200-240: 11 670
6. Opel Rekord: 10 843
7. VW Golf: 10 828
8. Ford Taunus: 9 055
9. Ford Consul/Granada: 8 343
10. DAF 66: 7 075

Tio-i-topp 1980
1. Volvo 240: 39 655
2. Saab 900: 18 307
3. VW Golf: 10 578
4. Volvo 340: 10 432
5. Opel Kadett: 7 944
6. Saab 99: 6 447
7. Mercedes 230-300: 5 438
8. Opel Rekord: 5 211
9. Ford Fiesta: 4 622
10. Ford Taunus: 4 620

Tio-i-topp 1985
1. Volvo 740/760: 36 899
2. Volvo 240: 23 508
3 Saab 900: 19 765
4. VW Golf/Jetta: 14 652
5. Opel Kadett: 11 490
6. Volvo 340/360: 10 728
7. Ford Sierra: 9 872
8. Ford Escort: 9 532
9. Audi 100: 7 551
10. Mazda 323: 6 584

Tio-i-topp 1990
1. Volvo 740/760: 25 032
2. Saab 9000: 12 907
3. VW Golf/Jetta: 10 854
4. Toyota Corolla: 8 335
5. Volvo 240: 8 060
6. Volvo 440/460/480: 8 022
7. Ford Sierra: 7 900
8. Opel Kadett: 7 687
9. Ford Escort/Orion: 7 293
10. Mazda 323: 7 035

Tio-i-topp 1995
1. Volvo 850: 24 514
2. Volvo 940/960: 19 351
3. Saab 9000: 9 537
4. Saab 900: 8 886
5. VW Golf: 7 906
6. Ford Escort: 7 458
7. Opel Astra: 6 500
8. Ford Mondeo: 5 466
9. Volvo 440/460/480: 5 086
10. Audi 80/A4: 4 280

Tio-i-topp 2000
1. Volvo S/C/V70: 29 859
2. Saab 9-5: 16 142
3. Volvo S/V40: 14 740
4. Saab 9-3: 10 961
5. VW Golf: 10 898
6. VW Passat: 10 430
7. Renault Mégane: 9 691
8. Ford Focus: 8 372
9. Skoda Octavia: 7 447
10. Volvo S80: 7 332

Tio-i-topp 2005
1. Volvo V/C70: 27 999
2. Volvo V50: 12 484
3. Saab 9-5: 11 894
4. VW Golf: 9 603
5. Saab 9-3: 9 379
6. Ford Focus: 9 055
7. Toyota Corolla: 8 518
8. VW Passat: 7 906
9. Peugeot 307: 7 435
10. Renault Mégane: 6 130

Tio-i-topp 2010
1. Volvo V70: 25 591
2. VW Golf: 12 825
3. VW Passat: 12 145
4. Volvo V50: 10 311
5. Kia Cee´d: 8 163
6. Audi A4: 6 592
7. Renault Mégane:  6 291
8. Ford Focus: 6 278
9. Saab 9-3: 6 232
10. Renault Clio: 5 915

Taggar: Reportage,

Kommentarer

#1
2011-07-26 10:54

När det gäller Fiat och rostskydd måste noteras att Fiat var en av de första att montera skyddande innerskärmar fram, på den lilla 127:an.
Något som alla gjorde långt senare.

Tips: den där Peugeot 305 har väl inte riktigt rätt bild... ;-)
Ser mer ut som en 307, vilket stämmer bättre med året.

#2
2011-07-26 13:40

Jag skulle vilja veta när och varför kombi blev så nödvändig för Svenska bilköpare ...

#3
2011-07-26 18:37

Jes_

Har man båt eller fritidshus så behövs en kombi, helt klart.
En semester med ett gäng ungar och takbox oumbärlig om man inte har husvagn.
Sen är den ju en bra laståsna året om.
Kör med den 6e åsnan nu, inte Volvo denna gång.

#4
2011-07-26 20:56

Jo det är inte fel med kombi FullBrew, trots allt. Men vår närmaste omvärld ser närmast likadan ut som vår ... utom övertalet kombibilar och för, si så där 20 år sedan var sedanar vanligare även här. Jag har båt, husvagn och hus (som jag bor i på min fritid, alltså fritidshus :o) )
För de flesta av oss är det synnerligen ovanligt att det extra utrymme som kombin ger, verkligen behövs och/eller används.
Jag tycker ändå att det är märkligt när vi nu jagar milliliter i bränsleåtgång och då fortsätter med att köpa kombibilar ... ?

#5
2011-07-26 21:19

Det är egentligen inte ett krav att ha kombi, vi var på semester med våra tre ungar, sittvagn och allt, i en sedan.

Och en takbox har jag aldrig använt.

Första kombin köpte jag efter ungarna flugit ut, och visst är det praktiskt med en kombi.

#6
2011-07-26 21:47

Volvo 340 hängde med (alltför) länge och i boken "Tidernas sämsta bilar" säger författaren (Richard Porter) att bilen "var ritad och byggd i Holland - förmodligen på ett cannabiscafé i Amsterdam." Ha! Ha! Kanske det mest positiva han säger om bilen.

#7
2011-07-27 18:34

Jes_ kombi är ett måste om man har hund näst intill, lättare att packa in om man ofta lastar tyngre saker eftersom det inte är någon hög kant även om många sedaner blivit bättre med lägre "lastströskel" idag, dvs båtmotor, elverk för den som kanske har ett riktigt fritidshus utan fast el osv osv

#8
2011-07-27 19:31

Helt klart Serber, men likväl är det flertalet kombiägare som egentligen inte behöver ... och Sverige är unik vad gäller antal kombis ... :o)
Jag är bara nyfiken på hur det kommer sej ... för fritidshus, hundar, båtar och barnvagnar har man också i exempelvis Finland, Norge och Danmark ... men övervägande sedanbilar.

#9
2011-07-28 01:06

Jes_: Vi kanske helt enkelt har råd att ha det lite bekvämare här i Sverige. Danskar beställer ju till och med sina bilar utan radio. Jag har åkt sedan från -95 (när jag tog körkort) fram tills förrra året, och kan inte hålla räkningen på hur många gånger jag svurit över att jag inte haft en kombi. Jag behöver den inte dagligdags, men när jag väl behöver den är det väl värt den extra centilitern den drar per mil. Bor man på landet är det inte särskilt aktuellt att åka 5 mil för att hyra en bil (eller släp) för att sen åka 10 mil i motsatt riktning för att hämta en byrå man köpt på blocket, och sen åka tillbaks och byta bil igen. Även om det bara är en gång om året. Du har ju lastbil och kan använda den vid behov, men vi som bara har B-kort får hålla tillgodo med vad vad den behörigheten erbjuder.

#10
2011-07-29 21:09

Så enkelt är det nog inte amoC. I exempelvis USA har trenden under den tid vi gick från sedan till kombi varit, sedan, kombi, pickup-trucks för att sedan återgå till sedan och i en rimlig utsträckning SUV .. inte kombi!
Att Danskarna skulle köpa bil utan radio är en myt men visst väljer många danskar enklare bilar av kostnadsskäl ... likväl måste man väl förstå att de, liksom vi köper bilar utifrån behov i första hand, alltså om kombi verkligen är så bekvämt och nödvändigt hade nog våra grannar i söder också köpt sådana .... vilket gäller Normän och Finländare också.
.
Fast det kan verka som, typ Skoda-köpare i större utsträckning köper sedaner än exempelvis VW-köpare och det mest besynnerliga som jag tycker att jag noterar då ... lyxbils-köpare tycks också föredra sedaner :o)

#11
2011-08-02 20:58

@jes_: Sant, det är ju i mångt och mycket image som spelar roll när man väljer bil, det framgår ju med all önskvärd tydlighet inte minst i kommentarerna här. Om alla köpte den bäst lämpade bilen efter vars och ens levnadsförhållanden hade vi haft en helt annan bilpark än vi har idag. Jag har faktiskt en pickup också, men den är eländig att strutta runt i dagligdags, och dessutom är det bökigt om man har ömtlig last och vädrets makter inte är på ens sida. I mitt fall (som naturligtvis är det enda jag kan uttala mig om) så har jag efter alla dessa år äntligen insett att kombi är det som gäller. En "riktig" kombi, ingen "livsstilsbil".

Dock har du fel i att det är en myt att danskarna köper bil utan radio, eller för den delen nästan all annan utrustning. Det är billigare för dem att eftermontera "på plats" än att köpa från fabrik. Detta har gett mig en betydligt större arbetsbörda på senare tid, då det krävs omkonfigurering av hela bilen om du tex vill lägga till dimljus. Alla danskar gör naturligtvis inte så, men tillräckligt många för att det ska märkas. Förekommer även i Norge, men i mindre utsträckning.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.