”Jag backade rakt in i testbilen i svinottan”

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt så måste man se upp”. Visdomsord från Henrik Tikkanen. Apropå att backa. Ja, jag menar med bilen. Att backa in på egna infarten i kolsvart mörker, innebär först en koll framåt så att inte någon oväntad gäst parkerat ett stycke in på vägen.

För väl hundrade gången konstaterar jag att extra backljus borde monterats. De i armaturen baktill räcker bara till att varna andra. Backkameran är förstås nerkletad med vägsmuts. Skulle köpt en Golf.

När jag övningskörde med buss sa SL:s instruktör att backa med buss, det ska ni undvika i möjligaste mån. Det är inte optimalt! Måste det göras så be om hjälp. ”Ha då en observatör som varnar för hinder ni inte ser. Men var inte oroliga. Ni kommer garanterat inte att råka ut för det på uppkörningen”, sa han.

Dags för uppkörning. Jag först. Ut i stadstrafik, rondellkörning, sedan ut i förorterna på allt mindre vägar. ”Nu vill jag att du vänder på lämpligt sätt – genom att backa.”

Det gick bra. Men för några år sedan på hemmaplan backade jag med en testbil rakt in i Vi Bilägares långtestbil klockan 05.15. Tvärmörkt. Jag såg inte upp. Frun frågade länge – ska jag backa åt dig? Det var inte roligt!