Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Det har hänt mig igen. Jag kan inte förstå att det är möjligt. Det finns ett övergångsställe där jag ofta kör, som dessvärre inte alltid är den säkra övergång som det är tänkt, utan mer som en fälla för gångtrafikanter.
Det handlar om ett obevakat övergångsställe på en vägsträcka med ett ”reversibelt" körfält i mitten. I den riktning man kör växlar det mellan ett och två körfält. Där blir jag och många andra då och då omkörda strax innan eller till och med på själva övergångsstället, ibland när gående är på väg över! Det uppstår då mycket obehagliga situationer.
Senast jag stannade där var det för en ung mamma med barnvagn. Jag kom precis i det läget att man självklart ska stanna och lämna företräde. Jag gjorde en elegant gest, hon tackade och började gå. Rutinmässigt slängde jag en blick i vänster backspegel. Jag ser en vit bil komma i hög fart. Föraren tänkte inte stanna. Desperat tutade jag. Mamman stannade förskräckt. Sekunden senare susade en Mercedes förbi i hög fart.
En bekant säger att han om möjligt undviker att stanna vid just det övergångstället för att vinka över någon. ”Det är ju som att lura ut folk för att i värsta fall bli överkörda.”
