Lodjur blir allt mer ovanliga i Sverige. Enligt Naturvårdsverket minskar stammen och bedömningen är att det finns mellan 1 000 och 1 400 lodjur i landet.
Ändå ökar viltolyckorna med det sällsynta kattdjuret. Under 2013 dödades 40 lodjur i trafiken, jämfört med genomsnittet på 27 trafikdöda lodjur under åren 2010-2012.
Totalt rapporterades nästan 47 000 viltolyckor under 2013. Olyckor med rådjur stod för ungefär tre fjärdedelar. Bland de ovanligare djuren som dödades i trafiken under fjolåret fanns elva örnar, nio vargar, sex björnar, två järvar och två mufflonfår.
Diskutera: Vad tycker du om statistiken?
2010: 27
2011: 28
2012: 26
2013: 40
Källa: Nationella viltolycksrådet
Mer från Vi Bilägare
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Om statistiken säger jag "katten också"
Sen undrar jag hur man kör på en örn? Inte ofta de sitter still på en väg och käkar, de tar bytet och drar iväg.
Ibland verkar det som om svenskarna undviker olyckor endast genom att det inte finns något att köra på. Är det något på vägen så nog sjutton är det någon som kör på det. De kan inte tänka att man ska ha lite framförhållning och kunna stanna på den sträckan man ser framför sig?
Undrar hur många tamdjur som körs över.
Kanske bäst att inte veta...
Nej, Hacken. Det är tyvärr inte särskilt svårt att köra på en örn. De flesta rovdjur/fåglar äter gärna sig proppmätta när tillfälle ges, vilket medför avsevärt långsammare "take off" Konservatorer påpekar detta när man lämnar in djur som hittas vid vägkant e. dyl. Har själv en sådan ormvråk på en pinne på väggen. Däremot är detta nog ännu vanligare vid järnvägsspår, det framgår inte om statistiken gäller enbart vägtrafikolyckor eller om tåg är inräknade.
Mufflonfår, där har man verkligen letat efter något att köra på!
Tvärtom vad denna artikel säger så ökar lodjursstammen i Uppland, enligt Sveriges Lantbruksuniversitet.
Där Naturvårdsverket ser en reducering av antal familjegrupper av lodjur förklarar de med att en ökad jakt har beviljats samt att det finns brister i inventering av lodjuret men inventeringen kan ju slå åt båda håll.
Det som märks i Uppland är också en reducerad rådjursstam vilket tyder på två saker, lodjuret har blivit mycket bättre på att jaga rådjur (som den gör i det vilda) eller att stammen har vuxit. Det har inte strukit med fler rådjur än ett genomsnittligt år för Uppland. Som jägare ser jag en ökning av fällda rådjur och jag ser fler spår av lodjur i skogen men jag vill gärna ha en rik fauna i skogen så jag ser gärna en utökad jakt på lodjur här. I övriga Sverige har jag ingen åsikt utan lämnar det till respektive länsstyrelse.
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2011/6/okande-lodjursstam-i-uppland/
Uppsala är ju inte hela Sverige.
Minskad tillgång på bytesdjur är stor en del av förklaringen. Rådjurstammen har minskat kraftigt där lodjuren har ökat. De rådjur som finns kvar vistas oftare på öppna fält och framför allt närmare bebyggelse där risken för påkörning blir automatiskt högre. Dessutom finns klara tecken på att inte bara bytesdjur utan även rovdjur visar mindre skygghet inför människor. Det finns många berättelser om "spontanmöten" med lodjur som visat sig märkligt oskygga. Detta i kontrast mot ett inslag i "Mitt i naturen" för flera år sedan där en känd viltforskare sade sig aldrig ha mött ett frilevande lodjur!
Skulle vilja veta vad kostnaderna är för alla viltolyckor och som höjer försäkringspremien.
Och visst tycker jag det är tragiskt med alla dessa djur som blir påkörda. Värst för viltet som blir påkört och springer till skogs och dör i svåra plågor.
JohanE_1: En korrekt observation och ett förtydligande av mitt inlägg bör vara att "trenden är motsatt i Uppland".
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.