Nästa artikel
Här är städerna med mest bilköer i Europa
Nyheter

Här är städerna med mest bilköer i Europa

Publicerad 27 april 2010 (uppdaterad 21 september 2010)
Stockholm må vara på väg mot en trafikinfarkt - men i jämförelse med andra städer är problemen små. Ny statistik rangordnar 59 europeiska städer.

Bryssel har mest bilköer i Europa.

Det visar ny statistik från gps-tillverkaren TomTom.

Mest köer i Bryssel
Med information från användare av företagets gps-mottagare har trafiken i Europa kartlagts.

TomTom har analyserat informationen från stora vägar i städer med minst 500 000 invånare och presenterar nu en rangordning över städerna med mest bilköer.

För att göra statistiken överskådlig har man definierat en väg som överbelastad om bilarna håller hastigheter som är 70 procent eller lägre av gällande hastighetsbegränsning.

I Bryssel är 37,7 procent av de stora vägarna överbelastade.
 
"Få köer i Stockholm"
Bland städerna med mest köer finns också två från Polen och fyra från de brittiska öarna.

Bäst är trafiksituationen i spanska Zaragoza, där endast 1,5 procent av vägarna är överbelastade.
 
Om man ska tro statistiken är problemen med bilköer i Stockholm inte så stora som i övriga Europa.

Endast 6,4 procent av vägarna är överbelastade och Stockholm placerar sig därmed på plats 56 av 59 i rangordningen.

Diskutera: Vad tycker du om statistiken?

Hela listan:
(Siffrorna intill städerna anger antal procent av de större vägarna som är överbelastade.)















































































































































































































































1.Bryssel37.7 %
2.Warszawa37.5
3.Wroclaw35.7
4.London34.7
5.Edinburgh34.5
6.Dublin33.9
7.Belfast31.8
8.Marseille31.2
9.Paris30.4
10.Luxembourg29.4
11.Milano29.4
12.Rotterdam28.8
13.Birmingham28.5
14.Rom28.0
15.Amsterdam27.7
16.Oslo26.4
17.Barcelona26.3
18.Budapest26.2
19.Neapel26.1
20.Poznan25.4
21.Lódz25.0
22.Turin24.2
23.Palermo24.1
24.Prag23.6
25.Genoa22.7
26.Cardiff22.6
27.Wien22.4
28.München22.4
29.Leeds21.8
30.Krakow21.2
31.Essen21.1
32.Hamburg20.6
33.Lissabon20.0
34.Sheffield19.5
35.Stuttgart19.1
36.Cologne18.1
37.Düsseldorf17.9
38.Berlin17.2
39.Tallinn16.8
40.Helsingfors16.8
41.Nürnberg16.7
42.Madrid16.3
43.Frankfurt15.3
44.Hannover14.8
45.Glasgow14.7
46.Bremen14.6
47.Köpenhamn13.9
48.Bratislava13.7
49.Sevilla13.6
50.Bern10.9
51.Vilnius10.8
52.Leipzig10.6
53.Dresden9.7
54.Dortmund9.3
55.Málaga7.9
56.Stockholm6.4
57.Zagreb5.9
58.Valencia5.3
59.Zaragoza1.5
Källa: TomTom

Mer från Vi Bilägare

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#l • Uppdaterat: 2010-04-29 01:25
AL (ej verifierad)

Jodå Thomas. Man kan gärna bygga nya vägar men lägger man dem under jord blir de minst tre gånger så dyra som en vanlig lösning. Dessutom förmedlar de en tämligen blygsam transportnytta (max en 1500 f/h per vägfil). Därför är det svårt att få dem lönsamma rent samhällsekonomiskt. Kollektivtrafiken och satsningar däri är därför det enda som återstår för att de skall bli långsiktigt hållbart. MVH AL

#m • Uppdaterat: 2010-04-29 21:55
Jag (ej verifierad)

Värderad av vem och med vilket syfte, AL?
Vägtullarnas motivering stämmer inte med deras vidarelevande. Men med AL-perspektiv är ju alla idioter som måste läras. Hitler hade en liknande syn på andras åsikter.
Stockholmstrafiken motiverar inte vägtullar, speciellt inte som de genomförts. (AL, du behöver inte svara, du vet ju bäst andå).
Ditt yrande om "investeringar vare sig i ny vägkapacitet eller kollekrtivtrafik.", vad har det med vägtullarna att göra? Har inte sett några investeringar vare sig i ny vägkapacitet eller kollekrtivtrafik som baserats på inkomster från vägtullarna? Har du?
Ger mig fan på att du är emot förbifart stockholm också...

#n • Uppdaterat: 2010-04-30 13:49
AL (ej verifierad)

När man bygger en väg JAG så gör man en investeringskalkyl (på samma sätt som när du själv bygger om huset eller dyl). Man räknar med att kapitalet skall generera nyttor som överstiger investeringens grundvärde med minst 4 procent i nuvärde. Typiska faktorer som påverkar vägeninvesteringens nuvärde positivt är kortare restider, ökad säkerhet, mindre buller, bättre tillgänglighet och måhända förbättrad boendemiljö för vissa. Samtidigt finns där faktorer som kan vara negativa, såsom högre utsläpp, intång i när- och kulturmiljöer, kapitalundanträngningseffekter i den offentliga verksamheten eller att man gör anspråk på arealer. Som du själv ser finns det alltså en brytpunkt när investeringen är lönsam. I fallet Förbifart Stockholm, Norra samt Södra Länken är nyttorna inte i närheten av kostnaderna, även om biltullarnas existens förbättrar kalkylen avsevärt, och investeringen är idiotisk. En tunnel är som bekant rätt dyr. I fallet trängsel i Stockholm motsvarar kostnaderna den restidsförlust som drabbar resenärerna själva. I Stockholm är denna kostnad måhända tämligen blygsam med internationella mått mätt men den är likväl inte noll (då behövs ju inga nya vägar eller nya kollektivtrafikfrbindelser). MVH AL

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.