Ju högre en bil är desto större blir risken för att den kan välta. Därför borde antisladd vara standard, menar Vi Bilägares Erik Rönnblom.
Ju högre en bil är - och därmed dess tyngdpunkt - desto större blir risken för att den kan välta. Terrängbilar och så kallade pick-ups hör till riskgruppen. Problemet är att dessa bilar ofta har lång fjädringsväg och mjuk fjädring.
Men när Mercedes A-klass välte, berodde det inte på för mjuk fjädring, eller som vissa hävdade, på för snabb rattkorrigering av föraren. Det räckte med för hög tyngdpunkt i förhållande till längd och bredd.
Den lilla stadsjeep, Suzuki Jimny, jag själv välte med för fyra år sen hade samma fel som A-klass. Dessutom var fjädringen så hård att den blev till en slangbella som till och med välte bilen åt "fel" håll när accelerationen i sidled plötsligt släppte sitt grepp.
Det finns olika sätt att förbättra oddsen. Man kan använda elektroniska program som ställer om för landsvägskörning. Mellan fyra ögon har jag också fått höra av en däcktillverkare att de blivit ombedda att ta fram ett däck med lite sämre grepp så att en viss stadsjeep skulle sladda vid undanmanövertester i stället för att riskera att välta!
Vi Bilägare har förstås testat Dacia Duster i undanmanöverprov (klicka här för att läsa testet). Vår testbil hade dock antisladdsystem. Utan passagerare går systemet in ovanligt tidigt och bromsar ned hastigheten.
Trots allt bygger krängningen upp en accelererande kraft som driver bilen ur den kurs föraren försöker hålla. Med motsvarande fem personer och 25 kg i last vid 70 km/tim, går Dacia Duster rakt fram i tredje svängen, det vill säga då man har undvikit ett hinder på vägen och försöker ta sig tillbaka på rätt körbana.
Duster skulle gå tillbaka på rätt sida men först när bromsningen på vänster framhjul släppte. Det vi betygsätter är balans, beteende och den fart med vilken bilen klarar sig igenom. Testbilen klarade ungefär 67 km/tim och det är godkänt.
Men hur bilen beter sig utan antisladdsystemet är svårt att veta. Att köra utan var inte möjligt. Det aktiverades automatiskt när hastigheten överskred 50 km/tim. Vi vet i och för sig inte om Duster välter vid en undanmanöver utan antisladdsystem - troligen inte. Men bilen blir lättare att hantera med detta elektroniska skyddsnät.
Vid en förfrågan till importören om inte man skulle ändra uppfattning och inkludera ESP i standardutrustningen fick vi till svar:
- Det är Daciamentalitet att kunden bara ska betala för det han vill ha. Men om flertalet väljer att köpa till antisladd, finns ingen anledning att inte inkludera det i standardutrustningen.
Risken är att de som bäst behöver antisladdsystem inte vill betala för det.
Diskutera: Borde antisladd vara standard på alla bilar?
Men när Mercedes A-klass välte, berodde det inte på för mjuk fjädring, eller som vissa hävdade, på för snabb rattkorrigering av föraren. Det räckte med för hög tyngdpunkt i förhållande till längd och bredd.
Den lilla stadsjeep, Suzuki Jimny, jag själv välte med för fyra år sen hade samma fel som A-klass. Dessutom var fjädringen så hård att den blev till en slangbella som till och med välte bilen åt "fel" håll när accelerationen i sidled plötsligt släppte sitt grepp.
Det finns olika sätt att förbättra oddsen. Man kan använda elektroniska program som ställer om för landsvägskörning. Mellan fyra ögon har jag också fått höra av en däcktillverkare att de blivit ombedda att ta fram ett däck med lite sämre grepp så att en viss stadsjeep skulle sladda vid undanmanövertester i stället för att riskera att välta!
Vi Bilägare har förstås testat Dacia Duster i undanmanöverprov (klicka här för att läsa testet). Vår testbil hade dock antisladdsystem. Utan passagerare går systemet in ovanligt tidigt och bromsar ned hastigheten.
Trots allt bygger krängningen upp en accelererande kraft som driver bilen ur den kurs föraren försöker hålla. Med motsvarande fem personer och 25 kg i last vid 70 km/tim, går Dacia Duster rakt fram i tredje svängen, det vill säga då man har undvikit ett hinder på vägen och försöker ta sig tillbaka på rätt körbana.
Duster skulle gå tillbaka på rätt sida men först när bromsningen på vänster framhjul släppte. Det vi betygsätter är balans, beteende och den fart med vilken bilen klarar sig igenom. Testbilen klarade ungefär 67 km/tim och det är godkänt.
Men hur bilen beter sig utan antisladdsystemet är svårt att veta. Att köra utan var inte möjligt. Det aktiverades automatiskt när hastigheten överskred 50 km/tim. Vi vet i och för sig inte om Duster välter vid en undanmanöver utan antisladdsystem - troligen inte. Men bilen blir lättare att hantera med detta elektroniska skyddsnät.
Vid en förfrågan till importören om inte man skulle ändra uppfattning och inkludera ESP i standardutrustningen fick vi till svar:
- Det är Daciamentalitet att kunden bara ska betala för det han vill ha. Men om flertalet väljer att köpa till antisladd, finns ingen anledning att inte inkludera det i standardutrustningen.
Risken är att de som bäst behöver antisladdsystem inte vill betala för det.
Diskutera: Borde antisladd vara standard på alla bilar?
Kommentarer
+ Visa äldre kommentarer (7)AL, hur kan du påstå att mitt förslag om höjda krav på vinterdäck är "ytfragment"? Du skriver ju själv att friktion är det viktigaste. Du tyckte att 240n med slitna vinterdäck var ett problem, eller hur? Det är ju bara att utgå hur man själv vill att däcken ska vara och lagstifta utifrån det. T.ex. däck under 5 mm mönsterdjup är dåliga.
ROY, vad är det jag ignorerar? Jag talade om panikinbromsning, du menar alltså då att folk inte vill trycka för hårt på bromsen vid en sån situation om bilen har ABS? Sen vet jag att det har funnits ett problem med att folk reagerar när bromspedalen vibrerar och slår pga abs-systemet och då inte trycker max. Grundfrågan var dock bil utan ABS kontra bil med ABS. Och bromssträckan som blir på halt underlag med eller utan dubb. Jag hävdar att friktionsdäck, däck utan dubb, i än högre grad ska undvikas att låsas för att ge bra friktion mot underlaget. Nu är det väl förvisso så att en 240 väljer dubbdäck av flera skäl, bl.a. för framkomligheten är så usel annars.
AL, du är inte rättvis när du pratar om att jag inte läser studier. Bl.a. gick jag noga igenom studien om vinterdäck på tung trafik, den som var ganska bristfällig. Jag hade massor av synpunkter och invändningar. Du talar då om olycksrisk. Jag pratar om synergieffekter som bättre framkomlighet och att man slipper att tung trafik blockerar vägar för att dom inte kan ta sig fram. Du kör alltid teorisvängen och vägrar se verkligheten. Jag kom här med förslag om högre krav på vinterdäck. Du har inte kommit med ett enda förslag här, utom då massa moraliserande. Så var är dina förslag för att höja trafiksäkerheten och få trafiken att flyta bättre?
Jag har jobbat med tung trafik och kört buss i halka. Du har väl troligen inte gjort det, utan istället så snackar du bara massor om hur onödigt det är med ditt och datt. Du har alltså ingen aningen om hur det är att sitta i ett tungt fordon med vinterdäck, abs och esp, kontra ett tungt fordon med sommardäck, utan abs och esp. Dessutom med oprecisa tryckluftsbromsar och automatlåda. Sen kan du då läsa i dina tabeller om hur liten skillnad det är med det ena eller andra. Man blir då rätt less på såna teoretiker som du. Om du hade provat så hade du insett vilken enorm skillnad det är.
Mvh
ROY
Känns som du faller in i nån retoriktrall här utan nån konstruktivitet, så då blir min fråga vilka förbättringar du vill införa i trafiken. Dvs konkreta åtgärder som t.ex. mitt förslag med nya krav på vinterdäck. För jag antar att du ser ett problem med att folk ibland har dåliga vinterdäck.
Mvh
Jodå Roy, jag noterade din reaktionstid på två sekunder men eftersom du även angav sträckan till 61 meter vid 110 km/h utgick jag från att det var allvarligt menat. Jag tror dock inte att 0,2 sekunder är realistiskt, det är nog få förare som ha så snabbt fotarbete. Experimentella studier ger också just en sekund och det är också det värde som används i Vägverkets effektkatalog. Men mycket handlar också om hur man mäter och vad så det är inte hugget i sten. Bromsantändning är den tid det tar för ett konventionellt system att bygga upp bromstrycket och den anges till en tiondel i snitt.
Vad det sedan gäller medel och medianvärden vet jag av erfarenhet att Roy har en viss skepsis gentemot normalfördelningen och jag kan många gånger hålla med om att den används slarvigt. Men inom hastighetsmätningarna är det faktiskt en normalfördelad variabel och då sammanfaller som bekant median och medelvärdet. Ett sätt att komma runt den problematik som jag tror att Roy avser, d.v.s. att kunna mäta upp variationer i hastigheten mellan olika tidsperioder utan att extremvärdena stör, är annars att använda 85-percentilen. På så sätt ser man, förutsatt att fördelningen är densamma, rätt snabbt hur hastigheten förändrats mellan olika mätpunkter
MVH AL
Man behöver inte gissa friktionen Leifer. Man kan mäta den. I VTI meddelande 965 har detta gjorts och där anges den maximala friktionsvärden för olika begagnade vinterdäck till 0,1 utan dubb och 0,2 för dem med. Dubben är alltså överlägsna på is, men då bör man samtidigt observera att sådant underlag är förhållandevis ovanligt.
Vilka bromsar som sedan sitter på fordonet spelar mindre roll. Ett ABS-system jobbar fortfarande med friktionsmaximum och det bestäms av däckens egenskaper, inget annat. Men det är enkelt att pröva om Leifs påstående är sant. Har fordon som körs på friktionsdäck och vilka saknar låsningsfria bromsar en högre olyckskvot än dem som körs med dubb? Mig veterligen har ingen visat just det, trots att man gjort en hel del studier inom just det området genom åren. Så återigen sätter Leif en allt för stor tilltro till elektroniska hjälpmedel.
MVH AL
Det är bra Leif att du läser de källor jag ger dig. Däremot är det värre att du inte förstår vad jag skriver och jag vet i ärlighetens namn inte om det är någon ide att dra detta en vända till. Men någon olycksrisk har jag inte diskuterat inom dessa sammanhang. Det nämnd studie påvisar är att friktionsvinsten kopplad till vinterdäck hos tung trafik är betydligt mindre än i fallet en vanlig personbil. På så vis blir vare sig framkomlighet eller bromsförmåga drastiskt förbättrad vid ett obligatoriskt krav på vinterdäck hos den tunga trafiken. Om man nu inte erhåller särskilt mycket bättre grepp kommer då heller inte olyckorna att minska - i alla fall inte på grund av vinterdäcken.
Man bör också observera att den tunga trafiken arbetar efter andra premisser än vanlig personbilsdito. I de fall där det är nödvändigt med vinterdäck har åkaren redan utrustat sina fordon med detta. Den trafiksäkerhetsmässiga förtjänsten blir därför svårbedömd.
MVH AL
Leifer eftersöker också konkreta förslag från mig på hur trafiksäkerheten kan förbättras. Ja bara genom att få alla förare att köra riskmedvetet så skulle i alla fall trafikdödligheten kunna halveras. Informativa insatser är alltså en åtgärd som jag applåderar. I övrigt efterfrågar jag hårdare krav på yngre förare, återkommande läkarkontroller och förarprov, bättre vägar och krav på en minsta årlig körsträcka för att få bibehålla sitt körkort. På så vis skulle många olyckor kunna undvikas.
MVH AL
AL, jo jag har förstått att det inte går att prata med dig, då du inte lyssnar på vad man säger. I nämnda rapport finns en beräkning av kostnader för vinterdäck och att den inte är så hög som man kan tro. Jag har också påtalat att undersökningen hade ett antal brister (då det var ett par år sen vi debatterade så minns jag inte alla). Men i sig är rapporten nu mycket gammal och däckutvecklingen har inte stått stilla. Så på samma sätt som man kan förbättra vilka däck folk har på sina bilar med lag, så kan man göra det även för tung trafik. Sen spelar det tydligen inte heller nån roll att jag själv kan intyga hur usla sommardäck är på ett tungt fordon när det är riktigt halt. Eller att dom har samma problem som på personbilar, dom blir hårda som hockeypuckar. Du kommer ändå aldrig ompröva din hållning. Inte ens efter en vinter där saltbilarna saltade friskt, trots att det inte fungerade, då det ofta var för kallt.
Mvh
AL, du har fel om att tunga fordon inte har vinterdäck. Det är frekvent förekommande i norrland. Men i södra och mellan sverige så förlitar man sig på saltet. Man är alltså helt saltberoende.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.