Bild
Nästa artikel
Klassiska bilmärken: Morris

Klassiska bilmärken: Morris

Märket

Engelsk bilindustri är sedan länge bortsjabblad. Det enda kvarvarande märket med volym är Vauxhall och det ägs sedan 1929 av General Motors. Bland de många försvunna volymbilstillverkarna märks framför allt Standard, Austin – och Morris.

Morris och Austin var under många år två av den engelska medelklassens naturliga bilval. Liksom för så många andra bilmärken börjar Morris historia med cyklar.

Djärv affärsman
William Morris nöjde sig emellertid inte med att sälja andras trampcyklar och automobiler. Han ville gå vidare, men istället för att konstruera, eller låta konstruera, en hel bil själv gjorde han processen både snabbare och billigare genom att köpa in delar och bygga ihop sin bil med dem.

Motorn var en fyrcylindrig White & Poppe med en liters volym. Detta var år 1913 och Morris satsning visade sig bli en av tidens bästa småbilar.

Oxford hette modellen efter sin födelsestad och den följdes 1915 av den större Cowley, som också blev en framgång. Intressant med den modellen var att praktiskt taget alla delar var amerikanska, även Continentalmotorn.

Morris var en skicklig och djärv affärsman. I början av 20-talet var världens ekonomi i olag med mycket hög infl ation – då sänkte Morris priserna! Han köpte också upp flera av sina underleverantörer, ett sätt att garantera leveranserna och därmed bilproduktionen.

20-talets mest kända Morrismodell var den så kallade Bullnose och i mitten av årtiondet var Morris störst i England med en årsproduktion på drygt 50 000 vagnar. Morris första framgångsrika sexa presenterades 1928.


Motorn hade överliggande kamaxel och 2,5 liters volym. Vid den här tiden kom också den första Minor – på 847 cc! – men den blev ingen succé. Dock kvalar den in bland berömdheterna genom att utgöra grunden till M. G. Midget.

Välbehövlig fullträff
Under 1930-talet lanserade Morris en stor mängd modeller i olika storleks- och skatteklasser. De fl esta av dem var vanliga familjebilar men det fanns också några litet mer spännande modeller.

Med den Eight-serie som kom 1935 fick Morris in en fullträff och det var nog tur ty fi nanserna var inte de allra bästa. Morris Eight anses vara en av Englands mest älskade förkrigsbilar och den såldes i drygt 250 000 exemplar.

Gulligast av dem alla är Tourer-modellen med elegant nerskurna dörrar. Efter krigsslutet 1945 tog det lång tid att åter få upp produktionstakten. Till en början byggdes bara de små modellerna 8 och 10.

1949 kom en smärre sensation, nämligen MM Minor. Bilen hade visserligen den gamla trötta sidventilmotorn från 30-talet men kuggstångsstyrning, torsionsfjädring fram och självbärande kaross.

Minor blev en av Englands mest kända bilmodeller och den var konstruerad av Alec Issigonis, mannen som tio år senare skulle bli legendarisk med sina förpackningsidéer, det vill säga Hundkojan. Minor såldes i gott och väl en miljon exemplar och byggdes ända till början av 1970-talet.

1952 slogs Morris ihop med Austin i British Motor Corporation och därmed började den soppa som så småningom utplånade den en gång så livaktiga brittiska bilindustrin.

Bästa som byggts i England
Visst såg det bra ut i början när märkena kunde låna komponenter av varandra men förvirringen blev stor och kundernas lojalitet sattes på hårda prov. Med Hundkojan, BMC Mini, Morris
850, Austin Seven, eller vad man nu vill kalla den, inleddes dock något gott, som faktiskt växte, både till 1100-storlek och till 1800.

Fiffigt det där med framhjulsdrift och ett hjul i varje hörn! Ungefär samtidigt med Hundkojan presenterades den betydligt större saloonen med fenkaross ritad av Pininfarina. Den var inte vacker, men blev en storsäljare, både som Morris och som Austin.

Jag vågar påstå att den var en av de bästa bilar som någonsin byggts i England! Och ändå gick det som det gick, mycket beroende på inkompetenta företagsledningar och vansinniga fackföreningsåtgärder, en livsfarlig kombination.

Att på detta begränsade utrymme försöka beskriva Morris slutliga krumelurer mot döden är inte möjligt, men vi kan i alla fall konstatera att namnet pensionerades 1984 medan Austin harvade på några år till.

Taggar: Klassiska bilar,

Kommentarer

#1
Efraim
2010-12-01 12:02

Vadå bortsjabblad??? Det finns ju ett stort antal engelska bilmärken kvar: Rolls Royce, Jaguar, Bentley, Daimler, Land Rover, Range Rover, Mini, Morgan, Aston Martin, McLAren, MG, TVR, Vauxhall, Ultima, Lotus, Invicta, AC cars, Ariel, Nobel etc.etc Dessutom kommer Lagonda att återuppstå.... Många av dessa tillverkare levererar bilar av absolut högsta klass - och med hög status.
Jag tycker detta verkar vara en ganska levande bilindustri... Eller vad säger du Peter Haventon?

#2
Raymond K
2010-12-02 13:38

Bilindustrin i England lever väl en betydligt mer aktivt liv än bilindustrin i Sverige. Om Englands bilindustri är bort sjabblad så är den svenska bilindustrin obefintlig.

#3
Efraim
2010-12-02 14:26

Precis. Läs min uppräkning av levande - och framgångsrika engelska bilmärken här nedan... Känns som att artikelförfattaren bara intresserar sig för volym-bilar; och där har han rätt... För den ende engelska nudgettillverkaren är ju Vauxhall - å andra sidan så är väl bara Opel en budgettillverkare i Tyskland också - och Sverige har ingen.....

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.