Bild
Nästa artikel
Klassiska bilmärken: Mercury

Klassiska bilmärken: Mercury

Märket

Det engelska ordet mercury betyder kvicksilver och sammankopplas ofta med gudarnas budbärare, figuren med snygga små vingar på hjälmen. Så lämpligt, sa man hos Fords marknadsavdelning någon gång 1936–37 eller så. Just ett sånt namn behövdes vid den här tiden.

De tre stora utkämpade redan på 30-talet hårda strider om marknadsandelar. GM hade fler märken än Ford och det var inte bara irriterande utan för Ford också ett lättvindigt sätt att skänka bort marknadsandelar. Därför skapades Mercury med siktet direkt ställt mot Buick.

Hos Ford Motor Company gjorde man det ganska lätt för sig – Mercury var nämligen i begynnelsen bara en uppsnofsad Ford V8 Model 91 med större motor än standard-Fordarnas.

I den första Mercury-modellen var cylindervolymen 3,9 liter och effekten angavs till 95 hästkrafter. Marknadsavdelningen hade spikat priset till strax under motsvarande Buicks och samtidigt cirka 20 procent mer än motsvarande Fords.

Mer flash
Strängt taget var det ingen större skillnad mellan Ford och Mercury, inte förrän 1949 då det lilla prestigemärket fick en helt ny kaross, totalt olik den slätsidade Ford 49:ans, som ju var Fords första pontonkaross.

I ett slag blev Mercury en riktigt flott vagn, så elegant och rik på möjligheter att den ganska snart kom att omhuldas av motorburen amerikansk ungdom. Customizing-legenden George Barris byggde flera spektakulära och sänkta Mercury-customs.

I Sverige kom de tre årsmodellerna 1949–51 att bli eftersökta på begagnatmarknaden – det här var utmärkta raggarbilar.

Likheterna med Ford var alltså tydliga de första åren men under 50-talets tidiga år var Mercury-looken mer besläktad med Lincoln. Mer flash helt enkelt.


Självklart växte både cylindervolym och effekt, men det dröjde ända till 1953, precis som hos Ford, innan Mercury fick toppventilmotorer. Några år senare fanns ett par motoralternativ och toppeffekten låg nära 200 hästkrafter.

Standardmotorn i 1957 års Mercury gav 255 hästar från en volym på 5,1 liter. Om den effekten inte räckte gick det bra att beställa sin Mercury med en nedtrimmad Lincoln-maskin på 290 hk. Allt räknat i SAE-hästar, men i alla fall!

1957 presenterades Edsel som en tredje medlem i Lincoln-Mercury-Edsel Division och detta gjorde att Mercury ryckte ytterligare ett steg uppåt i klass, kvalitet och naturligtvis pris.

Det var viktigt att inte störa Edsel-affärerna, som ju redan från start var långt ifrån lysande. 1959 var den starkaste Mercury-motorn på 360 hästkrafter så nog följde märket med i det allmänna hästkraftskriget.

Svårt hitta sin plats
Ditintills hade Mercury uteslutande erbjudit kraftfulla V8-motorer men när downsizing och kompaktmodeller kom hos de tre stora hängde också Mercury med. Dels erbjöds en 3,6-liters sexa, dels en bil med 2,4-litersmotor, en sorts pendang till Ford Falcon. Comet var modellnamnet och året var 1961.

Det där med kompaktbilar var ännu inte det allena saliggörande och snart erbjöds jätte-Mercury-bilar med motorer på nära sju liter!

Modellnamnet Cougar satt på en riktigt snygg sportcoupé av 1967 års modell.

Mercury var ett märke som kämpade i mellanprisklassen och det har aldrig varit lätt. För mycket effekt, för mycket lullull och man närmade sig sitt eget prestigemärke, Lincoln. För litet av allt och Mercury halkade tillbaka till Ford-rötterna.

1970-talet var ingen lätt period för bilindustrin. Oljeeländet slog hårt mot världens bilindustri och motoreffekterna sjönk, också hos Mercury. 1976 var märket åter och nosade på kompaktmarknaden, nu med modellen Bobcat, vars namn hänger ihop med Mercury, ity att båda är nordamerikanska kattdjur.

Sådär fortsatte det 1981 med Lynx (lodjur), som var den nordamerikanska versionen av Ford Escort.

Det verkar som om Mercury de senaste decennierna inte riktigt hittat sin plats på marknaden. I juni 2010 meddelade Ford att Mercury ska läggas ned, sista bilen rullar av bandet i slutet av året.

Taggar: Klassiska bilar,

Kommentarer

#1
2010-11-20 13:01

Som vanligt ingen koll på skillnaden mellan SAE gross och SAE net. 1971 lagstiftades en övergång till SAE net, som faktiskt är strängare än tyska DIN. i UK gäller BHP. Ordningsföljden för dessa normer är SAE gross - BHP - DIN - SAE net.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.