Bild
Nästa artikel
Klassiska bilmärken: Alvis

Klassiska bilmärken: Alvis

Märket

Det fina brittiska bilmärket Alvis sjabblades inte bort som de flesta andra engelska märken. Alvis kom till och med att bli lite svenskt!

När Hägglunds & Söner delades i fyra bolag 1993 blev ett av företagen Alvis Hägglunds och det fortsatte att med framgång bygga bandvagnar, precis som Hägglunds gjort så väl i så många år.

Bilmärket Alvis föddes 1920 och blev så gott som genast känt för sin höga kvalitet och för bilarnas goda prestanda. Så småningom kunde man också konstatera att bilarna var hållbara.

Allt detta är grunden till den osedvanligt solida lojalitet som märket åtnjuter bland sina ägare. De flesta av dem hade en svaghet för sportiga vagnar och det var just sådana som Alvis byggde.

Under större delen av 20-talet tillverkade Alvis bilar som visserligen efterfrågades men det var inte så lätt med finanserna alla gånger. Ett lån i grevens tid 1923 räddade situationen. Tre år senare fick bilarna framhjulsbromsar också och 1928 lanserades en framhjulsdriven sportvagn.

Detta visade sig snart vara ett misstag, trots att bilarna var både snabba och försedda med finfina vägegenskaper. Inte hjälpte det heller att dessa 4-cylindriga vagnar efter en tid erbjöds i 8-cylindrigt utförande. Bilarna var och förblev komplicerade, svårjobbade och kanske inte lika pålitliga som övriga Alvis-modeller.

Under 30-talet byggde Alvis inte bara snabba och pålitliga vagnar – de var dessutom bland de snyggaste engelsk bilindustri producerade! Se bara på den vita cabrioleten nedan! Den ägdes av Åke Jern, som 1950 skulle bli en av de första medlemmarna i Automobilhistoriska Klubben.


Märkeskännare menar ibland att Alvis byggde sin sista riktiga sportvagn redan 1932 men oomtvistligt är att märkets snabba tourers var just sportiga. De var lågbyggda med synnerligen vackra karosserier och så hade de spännande modellnamn som Silver Eagle, Firefly, Firebird och Speed Twenty.

Blygsam produktion
Märket var välkänt men produktionen ytterst blygsam. Särskilt framgångsrika modeller tillverkades i strax över 1 000 exemplar, men många i bara 5–600. Volvo byggde fler bilar vid den här tiden!

Speed Twenty-modellen var i produktion åren 1932–36 och tillverkades i totalt 1 165 exemplar. De flesta var öppna så kallade tourers med två eller fyra dörrar, men det fanns också salooner. Motorn var en rak toppventilsexa på 2,5 liter och bilarna toppade närmare 150 km/tim.

Senare versioner hade helsynkroniserade fyrväxlade lådor, kryssförstärkta ramar och jättelika Lucas P100-strålkastare. Hos Alvis slarvade man inte ifrån sig!

1937 slog Alvis också in på en annan bana genom att börja bygga flygplansmotorer och militära kontrakt följde naturligtvis under världskriget. De första efterkrigsmodellerna kom 1946 och kan knappast betraktas som lika spänstiga och flashiga som förkrigsbilarna.

Men tiderna var annorlunda och för alla biltillverkare gällde anpassning och allra helst export om man ville överleva. TA14-modellen byggdes åren 1946–50 och blev en numerär triumf: 3 311 exemplar! Liksom alla andra engelska bilar var också denna i princip en förkrigsmodell. Bilen hade mekaniska bromsar och stela axlar både fram och bak.

TB14 var tekniskt sett likadan som TA, men hade öppen men klumpig tvåsitsig kaross och en förfärlig front. Tack vare sina dubbla förgasare var den skapligt pigg. Bara 100 exemplar byggdes.

En smula amerikaniserade
Alvis TC21/100 Grey Lady, som byggdes i 100 ex åren 1954–55 blev den sista till utseendet föråldrade modellen. Den efterträddes av TC108G/TD21, tillverkad åren 1956–63 och det vackra resultatet av ett långtgående samarbete med den schweiziska karosserifirman Graber.

Fast de flesta av karosserna byggdes hos Park Ward i London. Man skulle kunna kalla de här bilarnas harmoniska former för tidlöst elegant 50-tal. Liksom de närmast föregående modellerna hade också de här vagnarna toppventilsexor på tre liter och en toppfart nära 180 knutar.

Sista modellen kallades TE/TF21 och byggdes i 458 exemplar 1963–67. Med sina dubbelstrålkastare av stapeltyp och sina fenantydningar på bakskärmarna var de en smula amerikaniserade.

De kunde beställas med automatlåda eller med femväxlad manuell låda samt välbehövlig servostyrning. Mest eftertraktade modellen blev och är fortfarande den manuellt växlade cabrioleten.

Taggar: Klassiska bilar,

Kommentarer

#1
2011-03-18 12:22

Även om namnet Alvis f.n inte används så lever biltillverkningen fortfarande kvar - under namnet BAE-systems! Så egentligen är den svenska arméns nya bepansrade terrängbilen "Galten", som används i Afghanistan, en Sydafrika-tillverkad "Alvis"....!

#2
2011-03-18 14:29

En intressant sak är ju namnet Alvis som kom från de aluminiumkolvar som T.G.John konstruerade.
Här finns en hel del om Alvis:
http://www.alvisoc.org/Alvis%20Company.htm

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.