Bild
Nästa artikel
Guide

Ladda och snabbladda elbilen: Allt du behöver veta

Publicerad 2021-09-15 11:02
Att ladda elbilen behöver inte vara så krångligt. Lär dig knepen så undviker du nybörjarmisstagen!

Att ladda elbilen kan verka krångligt för en ovan elbilsägare – men så avancerat är det inte. I grunden skiljer sig inte tekniken så mycket från att ladda mobiltelefonen.

Men det finns några saker som är bra att tänka på. Till att börja med finns det två olika typer av laddning. Här går vi igenom båda två.

Ladda elbilen hemma

För många elbilsägare sker den största delen av laddningen hemma under natten. Då är elen billigast och det är också då bilen står stilla under en längre tid. Fördelen är att det blir billigt. Elkostnaden blir drygt 2–3 kronor milen och det gör egentligen inte så mycket att laddningen tar tid – bilen står ju ändå stilla.

Det är viktigt att inte använda ett vanligt eluttag eller någon form av skarvdosa eller grenuttag. Det är betydligt bättre att installera en laddbox.

Laddbox

En laddbox är en pryl som monteras vid parkeringsplatsen och som säkerställer att laddningen sker på ett effektivt och säkert sätt.

Det finns olika typer av laddboxar i olika prisklasser. Rent funktionellt brukar även billigare laddboxar fungera bra, skillnaden mot dyrare laddboxar är att de saknar vissa funktioner och finesser som kan vara bra – till exempel internetuppkoppling så att du kan hålla koll på laddboxens status på distans.

Du kan söka bidrag för att installera en laddbox hemma. Numera måste du köpa laddboxen från samma företag som installerar den för att få bidrag. Tänk på att använda en auktoriserad elektriker. 

Känns kostnaden för hög? Tänk på att den ändå är en bråkdel av bilens pris och att överdriven laddning i ett vanligt eluttag kan leda till brand. Dessutom ökar laddboxen värdet på fastigheten.

För dig som bor i lägenhet

Alla har inte lika lätt att ladda elbilen hemma under natten, särskilt inte lägenhetsbor som parkerar på gatan.

Vissa elbilister ser inte det som något problem. De kanske kan ladda elbilen på jobbet, vid affären eller på en snabbladdningsstation. Men det är inte lika bekvämt och smidigt som att kunna ladda hemma.

Laddeffekt

När du laddar hemma är effekten låg. Det innebär att det tar relativt lång tid att ladda elbilen jämfört med att snabbladda. Å andra sidan sliter det betydligt mindre på batteriet. När du laddar hemma används den så kallade ombordladdaren som finns i elbilen. Vanlig laddeffekt brukar vara 3,6, 7,2 eller 11 kW. Vissa elbilar kan ladda med 22 kW.

Har du trefasladdning går det snabbare att ladda, men då måste elsystemet i fastigheten klara det.

Detta skiljer laddboxarna åt

I dag säljs laddboxar av de flesta elbolagen och flera andra företag. Det finns en uppsjö av modeller som skiljer sig åt på några viktiga punkter:

  • Fast kabel eller uttag.
  • Enfasladdning med 10–16 A eller trefas med 16–32 A.
  • Olika grader av uppkoppling med funktioner för bland annat elmätning och tidsinställning av laddningen.
  • Vissa modeller stödjer lastbalansering som tillfälligt styr ned laddströmmen om huvudsäkringen håller på att gå.
  • De billigaste varianterna kostar ungefär 5 000 kr och de dyraste 20 000 kr. Sedan tillkommer installation för några tusenlappar.
  • Vanligtvis har företaget som säljer boxen kontakt med en installatör. Det kan dock vara värt att använda Elsäkerhetsverkets internettjänst ”Kolla elföretaget” för att dubbelkolla om firman är behörig.
  • En laddbox med trefas kostar mer men är egentligen att föredra eftersom det ger en jämnare belastning på elanläggningen. Strömförbrukningen kan fördelas över alla tre faser.
  • Laddning med 16 A enfas innebär hög belastning på den fasen. Kanske måste man gå upp i huvudsäkring, vilket betyder högre avgifter.

 

Snabbladda elbilen

När du åker på långresa kanske det inte räcker att ladda hemma och när du kommer fram. Då får du snabbladda längs vägen.

Snabbladdning är lite krångligare än att ladda elbilen hemma. Det finns några saker att tänka på.

Laddnätverk

Elbilstillverkaren Tesla har byggt ett eget laddnätverk som fungerar för Teslas bilar. Det ska även fungera för andra elbilsmärken framöver. Flera andra biltillverkare har gått ihop och bildat Ionity, som är ett nätverk av snabbladdare med en effekt på upp till 350 kW. Det finns dessutom flera andra separata laddnätverk som drivs av exempelvis Vattenfall och Eon. Även flera mackkedjor ska erbjuda snabbladdning.

Så snabbladdar du
  • Batteriet ska helst inte vara för varmt eller för kallt när du snabbladdar – då går laddningen långsammare. De flesta elbilar sköter detta själva, men inte alla. Elbilar som Renault Zoe, Volkswagen e-Up och e-Golf samt Nissan Leaf har så kallad passiv batterikylning vilket bara innebär kalluft. Det kyler inte ned batteriet tillräckligt mycket och de elbilarna kommer därmed inte upp i samma laddeffekt som andra elbilar med vätskekylda batterier. De klarar heller inte upprepad snabbladdning (flera gånger på samma dag) lika bra som andra elbilar.
  • De flesta laddstolpar behöver du ha någon form av app i mobiltelefonen eller tagg på nyckelknippan för att kunna använda. Du registrerar dig på operatörens hemsida och kopplar ditt kreditkort till profilen för att kunna betala för laddningen.
  • Vissa laddoperatörer tar betalt för hur mycket du laddat, i kilowattimmar (kWh). Vanligare är att du betalar för den tid i minuter som du blockerat laddstolpen.
  • Du behöver avsluta laddningen på laddstolpen innan du kan ta ut laddkontakten.

Sliter snabbladdning på batteriet?

Ja, i viss mån sliter snabbladdning mer på batteriet än långsamladdning. Men det skiljer ganska mycket mellan olika elbilar. Vissa bilmärken är nämligen bättre på att hantera snabbladdning och batteristatus med särskild mjukvara.

Rent generellt är det ingen fara att snabbladda sin bil relativt ofta. Nya elbilar brukar ha en batterigaranti på åtta år, men efter det kan den så kallade degraderingen (hur mycket kapacitet som batteriet tappar) i vissa fall gå snabbare, särskilt om elbilen snabbladdas varje dag eller kanske till och med flera gånger samma dag.

Snabbladdning priser: Vad kostar det att snabbladda elbilen?

Alla laddoperatörer har olika taxa för att snabbladda. De brukar också ha olika abonnemang som passar för olika behov.

Det brukar finnas ett ”instegsabonnemang” för den som laddar sällan. Låg månadskostnad, men hög kostnad per laddning. Det finns även ett mellanalternativ och ibland ett fastprisalternativ där du får ladda (nästan) hur mycket som helst till en viss månadskostnad.

När det gäller Ionity är det relativt dyrt att snabbladda utan abonnemang. Det brukar ingå vid köpet av en elbil, men inte alltid.

Läs mer om priserna för snabbladdning på länkarna nedan.


Ladda elbilen i vägguttag

Det gäller att vara medveten om begränsningarna och riskerna om du laddar elbilen i ett vanligt vägguttag. 

Elsäkerhetsverket, myndigheten som ansvarar för säkerhetsfrågor på elområdet, avråder bestämt från laddning via det så kallade Schuko-uttaget. Rekommendationen från flera biltillverkare är att endast använda vägguttaget för laddning under kortare tid och inte som permanent lösning.

Varningsflaggorna har att göra med att hushållsuttaget och den bakomliggande installationen inte är gjorda för den höga belastning under lång tid som laddningen innebär. Risken finns att uttag och kablar blir överhettade. Vill det sig illa kan det börja brinna, varnar Elsäkerhetsverket.

Ett problem är att kontrolldosan på laddkabeln, som väger ett eller ett par kilo och ofta sitter nära kontakten, kan bli en fysisk belastning på uttaget. Över tid kan det bli glapp som i sin tur kan orsaka värmeutveckling och brand. Löpande i- och urkoppling kan också leda till slitage. Ett annat problem, enligt Elsäkerhetsverket, är att bilens batteri kan ”läcka” likström ut på elnätet, vilket kan sätta jordfelsbrytaren för hela anläggningen ur funktion och i värsta fall ge en elchock.

Detta sammantaget får Elsäkerhetsverket och flera biltillverkare att förorda laddning via laddbox.

Ladda i vägguttag: Så minimerar du riskerna
  • För det första gäller det att ha koll på elsystemet. Är det i bra skick hela vägen från uttaget till elcentralen? Anlita en elektriker för att kontrollera anläggningen.
  • Se till att ladduttaget har egen säkring och jordfelsbrytare.
  • Ställ ned laddningen till 10 A eller hellre till 6 eller 8 A. Det tar längre tid att ladda men belastningen på elsystemet minskar. Inställningen görs på laddkabelns kontrolldosa eller via bilens multimediasystem.
  • Känn på kontakten ibland och avbryt laddningen om den är väldigt varm.
  • Häng laddkabeln så att kontrolldosan inte belastar vägguttaget med sin tyngd.
  • Kontrollera att laddkabeln är hel och lägg den inte på ytor som skaver och helst inte ute i regn för att slippa fuktskador.
  • Undvik skarvsladdar som kanske inte är dimensionerade för laddning. Hoprullade kablar är en brandrisk!
Hur snabbt kan man ladda via vägguttaget?
  • Hushållsuttag kan som mest leverera en strömstyrka på 16 A men vanligare är att enskilda uttag är avsäkrade med 10 eller 13 A. Laddkabeln som följer med bilen är ofta begränsad till just 10 eller 13 A.
  • Tänk på att säkringen riskerar att gå om man laddar bilen och samtidigt använder till exempel ugnen och diskmaskinen.
  • Laddeffekten kan man räkna ut genom att multiplicera amperestyrkan med nätspänningen, som i Sverige är 230 Volt. Så här skulle beräkningen se ut för 10 A: 10 (A) x 230 (V) = 2 300 Watt = 2,3 kW.
  • Det är alltså effekten som uttaget levererar. Sedan är det upp till bilens inbyggda laddare att fylla på batteriet. Laddaren i alla bilmodeller som säljs i dag klarar minst 3,3 kW.
  • En timmes laddning med 2,3 kW ger 2,3 kWh till batteriet. Om batterikapaciteten är 23 kWh tar det tio timmar att ladda från tomt till fullt.
  • Om man generaliserar och säger att snittförbrukningen för en elbil är 2 kWh per mil, då kan man säga att laddning med 2,3 kW ger ungefär en mils räckvidd per timme.
  • Detta är i teorin. Laddningen går inte alltid lika fort i verkligheten, bland annat på grund av utetemperatur och energiförluster. De sista 20 procenten av kapaciteten tar alltid längre tid att fylla, för att inte skada batteriet.
  • Frågan är hur snabbt man egentligen behöver ladda. Om bilen står parkerad över natten får man, även med måttlig effekt, ganska många kWh.

I den bästa av världar hade det bara funnits en kontakt för elbilsladdning. Nu finns flera standarder att hålla reda på. (På bilden syns ett Typ 2-uttag, som är den allra vanligaste modellen).

Håll koll på begreppen

l bilvärlden kryllar av begrepp som är bra att ha ett hum om:

Kilowatt (kW): Mått för laddeffekt som avgör hastigheten på laddningen.

Kilowattimme (kWh): Mått för batteriets kapacitet och hur mycket som har laddats.

Ampere (A): Mått för elektrisk ström som talar om hur mycket el som går att ta ut på samma gång. Ju större säkring, högre ampere, desto mer el finns att ladda med.

AC: Förkortning av Alternating Current, växelström. Den ström som finns i vägguttaget. Måste konverteras till likström, med hjälp av en inbyggd laddare i bilen, för att ladda batteriet.

DC: Förkortning av Direct Current, likström. Den ström som finns i batteriet. Stationära snabbladdare levererar likström direkt till batteriet, utan att blanda in bilens ombordladdare.

Enfas: Elsystem som, förenklat, har en strömförande ledare. Ett vanligt vägguttag är enfas.

Trefas: Elsystem som, förenklat, har tre strömförande ledare. Gör det möjligt att fördela lasten mellan tre faser och att ladda med högre effekt.

Mode 1/2/3/4: Olika säkerhetsnivåer för laddning. 1: Okontrollerad laddning via vanligt vägguttag, förbjuden i flera andra länder på grund av säkerhetsrisken. 2: Laddning via vanligt vägguttag med kontrolldosa på kabeln, elektronik i dosan styr och övervakar laddningen. 3: Laddning via laddstation med speciell kontakt och elektronik som styr och övervakar laddningen. 4: Snabbladdning via laddstation med speciell kontakt och hög säkerhetsnivå.

BEV: Förkortning av Battery Electric Vehicle, en helt eldriven bil med energilagring i batteri.

PHEV: Förkortning av Plug-in Hybrid Electric Vehicle, en laddhybrid som kan drivas av både el och bensin/diesel.

RFID: Förkortning av Radio Frequency Identification, kort eller bricka som används för att starta, avsluta och betala laddningen vid många laddstationer.

Wallbox: Annat ord för laddbox, en ”låda” som monteras på väggen med elektronik som övervakar och styr laddningen. Finns med fast laddkabel eller med kontakt för anslutning.

Laddkontakter för elbil

Floran av laddkablar med olika kontakter kan först kännas som en djungel – men ganska snart klarnar bilden. Egentligen behöver man bara veta vad som gäller för sin egen bil, information finns i manualen eller så kollar man helt enkelt på kontakten.

I princip finns fem kontakter att hålla reda på.

Typ 1: Rund kontakt för normalladdning (max 32 A enfas) som håller på att fasas ut i förmån för Typ 2. Vanlig för några år sedan, framför allt på asiatiska bilar. Finns bara på några enstaka modeller som säljs i dag.

Typ 2: Oval kontakt som EU pekat ut som standard för normalladdning (max 70 A enfas eller 63 A trefas). Kommer att finnas på alla nya elbilar och laddhybrider, de flesta som säljs i dag har den redan.

Chademo: Rund kontakt som är japansk standard för snabbladdning med likström. Finns framför allt på asiatiska bilar. Den stora handsken och tjocka sladden sitter alltid på laddstationen. Laddeffekt på 50 kW eller högre.

CCS: Tvådelad kontakt som är EU-standard för snabbladdning med likström. Kombineras bara med Typ 2, den övre delen är just en sådan kontakt. Kabeln och handsken är grova och alltid fastmonterade på laddstationen. Laddeffekt på 50 kW eller högre.

Schuko: Krångligt namn för en helt vanlig jordad hushållskontakt. Två hål i väggen alltså. Sitter aldrig på bilen.

Ämnen i artikeln

Kommentarer till artikeln (0)

Läs kommentarer och diskutera

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.