Bild
Nästa artikel
Guide

Allt du behöver veta om extraljus: LED-ramper, tester och montering

Publicerad 7 oktober 2020 (uppdaterad 7 oktober 2020)
När mörkret lägger sig över vägarna är bra extraljus en investering som betalar sig snabbt. Men det finns en hel del du måste se upp med – och våra tester visar att alla extraljus definitivt inte är lika bra.

Strålkastarna i moderna bilar har blivit betydligt bättre än förr. Modern teknik har gjort att ljuskäglan är både bredare och längre, men också att den i vissa bilar kan följa vägens rörelser och blända av för mötande bilister.

Det är dock stor skillnad mellan hur bra ljuset är i olika bilmodeller. Vi Bilägare testar strålkastarna i alla nya bilar i vårt ljuslabb och betygsätter därefter både helljus och halvljus.

Här kan du se testbetygen för att hitta bilarna med bäst strålkastare (halvljus och helljus).

Varför ska jag köpa extraljus?

Även om bilens strålkastare är bra kan det vara en smart investering att investera i extraljus, antingen stora klotljus eller en modernare LED-ramp som blivit allt vanligare de senaste åren.

Är bilens strålkastare dåliga är extraljusen en ännu bättre investering i att höja säkerheten. Du ser vägen och eventuella faror betydligt tidigare och köper därmed extra tid att reagera.

En viktig anledning att köpa extraljus är att minska risken för viltolyckor, som ökar för varje år. Antalet anmälda viltolyckor är nu uppe i över 65 000 om året, eller mer än sju i timmen, året runt. Ett vildsvin kan väga 300 kilo och en älg 500 kilo – den vill du inte krocka med.

Kom dock ihåg att extraljuset bara hjälper om helljuset är dåligt. Extraljuset används inte för att hjälpa upp halvljuset.

Hur kopplar jag in extraljusen?

Enklast är att lämna in bilen för montering av extraljusen, men självklart går det också att göra själv för den som är någorlunda händig och har rätt verktyg, och om inte bilen har alltför moderna lösningar för elektroniken.

1. Köp en färdig kabelmatta med relä, säkring och kopplingsinstruktion från till exempel Bosch eller Hella. Men tänk på att reläer och säkring ska vara avpassad för det antal ljus du tänkt montera. Två 55 watts glödlampor kräver minst 10 A säkring, fyra 20 A.

2. Monteringen av extraljusen kräver ett stabilt fäste om man ska slippa använda toppstag. Nummerskyltsfästen är nödlösning.

3. Koppla in en strömbrytare på extraljusreläet, så att du kan välja att köra bara med bilens helljus.

4. Fäst kablar och anslutningar noggrant, inte minst anslutningarna till jord.

5. Välj godkända kvalitets-glödlampor och gör en grovjustering mot en vägg eller garageport. Justera sedan ljuset på en mörk väg.

 Är man osäker kan det vara lämpligt att be sin verkstad montera extraljus. Glöm inte att be om den extra strömbrytaren och helst en stabilare montering än nummerskyltsfästet, om det inte är skruvat i annat än plast eller tunn plåt.

På nya bilar är det inte helt enkelt att montera traditionella extraljus. Fronten är redan upptagen av annan elektronik som kan störas. Det gäller p-sensorer, radar för aktiv farthållare, autobroms eller kameror.

Vissa moderna bilar ger felmeddelanden om extraljus kopplas in. Svårigheten ligger oftast i att hitta styrström eller en signal för elektronik som kan styra till- och frånslag av extraljusen utan att ge felkoder eller störa andra funktioner.

Dessutom kan det vara lite pyssel att hitta en stabil montering.

För att vara säker på att inte orsaka några problem bör man alltid höra efter med sin bilåterförsäljare eller tillbehörsbutik vilken typ som är lämplig för just en viss bil; det kan skilja på olika modeller även inom samma fabrikat.

Blått eller vitt ljus?

Många extraljus finns numera i två versioner – med klar eller blå lins. Det har blivit lite av ett mode med blått ljus. Men i en del fall har det absolut gått alldeles för långt. Färg, vare sig det är blått eller gult, stjäl en del av ljuset.

Räckvidden förkortas mellan 10–15 procent. Tanken är att utnyttja ögats större känslighet för blått ljus i mörker. Hjärnan uppfattar därför det blå ljuset som bättre. Mäter vi så är det tvärtom.

Men det är också så att blått passar bättre med det vita xenonljuset. Därför kan svagt blåtonade extraljus ge bättre harmoni om man har en bil med xenonbelysning. Man slipper irritera sig över det ”gula” skenet från extraljusen.

Lite psykologi kan höja komforten vid mörkerkörning.

Täcker försäkringen extraljusen?

Numera får man oftast ha vanliga extraljus i fred. Men sitter det något alldeles extra i grillen finns det alltid en risk att någon klåfingrig person är framme. Vad händer då? Täcker försäkringen?

Vi kollade med Trygg Hansa som svarade så här: ”Om du har en delkaskoförsäkring med stöld så ersätter vi. Men självrisk avgår förstås.”

Ljusens ålder kan spela in på ersättningen. Vid kollision beror eventuell  ersättning på vem som är vållande (om inte bilen är helförsäkrad).

Kör man själv in i något föremål och knäcker lamporna utgår inte ersättning om man inte har helförsäkring.

Spara kvittot när du köper extraljus!

Vad är IP-klassificering för extraljus?

Det finns särskilda IP-märkningar (Ingress Protection) för elektriska apparaters skydd vid beröring och mot inträngning av dels fasta föremål (damm), dels mot vatten.

Det är bra att känna till för dig som ska köpa extraljus.

Den första siffran efter ”IP” anger skyddet mot inträngning av fasta föremål. Andra siffran anger skyddet mot vatteninträngning.

IP22 Beröringsskyddad, visst inträngningsskydd. Innebär bara att en människa inte kan få en elektrisk stöt vid beröring eller genom att sticka in ett finger eller liknande i armaturen. Regnsäker. Droppskyddad vid maximalt 15 graders lutning mot vatten 

IP55 Dammskyddad. Damm i skadliga mängder kan inte tränga in och orsaka isolationsfel. Packningar är nödvändiga. Test i dammkammare. Spolsäker. Motståndskraft mot spolning med högre vattentryck med slang och 6,5 mm munstycke, 12,5 l/min på tre meters avstånd.

IP66 Dammtät. Innebär högsta täthetsklass för inträngning av föremål och damm. Armaturen måste vara helt tät också vid undertryck. Spoltät. Armaturen ska klara spolning med högt tryck från alla riktningar.

IP67 Dammtät. Vattentät. Ska hålla tätt i 30 minuter om armaturen temporärt placeras i vatten på max en meters djup. 

IP68 Dammtät. Tryckvattentät. Krav på täthet vid kontinuerlig placering under vatten. Vanliga användningsområden är belysningar i bassänger. (Uppfyller inte nödvändigtvis IP67.)  

IP69K Högsta kapslingsklass. En kapslingsklass som vanligen krävs i laboratorier och tillverkningsindustri. Armaturen ska då tåla att sköljas med hett vatten under högt tryck och ska motstå starka rengöringsmedel och kemikalier utan att material lossnar. 

E-godkännande innebär regler för ljuseffekt. Men krav finns också på elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), radiofrekvenstörning (RFI) och gränser för skadliga ämnen enligt ROHS-direktivet. Dessutom testas IP och av många tillverkare även motstånd mot skakning och stenskott.

Vad är grejen med LED-extraljus?

LED innebär att lamporna drar lite mindre energi, tål omild behandling och lyser med än vitare ljus och ska hålla avsevärt längre.

Xenonlampor lyser ungefär 2 500 timmar. Livslängden kortas något med många start och stopp som i en taxi eller budbil. LED-lampor uppges klara 20 000–30 000 lystimmar. Det är i vart fall vad man säger om arbetsbelysning och bör gälla också Hellas Luminator LED.

Så ren teoretiskt går det tio, tolv byten av xenonlampor på en LED. Och då är ju inte LED så dyr längre – fortfarande i ett rent teoretiskt resonemang.

Ska jag ha ett extraljus som lyser brett eller långt?

Ju längre söderut man bor desto bredare ljusbild bör man välja, eller nöja sig med måttlig räckvidd och rikta ljusen lite snett utåt. En strålkastare som lyser 250 meter kompletterar det vanliga helljuset utmärkt.

Tester av extraljus

Vi Bilägare har i flera omgångar testat extraljus och LED-ramper. Här nedan kan du gå vidare för att läsa testerna. Kom ihåg att vissa av testerna är gamla och att alla extraljus inte längre säljs.

Test av 13 LED-ramper (2019)

Vi testar 13 LED-ramper som passar personbilar. Ett lågt pris behöver inte innebära dåligt ljus. Några av de billigaste extraljusen lyser faktiskt bäst.

Test av 12 LED-ramper (2019)

Sverige har ett unikt djurliv. En del av våra vilda djur är farligt stora och kutar omkring nära och ibland över våra vägar. Ett sätt att undvika påkörning är att se dem i tid med hjälp av bättre lyse.

Test av 16 extraljus (2011)

Det finns extraljus för varje plånbok – men skillnaderna är enorma. Vi testar nio nyheter och sju storsäljare i vår ljusdator.

Test av 28 extraljus (2009)

Nu är mörkret här. Gardera med extraljus! Vid 90 km/tim hinner man 25 meter på en sekund. Då gäller det att se älgen i tid. Extraljus kan rädda er båda.

Test av 10 extraljus (2008)

Längst lyser xenon. Bredast lyser LED. Och billigast lyser halogen. Du kan få bra ljus för några hundralappar eller mer ljus än du kan tänka dig för 10 000!

Läs också: Vårt test avslöjar: Här är bilarna med bäst strålkastare

Så testar vi extraljus

Vi Bilägares ljustestdator används för att bedöma extraljusen. Utrustningen består av en fresnellins och en vit projektionsskiva vars avstånd till linsen kan justeras med en motor styrd av en dator. När strålkastaren lyser genom linsen skapas en nedskalad ljusbild, som motsvarar vad man i verkligheten skulle se, på avstånd mellan sex och 300 meter.

Inuti ljusdatorn finns en TV-kamera som mäter ljusnivå, punkt för punkt, på projektionsskivan och som överför mätdata till datorn för vidare behandling. Kameran har försetts med optiska filter för att överensstämma med det mänskliga ögat. Vid varje mätning överförs över fem miljoner mätvärden som sedan beräknas och behandlas.

Datorn gör en utvärdering och presentation där ljuskäglans utseende ritas upp på en fiktiv väg vid olika belysningsstyrkor. Mätningarna av längd och bredd görs vid 3 lux, som bedöms vara nödvändig för identifiering av vad man ser vid mörkerkörning.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.