Nästa artikel
Volvo etta, tvåa och trea i april
Nyheter

Volvo etta, tvåa och trea i april

Publicerad 2 maj 2019
V60, V90 och XC60 blev tre vanligaste nybilarna under månaden.
Branschorganisationen Bil Sweden har släppt siffrorna för aprils nyregistreringar. Under månaden registrerades totalt 30.253 nya personbilar, en minskning med 11,6 procent jämfört med samma tid förra året. 

Vad som däremot ökade var andelen laddbara bilar och speciellt elbilarna. 
– Nyregistreringarna av laddbara bilar, dvs elbilar och laddhybrider, ökade med 44 procent i april jämfört med april förra året. Uppgången var särskilt stor för rena elbilar, plus 271 procent. Närmare hälften av de laddbara bilarna i april i år var rena elbilar, jämfört med knappt var femte i april förra året, säger Mattias Bergman, vd för Bil Sweden. 

Efter förra månadens rekordnotering har Tesla Model 3 backat något. Den leder dock fortfarande ligan för laddbara bilar, med sina 446 registreringar i april. 

Diskutera: Vad tycker du om statistiken?

 
Klimatbonusbilarnas 10-i-topp april 2019

(Placering, modell, typ, antal registreringar)

1. Tesla Model 3, elbil, 446 st.
2. Kia Niro, laddhybrid, 302 st.
3. Kia Optima, laddhybrid, 289 st.  
4. Mitsubishi Outlander, laddhybrid, 245 st. 
5. Volvo XC60, laddhybrid, 215 st. 
6. Volvo S/V60, laddhybrid, 213 st.
7. Renault Zoe, elbil, 204 st.  
8. Kia e-Niro, elbil, 174 st. 
9. Nissan Leaf, elbil, 113 st. 
10. BMW i3, elbil, 110 st.

Klimatbonusbilar definieras som elbilar, laddhybrider med koldioxidutsläpp max 60 g/km och gasbilar oavsett koldioxidutsläpp, som nyregistrerats från 1 juli 2018.

Bilmärkenas 10-i-topp april 2019

(Placering, märke, antal registreringar, marknadsandel 2019)

1. Volvo: 5768 st, 19,0%
2. Volkswagen: 3714 st, 13,2%
3. Mercedes: 2831 st, 7,3%  
4. Kia: 2182 st, 7,6%
5. BMW: 1815 st, 6,0%  
6. Toyota: 1807 st, 5,6%   
7. Audi: 1562 st, 5,5% 
8. Skoda: 1510 st, 5,4% 
9. Ford: 840 st, 2,8%  
10. Renault: 821 st, 3,1%

Bilmodellernas 10-i-topp april 2019

(Placering, modell, antal registreringar)

1. Volvo S/V60: 2490 st.
2. Volvo S/V90: 1179 st.  
3. Volvo XC60: 1093 st.
4. Volkswagen Tiguan: 1075 st.
5. Volkswagen Golf: 912 st.  
6. Mercedes C-klass: 861 st.
7. Kia Niro: 667 st. 
8. Volkswagen Passat: 640 st. 
9. Toyota Corolla: 614 st.
10. Mercedes E-klass: 541 st.

Bil Sweden har i sin nyregistreringsstatistik för personbilar endast förstagångsregistreringar av bilar som tillverkats under de tre senaste åren. Direktimporterade bilar eller andra äldre bilar som registreras för första gången i Sverige ingår inte.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

#115 • Uppdaterat: 2019-05-06 14:15
Axa

AL
Jag lade fram en artikel som exempel. Går säkert att hitta flera. För övrigt läser jag inte dina långa inlägg. Även om du kanske har viss kunskap så saknar du kredibilitet. Du ifrågasätter mångas forskning men vad har du själv producerat ifråga om forskning?
Så sammanfattningsvis, jag väljer att lyssna på riktiga experter...

#116 • Uppdaterat: 2019-05-06 15:26
A.L

Axa: Ja du googlade fram en artikel som skall bekräfta din egen tes, och det är inget unikt för den här miljön utan snarare kännetecknande.

Problemet med denna länk är dock att en artikel om koldioxid knappast är relevant för det påstående som du tidigare la fram som handlade om kopplingen mellan sänkta bränsleskatter och ökad frekvens av cancerfall, eller hur? Det var detta påstående som jag ville se dig härleda på ett eller annat sätt. Jag gav dig därför tidigare lite referenstips som kan vara till hjälp, eftersom du uppenbarligen blandat ihop koldioxiden med andra föroreningar och deras påverkan på människan. Utsläpp som i tillräcklig koncentration påverkar människan negativt enligt den tes som du själv la fram - och som även har en koppling till trafiken.

Min expertis ligger inom det som kallas för tillämpad matematik, eller mer konkret matematisk statistik. Tekniker som spänner över många ämnesdiscipliner (förutom bil- och trafiksäkerhet som jag ägnat mycket tid åt), och så även de modeller som används för att mäta upp den typ av relationer som Axa själv lanserade tidigare i denna tråd. Axa som gillar att googla kan testa med stokastiskt centrum för ökad förståelse om vad det handlar om.

MVH AL

#117 • Uppdaterat: 2019-05-06 15:30
Axa

AL
En del begrepp används för att måla upp en bild eller exempel. Det kanske blir för svårt för dig?
Men du menar att det inte finns ett samband mellan reglering/skatter inom miljöområdet och medborgarnas hälsa i allmänhet?
Om det nu finns ett samband, kan man då inte anta att borttagande av skatter/regleringar på sikt bidrar till en sämre folkhälsa?
Och skulle man möjligen kunna lyfta blicken och fundera på huruvida andra länders bristande reglering/skattestyrning har bidragit till dessa länders folkhälsa?
Kan man då inte anta att en sämre folkhälsa bidrar till större samhällskostnader?

Klarsynt svepte till med att argument om att ta bort alla skatter och regler vilket jag reagerade på och vilket jag är övertygad om att det på sikt snarare skulle kosta mer än vad det smakar.

Förvisso kan man alltid diskutera nivåerna på skatter och kraven, vad gäller fordonstrafiken men även övriga branscher med utsläpp, men det är ju en annan fråga och något helt annat än att ta bort allting.

#118 • Uppdaterat: 2019-05-06 22:17
A.L

Axa. Det finns många samband i fallet påverkan på folks hälsa. I huvudsak är de beroende av koncentrationer och exponeringstid. Och just dessa har sjunkit över tid (med vissa undantag) - och detta trots att trafikarbetet samtidigt har ökat.

Att generalisera som du gjorde tidigare - och som du nu dessutom förtydligar ytterligare - låter sig inte göras hur som helst. Det krävs - precis som jag har förklarat (se #36) - något mer konkret för att uppnå det du gav uttryck för i ditt svar till Klarsynt (där befolkningen dessutom inte skulle kunna köra bil längre eftersom så många skulle hamna på sjukhus).

Ja det finns ett samband mellan trafiken och luftkvaliteten. Och det finns också ett samband mellan höga lokala toppvärden och förekomst av höga trafikmängder (eller vedeldning). Men det betyder alltså inte att relationerna ger cancer hos stora delar av befolkningen eller att bränsleskatterna motverkar dessa (i svensk trafikmiljö föthållandevis sällsjnta) extremvärden.

Men det finns studier inom området att ta del av och det finns också en del resultat som ger ett visst stöd för ditt påstående, om än i mindre skala. Återkom om du är intresserad av sådana lästips.

Angående bränsleskatterna skall de förstås sättas i relation till de externa kostnaderna. I praktiken innebär det att skatterna skall ner med någonstans 25-60%.

MVH AL

#119 • Uppdaterat: 2019-05-06 23:01
Axa

AL
Intressant att du inledningsvis konstaterar att koncentrationerna har sjunkit trots att trafikarbetet ökat.
Kan man då anta att de regleringar och skatter som införts nationellt och internationellt påverkat halterna av farliga ämnen i luften, sett ur ett längre perspektiv? Att kanske regleringar och skatter bidragit till effektivare avgasrening, snålare motorer, effektivare motorer? Kanske till och med att det i dessa länder är bättre luftkvalitet än säg i länder där utsläpp inte regleras eller beskattas?

Du hakar upp dig på cancer, men kan det vara så att folk i länder utan reglering och skatter, statistiskt, dör i större utsträckning en förtida död pga av hälsovådliga utsläpp?

#11a • Uppdaterat: 2019-05-07 02:51
A.L

Axa. Det finns många oika anledningar till koncentrationerna. Media vill gärna peka ut en orsak - trots att det oftast rör sig om kombinationen av olika faktorer. Dessutom skiljer det sig åt beroende på komponent. Att generalisera är därför lättare sagt än gjort.

I vilken grad hårdare regleringar påverkat utvecklingen är vad portereffekten (som jag nämnde tidigare) handlar om. Det är en tes - om än förstås inte en helt ointressant sådan.

Ja det finns en effekt kopplad till det du tänker dig, d.v.s en livstidsförkortning som utslaget på en tillräcklig stor grupp människor kan räknas om i termer av levnadsår. Hur många år som det i slutändan handlar om skattningsmässigt (det är en skattning) representeras av vilka antaganden som görs och utifrån vilka precisionskrav. Se exempelvis IVL:s körningar inom området eller IMM;s underlag. Men nej, det är inte enbart cancer som det är frågan om. Hjärt-kärl, nedsatt lungfunktion, fosterskador och till och med påverkan på DNA är andra otrevligheter. I vilken grad och omfattning beror på förorening samt hur människor och andra orgainsmer exponeras.

MVH AL

#11b • Uppdaterat: 2019-05-02 18:17
milkylainen

Inte direkt oväntat då VW är mitt uppe i ett generationsskifte för Passat t.ex.

Missa inget från Vi Bilägare

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.