Ytterligare en studie visar att dubbdäck minskar risken för olyckor. Ändå är slutsatsen att de allra flesta borde köra utan dubbar. Partiklarna som dubbdäcken river loss från vägen skördar fler liv än vad dubbarna räddar, menar forskarna.
Den nya studien, som presenterades i samband med en trafiksäkerhetskonferens i Tylösand i början av september, utgår från påkörningsolyckor som inträffade under vintrarna 2008–2013 med totalt 717 inblandade bilar. Genom att analysera kollisionerna har Trafikverket och Folksam kommit fram till att dubbdäck minskar risken för att köra in i bilen framför med minst 25 procent om underlaget är is eller snö.
– Ur trafiksäkerhetssynpunkt har dubbdäck en fördel i den här situationen, säger Matteo Rizzi, trafikforskare vid Folksam.
År efter år visar även Vi Bilägares tester att bromssträckan på snö och is är betydligt kortare med dubbar på däcken. Men det finns ett men. Samtidigt som dubbdäcken räddar liv är de också rena livsfaran. Forskning från Umeå universitet visar att de omtalade partiklarna som dubbarna river upp från asfalten orsakar stora hälsoproblem. Så många som 30–40 personer dör varje år i förtid bara i Stockholm på grund av dubbdäckspartiklar, enligt forskarnas beräkningar. Siffran för hela landet är sannolikt dubbelt så stor.
För att komma till rätta med partikelproblemet har dubbdäck förbjudits på hårt trafikerade gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala. En av gatorna är Hornsgatan i Stockholm och första bedömningen är att förbudet sparar åtta liv om året. Om andelen dubbdäck skulle minska på alla lokalgator i Stockholm från dagens nivå på 50 procent till tio procent skulle ytterligare 15 liv räddas årligen. Som en jämförelse uppskattar Folksam att mindre än ett liv om året skulle kunna räddas om alla bilister i Stockholmsregionen körde med dubbdäck på vintern. Partiklarna dödar alltså fler än vad dubbarna räddar, slår försäkringsbolaget fast.
– Ja, pratar vi antal så är det ett faktum, säger Anders Ydenius, också trafikforskare vid Folksam.
Bilisterna står med andra ord inför ett dilemma: däcken som ger högst säkerhet för den enskilde bidrar till sämre folkhälsa i stort. Så vad ska man välja?
– Tyvärr finns det inte något enkelt svar på den frågan, utan man ska tänka på var man bor och vad man har för bil, säger Matteo Rizzi och fortsätter:
– I vissa delar av landet är dubbdäckens nytta mindre än skadan på miljön och luften som du och dina barn andas in.
För moderna bilar med anti-sladdsystem förordas dubbfria däck i södra och mellersta Sverige och i storstäderna, bara i norr rekommenderas dubbdäck. Det kanske kan låta paradoxalt men samma forskare som konstaterar att dubbat är överlägset på is och snö ger alltså rådet att välja dubbfritt till majoriteten av Sveriges bilister.
En annan aspekt är att dubbdäcken hjälper bilar med dubbfria vinterdäck att få fäste på isiga vägar, påpekar Bernt Wahlberg, informationschef vid däckhandelns branschorganisation STRO.
– Dubbdäcken behövs för att riva upp isen för att få högre friktion så att de dubbfria däcken ska få bra grepp, säger Bernt Wahlberg och konstaterar:
– Man behöver minst 20 procent dubbdäck för att det inte ska bli för farligt att åka med dubbfria vinterdäck.
Mycket talar i alla fall för att någon form av begränsning kommer att införas så småningom. Inget är spikat men tongångarna från forskarhåll på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand var positiva till antingen lokala förbud eller en särskild dubbavgift.
– Jag tycker att vi kan lära oss mycket av våra norska grannar, säger Matteo Rizzi vid Folksam.
Norge har sedan tidigt 2000-tal avgifter för att köra dubbat i bland annat Oslo, Trondheim och Bergen. Andelen dubbdäck i städerna har minskat drastiskt men antalet olyckor ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
– Vi kan känna oss trygga med att vi kan minska andelen dubbdäck i stadsmiljö ganska mycket utan att det skulle ske så väldigt många fler olyckor, säger Matteo Rizzi.
En säsong med dubbdäck kostar i dagsläget 1 200 norska kronor och en månad går på 400. Avgiften har utformats så att andelen dubbdäck ska vara 15–20 procent för att rugga upp vintervägarna och därmed förbättra fästet för dubbfria däck.
Även Christer Johansson vid Stockholms universitet är för en dubbavgift likt den i Norge:
– Om man måste ha dubbdäck får man betala en viss avgift, precis som man betalar skatt för att släppa ut koldioxid. Det är samma sak tycker jag, den som förorenar får ta ansvar.
Samtidigt finns de nya rönen som säger att dubbdäck minskar risken för påkörningar bakifrån på is och snö. Den typen av olyckor inträffar framför allt i stadsmiljö, men Anders Ydenius på Folksam tycker ändå inte att dubbdäck ska användas i städerna utan att städerna ska bli bättre på att salta och ploga.
– Om man skulle införa dubbdäcksförbud i storstäderna ställer det högre krav på väghållaren, det blir viktigare att få bort snö och is, säger han.
Anders Ydenius säger också ja till dubbavgifter men nej till en nationellt förbud.
– Det är väldigt stor skillnad på hur väghållningen ser ut i landet, jag menar, ska man tvinga en distriktsveterinär som kör på en liten skogsväg klockan fem på morgonen att använda dubbfria däck? Där tycker jag att bedömningen ska ligga hos konsumenten.
Diskutera: Väljer du vinterdäck med eller utan dubb?
– Ur trafiksäkerhetssynpunkt har dubbdäck en fördel i den här situationen, säger Matteo Rizzi, trafikforskare vid Folksam.
År efter år visar även Vi Bilägares tester att bromssträckan på snö och is är betydligt kortare med dubbar på däcken. Men det finns ett men. Samtidigt som dubbdäcken räddar liv är de också rena livsfaran. Forskning från Umeå universitet visar att de omtalade partiklarna som dubbarna river upp från asfalten orsakar stora hälsoproblem. Så många som 30–40 personer dör varje år i förtid bara i Stockholm på grund av dubbdäckspartiklar, enligt forskarnas beräkningar. Siffran för hela landet är sannolikt dubbelt så stor.
För att komma till rätta med partikelproblemet har dubbdäck förbjudits på hårt trafikerade gator i Stockholm, Göteborg och Uppsala. En av gatorna är Hornsgatan i Stockholm och första bedömningen är att förbudet sparar åtta liv om året. Om andelen dubbdäck skulle minska på alla lokalgator i Stockholm från dagens nivå på 50 procent till tio procent skulle ytterligare 15 liv räddas årligen. Som en jämförelse uppskattar Folksam att mindre än ett liv om året skulle kunna räddas om alla bilister i Stockholmsregionen körde med dubbdäck på vintern. Partiklarna dödar alltså fler än vad dubbarna räddar, slår försäkringsbolaget fast.
– Ja, pratar vi antal så är det ett faktum, säger Anders Ydenius, också trafikforskare vid Folksam.
Bilisterna står med andra ord inför ett dilemma: däcken som ger högst säkerhet för den enskilde bidrar till sämre folkhälsa i stort. Så vad ska man välja?
– Tyvärr finns det inte något enkelt svar på den frågan, utan man ska tänka på var man bor och vad man har för bil, säger Matteo Rizzi och fortsätter:
– I vissa delar av landet är dubbdäckens nytta mindre än skadan på miljön och luften som du och dina barn andas in.
För moderna bilar med anti-sladdsystem förordas dubbfria däck i södra och mellersta Sverige och i storstäderna, bara i norr rekommenderas dubbdäck. Det kanske kan låta paradoxalt men samma forskare som konstaterar att dubbat är överlägset på is och snö ger alltså rådet att välja dubbfritt till majoriteten av Sveriges bilister.
En annan aspekt är att dubbdäcken hjälper bilar med dubbfria vinterdäck att få fäste på isiga vägar, påpekar Bernt Wahlberg, informationschef vid däckhandelns branschorganisation STRO.
– Dubbdäcken behövs för att riva upp isen för att få högre friktion så att de dubbfria däcken ska få bra grepp, säger Bernt Wahlberg och konstaterar:
– Man behöver minst 20 procent dubbdäck för att det inte ska bli för farligt att åka med dubbfria vinterdäck.
Mycket talar i alla fall för att någon form av begränsning kommer att införas så småningom. Inget är spikat men tongångarna från forskarhåll på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand var positiva till antingen lokala förbud eller en särskild dubbavgift.
– Jag tycker att vi kan lära oss mycket av våra norska grannar, säger Matteo Rizzi vid Folksam.
Norge har sedan tidigt 2000-tal avgifter för att köra dubbat i bland annat Oslo, Trondheim och Bergen. Andelen dubbdäck i städerna har minskat drastiskt men antalet olyckor ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
– Vi kan känna oss trygga med att vi kan minska andelen dubbdäck i stadsmiljö ganska mycket utan att det skulle ske så väldigt många fler olyckor, säger Matteo Rizzi.
En säsong med dubbdäck kostar i dagsläget 1 200 norska kronor och en månad går på 400. Avgiften har utformats så att andelen dubbdäck ska vara 15–20 procent för att rugga upp vintervägarna och därmed förbättra fästet för dubbfria däck.
Även Christer Johansson vid Stockholms universitet är för en dubbavgift likt den i Norge:
– Om man måste ha dubbdäck får man betala en viss avgift, precis som man betalar skatt för att släppa ut koldioxid. Det är samma sak tycker jag, den som förorenar får ta ansvar.
Samtidigt finns de nya rönen som säger att dubbdäck minskar risken för påkörningar bakifrån på is och snö. Den typen av olyckor inträffar framför allt i stadsmiljö, men Anders Ydenius på Folksam tycker ändå inte att dubbdäck ska användas i städerna utan att städerna ska bli bättre på att salta och ploga.
– Om man skulle införa dubbdäcksförbud i storstäderna ställer det högre krav på väghållaren, det blir viktigare att få bort snö och is, säger han.
Anders Ydenius säger också ja till dubbavgifter men nej till en nationellt förbud.
– Det är väldigt stor skillnad på hur väghållningen ser ut i landet, jag menar, ska man tvinga en distriktsveterinär som kör på en liten skogsväg klockan fem på morgonen att använda dubbfria däck? Där tycker jag att bedömningen ska ligga hos konsumenten.
Diskutera: Väljer du vinterdäck med eller utan dubb?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Det hela är nog mer en täckmantel/lobby för att få bort dubbdäcken, det sliter mer på vägarna med dubbdäck och det kostar att asfaltera om. Slitaget med dubbdäck är ganska stort, det är inget att hymla om.
Skulle vara intressant att veta hur de kom fram till att 30-40 personer dör i förtid pga dubbdäck. Har någon fått det skrivet i dödsattesten?
Är det så så tror jag det skulle göra susen att göra som vissa skrev här innan - sopa upp skiten från gatorna...
Hur många av de dubbdäcksdödsdömda är rökare?
Undrar hur många som dör av dieselpartiklar som inte fastnar i partikelfiltren.
Jag talade för en tid sedan med en bekant som kalkylerar vägbyggnationer och är insatt i ämnet. Han vill hävda att de förhatliga spåren i vägarna till största delen beror på den allt mer ökande tunga trafiken, ofta med enkla hjul på släpen. Vägarna är helt enkelt inte byggda för att klara den påfrestningen. Skulle det enbart vara dubbdäckens fel borde väl asfalten vara uppsliten, men den är ju nertryckt. Som sagt, bara hörsägen från min sida, men jag tycker det låter hyfsat troligt. Jag förmodar att PangSaab kanske har en uppfattning om detta , det skulle vara spännande att veta. Sen läste jag den publicerade rapporten från Stockholm där man förbjudit dubbdäck. Färre partiklar var det, men också betydligt färre bilar.
Det måste också vara svårt hur många olyckor som inte händer tack vare dubbdäcken.
Quattron : Det låter ju faktiskt väldigt logiskt. Bilen blir ju inte 100 % tyngre bara pga dubbdäcken.
Det är inte de stora partiklarna som dubbdäcken river upp som är farliga för människan, de är nämligen för stora och faller snabbt till marken. De farliga partiklarna är de små sotpartiklarna från dieselbilar som går rakt igenom partikelfilren, 10 till 30 nanometer stora. Dessa mycket små partiklar håller sig svävande i stadsluften i många dygn och bildar tillsammans med kväveoxider, också dessa från dieselbilar, en dödlig mix för stadsborna. Det är alltså inte dubbdäcken som skall förbjudas i stadskärnorna utan dieselbilarna om vi vill ha både en bättre stadsmiljö och en säkrare stadstrafik.
Det är boendeformen att bo många på liten yta som det är fel på. Människor ska bo på marken bredvid varandra och inte ovanför varandra på höjden. Då löser sig problemen automatiskt med luftföroreningar.
@quattron, 2014-11-02 21:52
det är dubbdäcken som gör alla dessa djupa spår i vägytan. Nästan alla kör ju i samma spår så slitaget blir störst i ett smalt område. Jag föreslår din bekant att han tar ett måttband och mäter den genomsnittliga spårbredden. Den kommer att hamna mellan 1-7-2meter... spårvidden på lastbilar är ca.2,5 meter. Prova själv och kör in i ett sådant slitspår och alla dina däck hamnar i spåret trots att du kör en personbil...
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.