Varför finns det inte mekaniska torkare till strålkastarna längre? Vi Bilägare svarar.
På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Fyll i formuläret eller mejla till bilfragan@vibilagare.se.
Fråga:
Sedan ett antal år tillbaka säljs inte längre till exempel Volvo med mekaniska strålkastartorkare. När dessa kom (på 70-talet?) var det en förträfflig säkerhetsdetalj som gjorde mörkerkörningen avsevärt enklare och säkrare.
Vätskerengöring fungerar i Europa på snömodd och salt. Men den asfaltgoja som våra dubbdäck alstrar på svenska vägar går inte bort med enbart vätska ens med högtryck. Det blir att stanna med täta mellanrum och torka för hand. Knappast en säkerhetshöjande förändring.
Varför kan inte svenska bilar förses med mekaniska strålkastartorkare? Åtminstone så länge dubbförsedda vinterhjul är tillåtna. Det går inte att få sådana torkare i dag, ens som option.
Varför – är det EU nu igen?
Olle Z
Svar:
Saab blev den första biltillverkare som lanserade strålkastartorkare. Det var 1971 och tre år senare blev det lag på att alla nya bilar som såldes i Sverige skulle ha någon form av strålkastarrengöring. Det kom en uppsjö av lösningar som inte fungerade så bra och som blev dyra att reparera.
Volvo hade kvar torkarna på S40/V50 till 2004 och på S80 och V70 fram till generationsbytet 2007. Tekniken var rätt krånglig och krävde runda eller plana strålkastarglas som inte repades. Det var billigare för biltillverkarna att använda plastglas som kunde designas snitsigare. Att förse dagens stora och komplicerade bilstrålkastare med torkare skulle vara hart när omöjligt.
På 90-talet avskaffades den svenska rengöringslagen och i dag gäller en EU-bestämmelse som kräver strålkastarrengöring endast på bilar med xenonljus.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Hur hade du svarat på frågan?
Fråga:
Sedan ett antal år tillbaka säljs inte längre till exempel Volvo med mekaniska strålkastartorkare. När dessa kom (på 70-talet?) var det en förträfflig säkerhetsdetalj som gjorde mörkerkörningen avsevärt enklare och säkrare.
Vätskerengöring fungerar i Europa på snömodd och salt. Men den asfaltgoja som våra dubbdäck alstrar på svenska vägar går inte bort med enbart vätska ens med högtryck. Det blir att stanna med täta mellanrum och torka för hand. Knappast en säkerhetshöjande förändring.
Varför kan inte svenska bilar förses med mekaniska strålkastartorkare? Åtminstone så länge dubbförsedda vinterhjul är tillåtna. Det går inte att få sådana torkare i dag, ens som option.
Varför – är det EU nu igen?
Olle Z
Svar:
Saab blev den första biltillverkare som lanserade strålkastartorkare. Det var 1971 och tre år senare blev det lag på att alla nya bilar som såldes i Sverige skulle ha någon form av strålkastarrengöring. Det kom en uppsjö av lösningar som inte fungerade så bra och som blev dyra att reparera.
Volvo hade kvar torkarna på S40/V50 till 2004 och på S80 och V70 fram till generationsbytet 2007. Tekniken var rätt krånglig och krävde runda eller plana strålkastarglas som inte repades. Det var billigare för biltillverkarna att använda plastglas som kunde designas snitsigare. Att förse dagens stora och komplicerade bilstrålkastare med torkare skulle vara hart när omöjligt.
På 90-talet avskaffades den svenska rengöringslagen och i dag gäller en EU-bestämmelse som kräver strålkastarrengöring endast på bilar med xenonljus.
Marianne Sterner, Vi Bilägare
Diskutera: Hur hade du svarat på frågan?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
jag bruka rycka ur säkringen till stråkastaspolarna så jag spara på spolarvåtskan på alla bilar jag ägt
Ryck ur säkringen till strålkastarna också så sparar du bränsle!
Jäkla snåljåp.
En sammanfattning av kommentarerna är väl att "design säljer"! Därför är torkarna bortplockade.
Jag tycker att åtminstone min jobb-bil har bättre högtrycksspolare än Volvos gamla torkare. Fast det beror kanske mycket på vilken bil det är.¨Och hu mycket pengar tillverkaren har lagt ned på att få en välfungerande lyktspolning. Det skiljer i alla fall monumentalt på hur mycket spolarvätska gör av med på ex Örebro - Stockholm en vinterdag. Honda CRV vi hade räckte inte spolarvätskan enkel väg på den sträckan. Man fick stanna någonstans och tanka spolarvätska. På Mercan jag har som tjänstebil nu kör jag enkelt 100 mil i snöslask innan spolarvätskan är slut.
Just: jag har också en känsla av att SUVar är bättre på att hålla lyktorna rena än låga bilar eftersom de liksom kommer lite högra upp från slasket.
Tror inte höjden spelar någon roll idag när nästan inga bilar har stänkskydd, det sprayas skit ganska ordentligt.
Hackenbuch:
Det är fullt möjligt att du har rätt i att höjden inre spelar någon roll för slasket. Men nått med form, höjd eller annat spelar definitivt roll. Kör en hel del olika hyrbilar på jobbet, förutom tjänstebilen. Och det är stor skillnad mellan modeller och märken i hur skitiga lyktorna och rutorna blir på en bil, samt hur mycket spolarvätska som går åt på en given sträcka.
Nu är aerodynamik voodo för mig, så jag har ingen aning om orsaken. Men skillnad är det.
Finns bara ett svar. Bilfabrikanten vill spara pengar :)
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.